Så togs de nya sedlarna fram

Intervju med sedlarnas porträttgravör

Du har gjort både de nya och de gamla sedlarna.

Hur går det till att ta fram en sedel?

Jag har varit med att ta fram dem. Det är teamwork.

Vi har varit en grupp som arbetat med olika delar, där jag gör porträtten framförallt.

Du har med dig lite grejer här. Vad är det du har?

Nu är inte det här en sedelplåt som kan ha stort intresse. Det är en provsedelplåt.

Den ser ut så här. Men porträttet har jag gjort i alla fall.

Med Kennedy på den.

Jag tog med den för att visa hur man har arbetat med sedlar en gång i tiden, ända fram till 2007.

Så du har suttit med...?

Med en stickel och graverat och det här porträttet med en lupp.

Men sen 2007 är det digitalt.

De nya sedlarna, alla porträtt, är gjorda digitalt.

De är tecknade i en datormiljö med en digitalpenna. Nu har jag inte den utrustningen så klart.

Men du har suttit i många år med en sån här utrustning och arbetat?

Jag började ju på Tumba Bruk 1981.

Då var jag med och gjorde porträtten på 100–kronan och 500–kronan.

De gjordes inte då utan lite senare. Men det var ett tag sen.

Om man gör fel...?

Om man gör fel blir det väldigt trist. Men det gör man inte.

Man lär sig arbeta på ett sätt så att det inte ska bli fel.

Det är teamwork, säger du. Hur går det till då...?

Nu var det en speciell metod för att ta fram porträtten den här gången.

Det var en tävling som låg till grund för... Porträtten fanns ju redan.

Tävlingen var utformad så att man skulle förhålla sig till dem.

Men sen var det Göran Österlund som vann den tävlingen. Hans förslag har jag och mina kollegor översatt–

–så att de är tryckbara och säkra.

Så det är ett stort samarbete med Riksbanken och med produktionspersonal.

Så man ser till att det blir en sedelserie som blir både säker...

...och produktionssäker.

Vad är det för kriterier som Riksbanken har på en sedel?

Den ska fungera för användarna, det är du och jag.

Men även för automater, för maskinläsbarhet och den ska stå emot förfalskningar.

Det är inbyggt fullt med säkerheter.

Så internationellt sett, är det här den mest ultramoderna sedeln som finns i världen? Kan man säga det?

Jag skulle nästan våga påstå det. Det är så mycket finesser inbyggda i dem.

Så vi ligger väldigt högt upp på en skala när det gäller säkerhet.

Hur väljer man färgerna?

Färgerna speglar delvis hur det var i gamla sedelserien.

Vi har behållit lite av färgerna men intensifierat dem, för att vara tydliga signaler–

–för att de som har syndefekter ska se skillnad på sedlarna snabbt.

Att det blir lättare att hantera dem.

Hur lång tid tar det att ta fram en sedel eller ett mynt?

En sedel tar sin modiga tid. Det är väldigt mycket som ska in.

Det ska provas... Porträtten kan ta en och en halv månad ungefär att framställa.

Det är ett väldigt hantverk fortfarande.

Men den svenska sedelserien gjordes som original på drygt ett år.

Är det bra jobbat?

Det är mycket bra jobbat.

Hur känns det nu att vara framme?

Det känns skönt att de äntligen kommer ut. De har ju varit färdiga ett tag.

De har legat och väntat på utgivningen i morgon.

Men det kommer att bli väldigt roligt att se dem. Många tycker om dem och själv är jag väldigt förtjust.

Du har varit med och designat äldre sedlar.

Nu kommer ju 500–lappen och 100–lappen att gå ur bruk. Hur känns det egentligen i hjärtat?

Lite tråkigt, men då ska jag avslöja en hemlighet.

Det tog kanske fem år innan jag överhuvudtaget ville titta på 500–lappen.

Varför då?

Den bytte färg från blå till röd. Den var blå när den gavs ut.

Porträttet på den var graverad för den blå färgen och när den fick röd färg blev det en annan kontrast.

Som gravör var det svårt att förlika sig med det.

Konstnärshjärtat grät?

Stort tack för att du kom hit och visade oss.

Gunnar Nehls, porträttgravör Crane Currency, var en av dem som tog fram de nya sedlarna. Han var även inblandad i att ta fram några av våra gamla sedlar, bland annat femhundringen. I en intervju med Petra Bergman berättar han om processen bakom sedlarna.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.