Så slår sänkt eller slopat ränteavdrag

Det har pratats om att slopa eller sänka ränteavdragen–

–men än så länge kan man dra av 30 % av räntekostnaden.

Hur mycket dyrare skulle lånen bli om ränteavdraget–

–trappades ner eller slopades helt...?

Vad är syftet med ränteavdraget, Annika Creutzer?

Man vill utjämna skillnaden mellan de–

–som kan köpa ett hus direkt och de som behöver låna.

I samband med skattereformen i början på 90-talet–

–beslöt man att det skulle vara lika–

–med avdragsrätten och kapitalskatten - 30 %.

Man har frångått det lite vid försäljning av bostad–

–men tanken är att avdragsrätt och kapitalskatt–

–ska vara 30 %.

Har man ränteutgifter på över 100 000 kr är den 21 %–

–men sån är grundtanken.

Inte ens hälften av bostadsrättsägarna har räknat på–

–hur ett förändrat ränteavdrag skulle påverka ekonomin–

–visar en undersökning av organisationen Bostadsrätterna.

Jag blev ledsen när jag såg den siffran.

Det var bra att de frågade.

Frågan har ju diskuterats länge–

–och jag har pratat om det i många år–

-men ändå tycks folk inte har räknat på–

–vilka pengar det handlar om.

Det är bra att frågan togs upp, men synd att inte–

–fler hade funderat på saken.

Här ser vi hur mycket dyrare lånet skulle kunna bli.

Har man ett lån på en miljon–

–får man betala 750 kronor mer per år–

–om ränteavdraget sänks från 30 % till 25 %.

Det är ju inte speciellt mycket.

Nej, det blir inte så mycket högre kostnad–

–om man jämför med en räntehöjning.

Det är en fördel att göra det när räntorna är låga.

Då blir övergången inte så farlig.

Införs det vid en hög räntenivå blir beloppen större.

Om man tar bort ränteavdraget helt och hållet–

–skulle lånet kosta 4 500 kr/år.

Men många har ju lån på mer än en miljon...

Hur orolig behöver man vara?

Egentligen ska man inte behöva vara orolig.

Bankerna gör en kreditprövning när man får ett bolån–

–och då räknar de med högre räntor.

Har inkomsterna eller utgifterna inte ändrats för mycket–

–så ska man klara av det här–

–men jag tycker att man ska räkna på det själv.

Jag tror att flertalet klarar det.

Det är höginkomsttagare som har de stora lånen–

–och de är minst oroliga i den här undersökningen–

–som organisationen Bostadsrätterna har gjort–

–men det finns även låginkomsttagare med höga lån.

Jag tror att 14 % av de tillfrågade sa–

–att de skulle tvingas flytta om ränteavdraget slopades–

–vid en ränta på 4 %.

Så den delen diskuteras ju också.

Hur mycket påverkar räntenivån–

–vid ett slopat avdrag eller om det kvarstår?

Man tjänar på att göra en övergång nu–

–när vi har så låga räntor.

Det talas om att vi har nått botten.

Vissa bostadsräntor börjar stiga nu.

Det lär inte ske i snabb takt–

–men det är ett gyllene tillfälle att göra förändringarna–

–i lågräntetider.

Har räntan väl börjat klättra–

–får ju folk det tufft av den anledningen.

Lägger man även på det här får folk det dubbelt tufft–

–och det är väl inte så klokt politiskt–

–och dessutom får ju folk det tufft.

Om ränteavdraget slopades helt–

–är ju risken, enligt undersökningen–

–att det leder till minskat sparande och amorterande.

Det handlar om vad folk använder sina pengar till.

Man försöker ju att göra det dyrare att låna.

Man ska ha sparat mer och det handlar ju om–

–att man är rädd att de stora lån vi har–

–ska leda till sänkt konsumtion–

–vilket i sin tur leder till färre jobb.

