Så påverkas pensionen av att vi lever längre

Vi lever längre så pensionerna ska räcka längre.

Om vi inte jobbar längre upp i åren, förstås.

Hur länge till måste vi jobba för att det ska gå runt–

–och hur mycket tjänar vi på att jobba längre?

Hur mycket längre livslängd har vi i dag, Ylva?

Jämför vi början av 90-talet med i dag–

–har genomsnittliga livslängden för kvinnor ökat–

–med 2 år och 4 månader och är i genomsnitt 84 år.

För männen har livslängden ökat med ungefär 4 år–

–och ligger på 80 år och 4 månader.

Varför ökar livslängden?

Ser man långt tid tillbaka handlar det om–

–att barnadödligheten har minskat radikalt–

–men nu har dödligheten bland äldre också minskat.

Det betyder alltså att vi dör senare–

–men minskningen har trappat av.

Man tror att förändringar i arbetsmiljö påverkar.

Sen menar forskare att folkhälsan påverkas positivt av–

–att man har liten inkomstskillnad.

Där ligger Sverige bra till.

Hur ligger vi till jämfört med andra länder?

Gällande livslängdsförändringarna ligger vi inte i topp.

Andra länder ökar snabbare - vi har tappat takten–

–och flera länder ligger före oss i livslängd.

Man undrar i vilket land där kvinnors livslängd–

–kommer att bli i genomsnitt 90 år.

Sydkorea kommer att komma först till den nivån.

I Zimbabwe ökar kvinnornas livslängd snabbast–

–men det är ju från andra nivåer.

Där hänger det inte ihop med löneskillnader?

Nej, men visst ser man ett sånt samband i världen.

Vad betyder det för vår privatekonomi att vi lever längre?

Det är naturligtvis roligt att vi får leva längre–

–men det påverkar främst pensionerna.

När vi har sparat ihop ett kapital i slutet av yrkeslivet–

–ska pengarna fördelas på många fler år.

Man jobbar ju en viss del av en tidsaxel.

Sen ska plötsligt pengarna fördelas under många fler år.

Den ekvationen blir svår att få ihop.

Om vi inte skulle arbeta mer–

–hur mycket lägre blir då pensionen?

Det beror på när vi är födda och andra faktorer–

–men om man är född 1980–

–och tittar på förändringen 15 år tillbaka i tiden–

–har livslängden ökat 1 år och 9 månader.

Tittar man sen på inkomstpensionen–

–handlar det om 450 kronor per månad - livet ut.

Det beror bara på att livslängden ökar.

Hur länge till måste man jobba för att det ska räcka?

När livslängden har ökat med 1 år och 9 månader–

–behöver man jobba tills man är 68 år och 11 månader.

Många kanske vill jobba längre–

–men kroppen kanske inte orkar. Vad tänker du kring det?

Det är ett väldigt svårt problem för politikerna.

Det handlar om att skapa förutsättningar–

–för att kunna jobba längre.

Det är ju även en fråga hur arbetsmarknadens parter–

–och arbetsgivarna förhåller sig till det.

Det krävs mycket för att vi ska kunna orka jobba längre.

Främst för de yngre.

Det handlar även om attityderna på arbetsmarknaden.

För den som blir arbetslös efter 55 år–

–tar det i snitt 67 veckor innan man får ett nytt jobb.

Motsvarande siffror för gruppen under 25 år är 12 veckor.

Märkligt att det inte hänt mer på arbetsgivarsidan.

55-plusare är ju kanon att anställa.

De kan engagera sig och är inte borta–

–på grund av sjuka barn. De kanske stannar de kvar längre–

–än vad yngre generationer gör.

Här har vi en grupp med erfarenheter–

–som verkligen är värd att satsa på.

Om man har svårt att hitta nytt jobb och är 55-plusare–

–hur kan man då höja sin pension?

Om man är arbetslös kan man till exempel starta eget.

Man kanske har nån kunskap som andra vill köpa–

–och bygger upp en egen verksamhet.

Annars handlar det om att förändra sin pension.

Inkomsterna över livet påverkar ju pensionen.

Då gäller det att jobba mer heltid.

Att man kanske byter jobb.

Kan jag vidareutveckla mig, byta arbetsgivare...?

Jobbflytt ger ju mer möjlighet att påverka inkomsten–

–än att öka lönen dramatiskt.

För att påverka pensionen är det arbeta vitt och heltid–

–se till att ha tjänstepension och spara själv.

Från politiskt håll har det länge pratats om–

–att höja pensionsåldern. När kan vi se en förändring?

Det är en svår fråga.

Det händer nog inget före nästa riksdagsval.

Kanske bortåt 2020, då är det optimistiskt tänkt.

Det är mycket som påverkas.

Hur ska garantipensionen och andra stödsystem hanteras?

Hur ser det ut på tjänstepensionssidan–

–med de åldersgränser som finns.

Mycket ska förändras innan det är idé att höja åldern.

Samtidigt som politikerna vill att vi jobbar längre–

–höjde man arbetsgivaravgiften för personer över 65 år.

Är inte det att sända dubbla signaler?

När det gäller statskassan så styr finansministern.

Finns det aktuella saker med högre prioritet–

–som kanske är politiskt viktiga–

–får mer långsiktigt värdefulla saker stryka på foten.

Individens ansvar över sin egen pension–

–hur påverkas det?

