Så lär du dina barn att spara

Det här är EFN Umeå. Idag ska vi prata om hur man–

–uppfostrar barn att hantera pengar.

Jag har med mig Lisa Königsson–

–rådgivare på Handelsbanken i Umeå.

Och Per Höglund, legitimerad psykolog.

Välkomna hit.

Studier visar att barn vars föräldrar har aktivt utbildat–

–barnen i pengahantering, blir bättre på det som vuxna.

På vilket sätt skiljer sig barns sätt att hantera pengar–

–jämfört med vuxnas?

För det första pratar man inom inlärningspsykologin om–

–att ju mer man tränar på nåt desto bättre blir man.

Det andra är att barn utvecklas över tid.

Utvecklingspsykologi är viktigt för att förstå–

–när man ska träna ett barn i en viss nivå.

Piaget är en viktig forskare som tidigt insåg–

–att ett fyraårigt barn tänker annorlunda än ett sexårigt.

Fyraårsåldern är en pre-operationell fas.

Man har inte konceptet kring mått, vikt, tid...

Förr, senare...

En fyraåring har svårt att tänka "vänta en stund"–

–medan en åttaåring kan tänka sig att vänta–

–för att kanske få mer pengar sen.

Men fyra- till femåringar kanske ändå kan förstå–

–vissa räknekoncept och att man ska räkna allting en gång.

Precis. Då måste man ha en konkret pedagogik.

De är konkreta i sitt tänkande.

Bild och så där.

Då kan sättet vi numera handskas med pengar på vara svårt.

Det är digitalt och pengar finns inte i handen.

När jag var liten hade jag ett timglas–

–som jag stoppade enkronor i.

Jag såg hur förmögenheten växte.

Men ett barn idag har 100 kronor på ett bankkonto.

Det är väldigt svårt att förstå...

Visuella hjälpmedel är viktigare ju yngre barnet är.

Det finns en del appar. Vad gör de för nytta?

Det är just att skapa ett visuellt hjälpmedel.

För barn?

Ja, och vuxna. Man kan interagera och sätta upp–

–sparmål och mål för barnet att få lite extra.

Säg att man har en fast veckopeng.

Sen har man en rörlig del, så att man kan lära sig jobba–

–lägga in en insats för att få lite mer–

–och nå målet fortare.

Sen finns det appar som är rent hypotetiska.

Man jobbar med fiktiva pengar.

Och gärna tillsammans med sina föräldrar–

–där båda har inloggning.

Man har möjlighet att nästan kommunicera–

–i form av de fiktiva pengarna.

Används det? Är det populärt?

Ja, det kommer.

Jag tror att det är superviktigt att börja tidigt–

–med att prata om pengar och pengars värde.

Vad ska jag göra för att få pengar–

–för att köpa det jag vill ha?

Vi ska titta på det här med veckopeng–

–ett populärt sätt att lära barn att hantera pengar.

Det holländska finansinstitutet ING gjorde en stor studie–

–om huruvida folk fick veckopeng som barn–

–och hur de sen hanterade sin ekonomi.

De som svarade att de fick veckopeng–

–var också bättre på att hantera sin ekonomi.

Det verkar som att det här med veckopeng är en bra grej.

Men Per, om man får pengar varje vecka–

–hur ska man då förstå att pengar är värt nånting?

En del av psykologin är: Vad är meningen?

Människan är meningsskapande.

Meningen med pengar är: Vad kan jag få för det?

Får man 20 kronor kan man gå till affären och köpa godis.

Då har man fått nånting direkt.

Eller så kan man spara pengar och få nånting ännu större–

–om man väntar.

Det är här vi ofta behöver hjälpa våra barn att se–

–att man inte kan få de där sakerna–

–om pengarna försvinner direkt.

Det är en träningssak, eller ett sätt att resonera–

–med barnet om vad som är viktigt för det.

Vad är barnets värderade riktning vad gäller pengar?