Vi såg det i samband med finanskrisen på 90-talet–

–men det är nog inte de stora summorna vi talar om–

–och gällande just bolån har man gjort många åtgärder–

–med räntetak, skuldkvotstak och annat.

Gällande avdragsrätten innefattar ju även det–

–alla dyra konsumtionslån.

Jag tror att det kan ge en bra signal till att se över–

–vad man betalar för ränta på dem.

De lånen blir mycket dyrare utan avdragsrätter.

Ett lån på några hundratusen med 20 % ränta–

–är ju mycket dyrare än miljonlånet.

Där ser man mycket större effekt.

Det som är tilltalande med ändring av ränteavdraget–

–i förhållande till övriga begränsningar i dag–

–är att det också går på konsumtionslånen.

Det är ju de lånen som i högre utsträckning gör–

–att man riskerar att hamna hos Kronofogden.

Det är väldigt sällan folk inte klarar sina bolån.

Det är de andra dyra lånen som är problemet.

De ökar inte så mycket i volym–

–men i ränteutgifter för hushållen är det stora pengar.

Så ränteavdraget som vi har i dag–

–gynnar alltså sms-låneföretagen...?

Det gynnar alla långivare och framförallt–

–så betalar vi via statskassan.

Ränteavdragen är en minuspost–

–och i takt med att räntorna stiger–

–blir minusposten större och större.

Hur det är tänkt att hantera den–

–utan att göra nåt åt ränteavdragen, det undrar jag.

Du har skrivit om det här på EFN.se

Du nämner att flera tunga instanser varnar för risken med–

–att ha ett ränteavdrag. Kan du berätta lite.

Man talar främst om hushållens stora skuldberg.

Det är OECD, IMF, EU-kommissionen...

Tunga instanser, alltså.

...plus massor med ekonomer–

–och en del politiker börjar också prata om det.

Det är många som har diskuterat det länge.

Det är lätt att måla upp bilden av–

–att högt belånade barnfamiljer drabbas–

–men aktieägare gynnas–

–i och med att aktieutdelningen blir fördelaktigare.

Det är kanske svårt att förmedla dramaturgiskt.

Gör man såna här reformer måste man förklara dem noga.

I Danmark går man väldigt långsamt fram–

–och sänker ränteavdraget med en procentenhet/år.

Hittills tycks inte det ha ställt till problem.

Hur sannolikt är det att man slopar avdragen helt?

Jag tror inte att man slopar ränteavdragen över en natt.

Det gör man om man vill kliva av regeringsställningen.

Det skulle aldrig gå igenom.

Man behöver inte vara rädd för det.

Det handlar mer om att beslutet måste fattas.

Det är ju problem när man inte kom överens–

–i den breda bostadspolitiska diskussionerna.

Först måste man fatta ett beslut.

Om det sen blir i steg i 1 eller 5 procentenheter/år–

–återstår väl att se, men tids nog lär det hända nåt–

–så man bör räkna på det.

När kan vi räkna med att få besked i frågan?

Det har redan antytts lite att det ska ses över–

–men tidshorisonten är nog minst 2 år.

Då har man lite tid på sig att förbereda sig.

Ja, och under den tiden kan räntan också stiga.

Man bör räkna på om man klarar 4 % i bolåneränta–

–med exempelvis 25 % avdragsrätt.

Klarar man det behöver man inte oroa sig.

I annat fall är det bara att amortera.

Ja, eller buffertspara.

Man kan faktiskt spara hos sig själv.

Sätt av motsvarande 4 % ränta på ett konto–

–och betala boräntorna därifrån.

Då har du redan vant din ekonomi vid 4 %.

Nån gång lär vi hamna där.

Tack, Annika Creutzer.

Det har pratats om att sänka eller slopa ränteavdraget i flera år, men än så länge kan du som har lån dra av 30 procent av räntekostnaden. Frågan är hur mycket dyrare lånen egentligen skulle bli om ränteavdraget trappades ner, eller om det till och med slopades helt.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 11:47
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.