Det har ändrats radikalt. Sen flera decennier tillbaka–

–är det individens ansvar.

Vi har gått ifrån förmånsbestämda pensioner–

–till premiebestämda pensioner.

När vi har de här premiebestämda pensionerna–

–finns det större möjlighet att påverka placeringarna.

Det bör vara bättre utfall då–

–man har möjlighet att få avkastning på en kapitalmarknad–

–utan att ta för stor risk–

–jämfört med att olika pensioner har följt inflationen–

–eller inkomstutvecklingen. Det finns en positiv del.

Men ansvaret har ökat.

I den klassiska pensionspyramiden–

–är det privata sparandet den minsta delen.

Vi har en ny version på hur det skulle kunna se ut.

Här är det egna sparandet viktigast av allt.

Vad säger du om den här bilden?

Det är en väldigt bra bild.

Det är viktigt att spara själv.

Viktigare än den allmänna pensionen?

Inte viktigare för de flesta.

Men man kan tänka sig en rektangel istället.

Men jag hävdar att sparkapitalet ska vara som störst–

–den dagen man går i pension.

Efteråt har man inte möjlighet att spara. Se till–

–att ha byggt upp ett kapital så att man känner sig trygg.

När det gäller premie- och tjänstepension–

–hur ser du på det framöver?

I mitt exempel handlar det om inkomstpensionen.

Premie- och tjänstepension kan vara av lite olika storlek.

Det är svårt att ge en generell bild.

De påverkas lika mycket av att livslängden ökar.

Även om man ska ha så stort kapital som möjligt–

–när man väl går i pension–

–blir det lite motsägelsefullt när du skriver på EFN.se–

–att man inte ska spara ihjäl sig. Vad menar du med det?

Det måste vara en rimlig prioritering över livet.

När behöver man sina inkomster bäst?

När man är mitt uppe i familjebildning, köper bostad osv–

–går pengarna till det. Då är det svårt att spara.

Det ska man göra de åren man har möjlighet.

Men det är viktigt att ha en långsiktig blick.

Hur ser det ut framöver?

Tänk även på hur det kan se ut i framtiden.

Men det ska vara balans så att man klarar livhanken i dag.

Det får bli slutordet. Tack, Ylva Yngveson.

Vi lever längre idag än vi gjorde tidigare. Det gör att våra pensioner ska räcka under fler år, om vi inte jobbar längre upp i åldern förstås. Frågan är hur den ökade livslängden påverkar vår privatekonomi.

 ”Det påverkar pensionerna framförallt, om vi har sparat ihop ett stort kapital i slutet av yrkeslivet så ska pengarna plötsligt fördelas på många fler år vilket blir en väldigt svår ekvation” säger Ylva Yngveson.

Tina Halldén intervjuar Ylva Yngveson, privatekonomisk expert och analytiker.

  • Så skulle e-kronan fungera1:37

    Så skulle e-kronan fungera

    Riksbanken överväger att införa en digital version av den svenska kronan, en s.k. e-krona, redan under nästa år. Men hur skulle valutan fungera?

  • Mårders viktigaste småföretagartips1:41

    Mårders viktigaste småföretagartips

    Det regelverk som ska göra beskattningen jämlik mellan löntagare och småföretagare kallas 3:12-reglerna, och många tycker att de är komplicerade och svåra att förstå. Företagarnas...

  • Därför stiger elpriset5:33

    Därför stiger elpriset

    Elnätspriserna skjuter i höjden och energiskatten höjs. Och snart kommer vintern. Vart är elpriserna på väg? Kaj Forsberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, intervjuas av Stina Ollila.

  • E-handel främjar glesbygden2:52

    E-handel främjar glesbygden

    Idag jobbar ungefär en tiondel av svenskarna inom handel, men hur kommer framtiden att se ut? Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, ger sin syn på saken.

  • Vikten av veckopeng4:02

    Vikten av veckopeng

    Ungefär hälften av alla barn i Sverige får inte någon regelbunden peng att hushålla med, och föräldrar menar att anledningen är att de inte längre hanterar kontanter själva. Varför är det viktigt att barn i tidig ålder lär sig att hushålla med pengar och vilken roll spelar vecko- och månadspeng i sammanhanget?

  • Ekotrenden mattas av1:55

    Ekotrenden mattas av

    Inget sparande utan garanti. Dyrt att leva i Sverige. Dålig avkastning i räntefonder. Svensk arbetslöshet över 7 procent. Sista chansen för gamla mynten

  • Lönsamt att bli läkare eller jurist2:04

    Lönsamt att bli läkare eller jurist

    Kontanter kan bli valfråga 2018. Lönsamt att bli läkare eller jurist. Allt fler svenskar väljer supermiljöbil. Uppåt för detaljhandeln. Röststyrd shopping snart verklighet. Snart är gamla mynten metallskrot

  • Bra rull för Kabe1:28

    Bra rull för Kabe

    Bra rull för Kabe. ECB välkomnar skärpt amorteringskrav. 20 000 nya studentbostäder planerade. Hästbajs ska värma våra bostäder.

  • Svenskarna spår stigande bopriser1:54

    Svenskarna spår stigande bopriser

    Svenskarna spår stigande bopriser. Sista chansen för gamla mynt. Vinets pris lurar smaklökarna. Bostadsministern positiv till Airbnb. Kronofogden driver in betalda skulder.