Så togs de nya sedlarna fram

Intervju med sedlarnas porträttgravör

Du har gjort både de nya och de gamla sedlarna.

Hur går det till att ta fram en sedel?

Jag har varit med att ta fram dem. Det är teamwork.

Vi har varit en grupp som arbetat med olika delar, där jag gör porträtten framförallt.

Du har med dig lite grejer här. Vad är det du har?

Nu är inte det här en sedelplåt som kan ha stort intresse. Det är en provsedelplåt.

Den ser ut så här. Men porträttet har jag gjort i alla fall.

Med Kennedy på den.

Jag tog med den för att visa hur man har arbetat med sedlar en gång i tiden, ända fram till 2007.

Så du har suttit med...?

Med en stickel och graverat och det här porträttet med en lupp.

Men sen 2007 är det digitalt.

De nya sedlarna, alla porträtt, är gjorda digitalt.

De är tecknade i en datormiljö med en digitalpenna. Nu har jag inte den utrustningen så klart.

Men du har suttit i många år med en sån här utrustning och arbetat?

Jag började ju på Tumba Bruk 1981.

Då var jag med och gjorde porträtten på 100–kronan och 500–kronan.

De gjordes inte då utan lite senare. Men det var ett tag sen.

Om man gör fel...?

Om man gör fel blir det väldigt trist. Men det gör man inte.

Man lär sig arbeta på ett sätt så att det inte ska bli fel.

Det är teamwork, säger du. Hur går det till då...?

Nu var det en speciell metod för att ta fram porträtten den här gången.

Det var en tävling som låg till grund för... Porträtten fanns ju redan.

Tävlingen var utformad så att man skulle förhålla sig till dem.

Men sen var det Göran Österlund som vann den tävlingen. Hans förslag har jag och mina kollegor översatt–

–så att de är tryckbara och säkra.

Så det är ett stort samarbete med Riksbanken och med produktionspersonal.

Så man ser till att det blir en sedelserie som blir både säker...

...och produktionssäker.

Vad är det för kriterier som Riksbanken har på en sedel?

Den ska fungera för användarna, det är du och jag.

Men även för automater, för maskinläsbarhet och den ska stå emot förfalskningar.

Det är inbyggt fullt med säkerheter.

Så internationellt sett, är det här den mest ultramoderna sedeln som finns i världen? Kan man säga det?

Jag skulle nästan våga påstå det. Det är så mycket finesser inbyggda i dem.

Så vi ligger väldigt högt upp på en skala när det gäller säkerhet.

Hur väljer man färgerna?

Färgerna speglar delvis hur det var i gamla sedelserien.

Vi har behållit lite av färgerna men intensifierat dem, för att vara tydliga signaler–

–för att de som har syndefekter ska se skillnad på sedlarna snabbt.

Att det blir lättare att hantera dem.

Hur lång tid tar det att ta fram en sedel eller ett mynt?

En sedel tar sin modiga tid. Det är väldigt mycket som ska in.

Det ska provas... Porträtten kan ta en och en halv månad ungefär att framställa.

Det är ett väldigt hantverk fortfarande.

Men den svenska sedelserien gjordes som original på drygt ett år.

Är det bra jobbat?

Det är mycket bra jobbat.

Hur känns det nu att vara framme?

Det känns skönt att de äntligen kommer ut. De har ju varit färdiga ett tag.

De har legat och väntat på utgivningen i morgon.

Men det kommer att bli väldigt roligt att se dem. Många tycker om dem och själv är jag väldigt förtjust.

Du har varit med och designat äldre sedlar.

Nu kommer ju 500–lappen och 100–lappen att gå ur bruk. Hur känns det egentligen i hjärtat?

Lite tråkigt, men då ska jag avslöja en hemlighet.

Det tog kanske fem år innan jag överhuvudtaget ville titta på 500–lappen.

Varför då?

Den bytte färg från blå till röd. Den var blå när den gavs ut.

Porträttet på den var graverad för den blå färgen och när den fick röd färg blev det en annan kontrast.

Som gravör var det svårt att förlika sig med det.

Konstnärshjärtat grät?

Stort tack för att du kom hit och visade oss.

Gunnar Nehls, porträttgravör Crane Currency, var en av dem som tog fram de nya sedlarna. Han var även inblandad i att ta fram några av våra gamla sedlar, bland annat femhundringen. I en intervju med Petra Bergman berättar han om processen bakom sedlarna.

  • Så håller du sparångan uppe10:23

    Så håller du sparångan uppe

    Varför det är så svårt att ställa in hjärnan på att spara? Och vilken är den bästa lösningen på problemet? Stina Söderqvist, doktor i kognitiv neurovetenskap, reder ut.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 2.1%
NASDAQ Composite 1.6%

Vinnare & förlorare

Swedish Orphan Biovi… 12.2%
Dometic Group 9.9%
Latour 8%
Saab -3.8%
Getinge -6.2%
Holmen -8.1%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.