Pengar är ett medel för att nå nånting man vill ha.

Lisa, har du nåt tips på lekar eller aktiviteter för barn–

–för att börja förstå hur man hanterar pengar?

Jag tror att det är väldigt individuellt.

Man måste utgå från det barn man har.

Sen handlar det om att man ska involvera barnen–

–i så mycket som man kan–

–som har med "ge och ta" och plus och minus att göra.

Utan att räkna matte med dem.

Här får du kulor, vad vill du byta till dig?

Att jobba med byteshandel kan man tjäna mycket på.

Tydligt, konkret... Man kan se hur det växer–

–utan att det är pengar.

Man kan använda spelkulor, godis eller vadsomhelst.

Förstår barn i den här åldern konceptet–

–med det monetära systemet, att man byter pengar mot varor?

Kan man lära barn det?

Man kan byta saker med varandra.

Ett klassiskt exempel hemma hos oss–

–är att jag vill ha tillbaka min mobiltelefon.

Då måste jag byta mot nånting annat.

Du får en napp, så får jag min telefon tillbaka.

Lycka till...

Det är inte så lätt.

Men att jobba med att leverera nånting–

–för att få det man vill ha...

Då börjar man tänka i pengar.

På 50- och 60-talet frågade man 13-åringar i Stockholm–

–vad de skulle välja mellan 200 kronor direkt i handen–

–eller 1000 kronor om fem år.

Sen följde IFAU upp det här.

De som hade valt 1000 kronor om fem år hade högre inkomst.

Man jämförde alltså inkomsten hos de som valde–

–att få 1000 kronor om fem år med de som sa–

–att de direkt ville ha 200 kronor.

Det verkar som att det här med personlighet spelar roll.

Hur lär man ett slösaktigt, impulsstyrt barn att spara?

Ett problem med människans hjärna–

–är att vi har två system.

Den enda psykologen som har fått Nobelpriset, Kahneman–

–fick Nobelpris i ekonomi.

Han beskrev det som att vi kan tänka snabbt och långsamt.

Hjärnan har två system.

Den inre delen av hjärnan är den så kallade reptilhjärnan.

Den är styrd av snabba impulser, snabba belöningssystem.

Sen har vi Neocortex, den nya hjärnan.

Den är unik för människan och kan styra våra tankar–

–så att vi kan tänka långsiktigt och planera.

Det är unikt i djurriket.

Det är den delen av hjärnan vi behöver använda oss av–

–när vi ska spara pengar.

Skulle reptilhjärnan få bestämma–

–går vi till kiosken direkt.

Det är det som man ser i olika personlighetsdrag.

Får vi träna den här nya hjärnan att tänka logiskt–

–och jobba med tankemodeller–

–och se att det lönar sig framöver...

Då har vi större möjlighet att klara det långsiktiga:

Att kanske gå en utbildning som är längre–

–eller andra saker som tar tid.

Om man märker att ens barn är impulsstyrt–

–ska man jobba extra mycket med det?

Ja, och tränar man nånting mycket–

–blir man duktig på det. Det är som i poker.

Vi får olika kort när vi ska spela.

En del sitter på kåk direkt–

–medan andra har sämre kort.

Men vi måste ändå spela spelet och vår roll som föräldrar–

–är att hjälpa barn med dåliga kort –

–att spela så bra som möjligt.

Men det här med att hjälpa till hemma–

–för att få veckopeng... Det blir ju nån typ av lön.

Finns det risker med det, Per?

Piska och morot är två klassiska sätt–

–att fostra våra barn. Belöning är ofta användbart–

–när vi ska lära ett barn att bete sig på ett visst sätt.

Men att klippa gräs och stoppa in i diskmaskinen–

–är också en del i att lära barn–

–värderingsinriktad handling.

En värdering i familjen kan vara att alla ska bidra.

Och det tar man inte betalt för.

Att ta ansvar ingår i att vara en familj.

