Polisen varnar för bedragarnas sms – så skyddar du dig

I fjol drabbades 350 personer om dagen av ID-kapningar.

En ID-kapning innebär att en brottsling-

-har kommit över personnummer, bankuppgifter-

-eller annan information som kan användas-

-för att ta krediter eller handla varor-

-i en annan persons namn.

Jan O Olsson från Polisen, 350 personer per dag!

Det låter mycket. Hur har det blivit så vanligt?

Det är ganska enkelt att förstå.

Det är otroligt simpelt att utföra brotten-

-de genererar mycket pengar-

-och risken att åka fast är liten.

I kombination blir det förstås så-

-att allt fler börjar begå de här bedrägerierna

Och du slipper träffa ditt offer.

Du upplever inte att du utför ett brott.

Det sker ju på internet.

Förra året var det drygt 120 000 svenskar som utsattes.

Det var en ökning med 18 % från året innan.

Hur kan en klassisk ID-kapning se ut?

Det största problemet har vi faktiskt med-

-när man använder nån annans bankkortsuppgifter.

Man köper de uppgifterna på Darkweb-

-eller den dolda sidan av internet för 250 kronor styck.

Med de uppgifterna går du ut på internet-

-och handlar i butiker som finns på internet-

-och får varan tillsänd dig. Så enkelt är det.

Vi ska prata mera om hur man kan skydda sig-

-men den senaste veckan har det dykt upp-

-en ny typ av bluffmetod. Vad är det?

Man får ett mejl eller snarare ett sms på sin telefon-

-som ser ut att komma från Svea Inkasso.

Men det är definitivt inte från Svea Inkasso.

Man ska klicka på en länk, och det som sker här-

-är att du lockas lämna ut dina Bank-ID-inloggningar-

-och då accessar ju skurken din internetbank-

-och kan tömma alla dina konton på pengar.

Så klicka aldrig vidare på bifogade filer eller länkar.

Får du sånt i sms eller mejl så vet du att det är bluff.

Vad gör jag då?

Om du är lite osäker-

-ring då företaget och fråga: Är det verkligen ni?

Och ring då inte numret som står i mejlet eller sms:et.

Så till det viktiga: Hur kan jag skydda mig?

Det är svårt. Men vad du t.ex. kan göra är...

Du ska gå in på Skatteverkets hemsida och registrera dig-

-för om en adressändring ska ske på dig-

-så ska det ske genom Bank-ID-inloggning-

-för det är bara du som kan din Bank-ID.

Då försvårar du för bedragarna.

Hur många brott börjar med en adressändring?

En hel del. Jag adressändrar dig till en postbox-

-dit jag vill ha breven och korten som jag beställer-

-i ditt namn utan att du märker det.

Så fort jag har fått ditt bankkort och pinkod-

-så adressändrar jag dig tillbaka. Du märker inget-

-och jag kan i lugn och ro tömma dina konton.

Så jag kan skydda mig på Skatteverkets hemsida.

Vad mer?

Jag använder en elektronisk brevlåda. Googla själva.

Jag gör inte reklam för nåt särskilt namn.

Men all myndighetspost-

-och t.ex. post från Upplysningscentralen-

-hamnar i min app och då kan jag se direkt-

-att de har gjort en kreditupplysning på mig.

Och då känner jag: Jag har inte beställt nåt på kredit!

Då kan jag fort som ögat stoppa paketleveransen-

-och fundera på att spärra personnumret-

-så att inga fler brott sker. Väldigt enkla åtgärder.

Om jag handlar på nätet, vad ska jag tänka på då?

Det finns en rad tips.

Man ska försöka använda sig av sidor-

-som har 3D Secure. Du märker det ganska fort.

De flesta svenska företag är anslutna där.

Då blir det ytterligare en inloggning för din del.

Du ska slå in din Visa- eller Mastercard-kod.

En kod till. Då är du mycket säkrare-

-än om du handlar i butiker som inte är anslutna.

Hur arbetar polisen för att förhindra att det här sker?

Vi agerar opinionsbildande.

Det här är inga problem att namnge.

Nordea Bank och Marginalen Bank har anammat-

-en internetspärr som gör att om du ska handla-

-från en butik i Guatemala-

-som inte är ansluten till 3D Secure-

-så tvingas du logga in via ditt Bank-ID.

På det viset så kan inte bedragarna-

-använda dina kortuppgifter eftersom kortet är låst.

Vi hoppas att alla andra banker följer efter.

Nordea har sett en minskning på 60 % av bedrägerierna-

-sen de införde det här. Om alla bankerna gör så här-

-så skulle 50 000 färre svenskar drabbas varje år.

Det vore ju trevligt.

Finns det nån försäkring man kan teckna-

-för att försäkra sig mot bedrägerier?

Nja, det finns de som ger ut "försäkringar"-

-mot att man blir ID-kapad.

Men ingen försäkring i världen skyddar dig-

-mot att kapningen sker.

Det första bedrägeriet kommer alltid att ske.

Men de kan hjälpa dig att förhindra att fler bedrägerier-

-sker därefter. Det är det de gör.

Här får man ju fundera.

Vill jag betala för den extra säkerheten eller inte?

Där har jag ingen åsikt.

Vet polisen vilka de här bovarna är?

I mångt och mycket vet vi det.

Kortbedrägerierna är väldigt speciella.

Det är inte organiserad brottslighet.

Det är yngre förmågor som känner att de också vill ha-

-fina kläder från Zalando.

Då vet de att kortuppgifterna bara kostar 250 kronor.

Då kan de beställa en ny Iphone från USA eller nåt.

Tyvärr så blir det allt fler av våra yngre förmågor-

-i Sverige som medvetet eller omedvetet väljer-

-en kriminell bana, så det är ett samhällsproblem.

Och brotten bestraffas endast med böter? Inte fängelse?

Generellt sett ska det bara bli böter på bedrägerier-

-oavsett om det är 100 000 eller inte.

Det signalvärdet är kanske inte så bra från samhället.

Just det. Tack för att du kom hit, Jan O Olsson.

Förra året drabbades 350 personer om dagen av id-kapningar. En id-kapning innebär att en brottsling har kommit över personnummer, bankuppgifter eller annan information som kan användas för att ta krediter eller handla varor i en annan persons namn.

Petra Bergman intervjuar Jan O Olsson, Utredare Nationellt bedrägericenter

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.

  • Så tolkar du insynstransaktioner4:35

    Så tolkar du insynstransaktioner

    Insiders är kort förklarat personer i ledande företagspositioner. Deras innehav och handelsmönster kan ge användbara signaler till din egen handel - om du kan tolka dem. Mikael Olsson på Holdings förklarar hur.