En sjuåring kanske inte behöver klippa gräset–

–men däremot plocka tallrikar efter disken.

Då kopplar man inte handlingar enbart till belöning–

–utan även utifrån nåt slags värdering.

Det är viktigt för mig att spara pengar–

–eller att få en bra utbildning.

Då blir det mer värderingsstyrt.

Det kan vara viktigare om man har långsiktiga mål.

Vi drivs av våra värderingar också.

Föräldrar bör tänka på att separera de två.

Ja, men ibland behöver man få en tjuga om man gör nåt.

Ibland behöver man tänka så också.

Men inte bara tänka att vi ska styra våra barn helt–

–utifrån belöning, utan även från våra värderingar.

Vad vill jag att mina barn ska ta med sig?

Ett tillägg i det här om att ta eget ansvar...

Jag träffar ibland nyblivna vuxna, alltså 18-åringar–

–som på sin 18-årsdag får full insyn och vet ingenting.

Det är inte så jag skulle vilja att det var.

Man vill gärna att de ska veta hur man betalar en räkning–

–och veta vad en räkning är.

Börja i tid, kontinuerligt arbete.

Jag har tänkt på att man i skolan lär sig väldigt lite–

–om hur man tar lån och sånt.

De som är skuldsatta nu har inte–

–fått lära sig hur det funkar.

Man flippar med ett finger på en app–

–och sen har man 10 000 på kontot.

Det är ett fostringsmisstag kan man säga.

Per, idag använder barn mobiltelefoner, skärmar–

–och appar hela tiden och får en viss belöning från det.

Kan det påverka barns långsiktiga ekonomiska beteende?

Fördelen med appar och sånt där–

–och framförallt spel på appar, är att spelbolagen–

–har lyckats med att fånga barnens direkta belöning.

Många spel bygger på direkt belöning, ett effektivt sätt–

–att få dem att stanna vid en verksamhet.

Problemet är när man går över från spelet–

–till att göra samma sak med verkliga pengar.

Då kan man känna att det bara är ett annat spel.

Det kan finnas ett problem–

–med att det inte blir lika konkret–

–som när vi har pengarna i handen.

Eller som när man går till en bank–

–och gör nånting i den reella världen.

Tror du att vi får se, om vi mäter om 15 år–

–att människor beter sig annorlunda?

Det är bara min hypotes, men personer som har–

–förmågan att använda abstrakt tänkande...

Det vill säga att det ena är på riktigt–

–och det man gör i appen är samma sak...

De kommer att lyckas med det här.

Men personer som har svårt med abstrakt tänkande–

–och tänker att det bara är nåt man gör på mobilen–

–får svårt att koppla. Varför har jag inga pengar?

Vad har hänt nu? Får jag ett nytt spel?

Det blir svårare för dem. Det är redan så idag.

Vad tycker du, Lisa, om bristen på fysiska pengar–

–eller att barn inte använder fysiska pengar lika mycket?

Hur ser du på det?

Det är en utveckling–

–som gemene man inte kan göra nånting åt.

Vi får på nåt sätt anpassa oss.

Det är allt färre kontanter ute i samhället.

I grund och botten är det bra–

–men det får inte gå för fort.

Man ska inte bara rationalisera bort värdet–

–av att faktiskt få hålla i en fysisk peng.

Sen måste vi anpassa oss till hur det ser ut idag.

Jag tror personligen att det kanske är mest vi vuxna–

–som har svårt att anpassa oss till det.

Barnen växer ju upp med skärmar–

–och de här visuella pengarna.

Det är kanske vi som håller emot lite–

–och tycker att det är bra att få en tjugolapp–

–att köpa sitt godis för.

Det är lite sentimentalt för föräldrarna.

Lisa, har du konkreta siffror...

Om jag är jätteduktig på att lära mitt barn att spara–

–och börjar ge veckopeng när barnet är 8...

Vad kan barnet spara ihop till då–

–när det fyller 18 och flyttar hemifrån?

Allt beror på när man börjar.

Det är precis som ett pensionssparande.

Sparar man direkt när man kommer ut i arbetslivet–

–behöver man spara mindre för varje gång–

–för man har lång tid på sig.

Tid är en väldigt viktig faktor.

Börjar man i tid kan man nå långt.

Det finns en fördel, ju äldre barnet blir–

–och ju mer pengar det får–

–i att man frågar: Vad vill du använda pengarna till?

Vad ska det räcka till? Kläder? Vem ska betala det?

Du eller jag? Okej, du får hela studiebidraget–

–men då ska du köpa dina kläder själv.

Då måste barnet välja.

För när barnet blir 18 ska det välja.

Då kan det ha 67 000 på kontot.

Har det aldrig lärt sig att spara–

–bränner det pengarna på en helg i London.

Det vill vi ju inte.

Vi vill att de ska börja lära sig värdera–

–och känna det här jobbiga i att man inte får köpa nåt.

Man måste vänta tills man får det man vill ha.

Det är det vi behöver utsätta våra barn för.

Att prioritera...

Människan är dömd till att välja.

Tuffa läxor för de som tittar på det här.

Bara gå hem och öva på sina barn. Tack så mycket.

När det gäller barn och sparande är det en del som kan vara bra att tänka på, och frågan är hur man egentligen gör som förälder för att lära barn att hantera pengar och förstå deras värde.

Elina Tyskling pratar om detta med Lisa Königsson, rådgivare på Handelsbanken och Per Höglund, legitimerad psykolog.

  • ”Återbäringen är inte bonuspengar”2:04

    ”Återbäringen är inte bonuspengar”

    Skatteverket har börjat skicka ut deklarationen till de flesta svenskar och med den kommer besked om den eventuella skatteåterbäringen. Ica Bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér förklarar varför skattepengarna inte är ”bonuspengar” och hur du kan tänka kring att spara eller spendera. 

  • Stjärnekonomernas räntetips30:54

    Stjärnekonomernas räntetips

    Kommer reporäntan att fortsätta upp på kort sikt? Tveksamt, anser Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, och Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. I detta avsnitt av EFN Kvadrat ligger bolåneräntor i fokus.

  • Detta är blankning1:52

    Detta är blankning

    Blankning innebär att du säljer aktier du inte äger, och sedan hoppas du att aktiekursen sjunker. Då kan du köpa tillbaka aktierna till ett lägre pris än vad du sålde dem för.

  • Laddhybriden svårslagen som tjänstebil3:33

    Laddhybriden svårslagen som tjänstebil

    2018 såldes runt 100 000 nya tjänstebilar i Sverige och trenden ser fortsatt stark ut. Hur ska man egentligen tänka när man väljer bil? EFN frågar experterna.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Bolund lovar billiga hyresrätter till unga28:28

    Bolund lovar billiga hyresrätter till unga

    Bostadsminister Per Bolund avser föra en mer aktiv bostadspolitik än tidigare ministrar. Flera stora reformer ligger på bordet, bland annat ska fastighetsavgiften och ränteavdraget ses över. Han är också positiv till att införa statligt subventionerat bosparande för unga.

  • Stort intresse för aktieägande hos unga1:49

    Stort intresse för aktieägande hos unga

    Ungefär 1,8 miljoner svenskar ägde aktier i svenska aktiebolag vid slutet av 2018. Sedan finanskrisen 2008 har andelen svenskar som äger aktier minskat. Men det finns en grupp som går mot trenden, hos unga har aktieägandet ökat kraftigt de senaste fem åren. 

  • Pensionsspara rätt som egenföretagare1:07

    Pensionsspara rätt som egenföretagare

    Egenföretagare behöver ta större ansvar för sin pension än de flesta anställda, eftersom avsaknaden av tjänstepension är något man måste kompensera för.