Så har amorteringskravet slagit mot bopriserna

Bostadspriserna fortsatte uppåt under september–

–mest ökade priserna på bostadsrätter i Sverige.

Men hur påverkas bostadspriserna av politiska beslut–

–som amorteringskravet, tak för bolån och skuldkvot?

Lars–Erik Ericson. Vi talar om den senaste månaden.

Enligt er statistik som kom idag–

–steg bostadsrättsindex med 1,5 %–

–och villaindex med 0,3 %. Vad säger du om det?

En viss oro uppstod när amorteringskravet infördes.

Främst bostadsrättsindex utvecklades långsammare–

–med en nedgång under sommaren.

Den utvecklingen har gått tillbaka.

Nu är vi tillbaka på den tidigare nivån, och lite över–

–nivån i april, maj, före införandet.

Villaköpare i Sverige får räkna med att betala–

–i snitt 3 miljoner kronor. Kvadratmeterpriset–

–på bostadsrätter ligger på nära 40 000 kronor i snitt–

–enligt dagsfärsk statistik från Mäklarstatistik.

Ser man att oron har lagt sig?

I samband med införandet hände nåt på marknaden.

Många ville sälja bostaden i tid–

–innan effekterna slog igenom. Utbudet ökade–

–utan att det ledde till nåt. De första som sålde–

–gjorde bra affärer. Men de som inte lyckades sälja–

–tillräckligt snabbt, kanske fick kalla fötter...

Och inför 1 juni kom en tydlig avkylning.

Vi såg det som en tillfällig effekt.

Nu är de bostäderna sålda och vi är tillbaka–

–till nån sorts normal marknad.

Det är ju svårt att dra slutsatser efter bara nån månad–

–men er statistik från det senaste decenniet–

–visar att prisindex för villor har ökat–

–från 100 till 200 mellan januari 2005 och januari 2016.

Men prisindex för bostadsrätter har ökat–

–från 100 till nära 300. Hur kan man se amorteringskravet–

–ur det här perspektivet?

Det är intressant. Under den långa tidsperioden–

–har bostadsrättsprisindex har ökat mer.

Men nu på slutet kommer villorna ifatt.

Och ur ett riktigt långt perspektiv brukar villamarknaden–

–komma ifatt. Om bara marknaden får anpassa sig.

Men det kan ta tid.

Så kanske bostadsrätternas avkylning–

–ger villorna en chans att komma ifatt–

–sett ur analytikerns perspektiv.

Ett annat bostadspolitiskt beslut är bolånetaket–

–som infördes för sex år sen. Att man får låna max 85 %–

–av bostadens värde. Hur påverkade det bostadspriserna?

Den långsiktiga effekten är svår att mäta. Vad hade hänt–

–i ett alternativt Sverige, utan den förändringen?

Men nåt vi kan se är att i samband med införandet–

–påverkades olika marknader på olika sätt.

De små bostäderna som man trodde skulle drabbas hårdast...

De som köper små bostäder är högst belånade–

–och har svårast att finansiera köpet.

Att de skulle betala mindre.

Istället skedde en förskjutning av efterfrågan.

Många som tänkt köpa en tvåa, köpte istället en etta.

Efterfrågeförändringen–

–drev upp vårt prisindex för ettor–

–i vissa fall med 10–15 %.

När lånet inte räckte till tvåan valde man en etta.

Precis.

Ett skuldkvotstak diskuteras.

Maximalt lånebelopp skulle motsvara–

–årsinkomsten efter skatt multiplicerad med sex.

Hur kan bostadspriserna påverkas om det införs?

Dels är frågan hur det påverkar marknaden som helhet.

Det får förstås nån sorts begränsande effekt.

Jag vet inte hur mycket det tillför i praktiken.

En viss inkomst krävs, även för att klara dagens regler.

Det är redan tillämpat hos bankerna.

Men det skulle ändå kunna skapa en förskjutning–

–liksom tidigare förändringar. Att man köper i förorten–

–för att pengarna man kan låna inte räcker längre.

Vi kan förvänta oss en snabbare utveckling–

–i vissa ytterområden.

Högre priser i förorterna?

Kanske.

Ni undersöker regelbundet hur Sveriges mäklare–

–tror att bostadspriserna ska förändras.

Du har med de senaste svaren.

Det visar hur många procent som tror på ökande–

–stillastående, respektive sjunkande bostadspriser.

Berätta vad vi ser.

Vi ser skillnaden mellan andelen som tror på ökande–

–och de som tror på sjunkande priser. Ligger måttet–

–över noll tror majoriteten på ökande priser.

Ligger det under noll tror fler på sjunkande priser.

Här har det skett förändringar sen amorteringskravet.

Här syns det tydligt veckorna innan...

När man hade en bostad som inte gick att sälja–

–lika fort som man ville. Utbudet blev stort–

–och man såg att bostaden inte gick att sälja före 1 juni.

Det syns tydligt hur prisförväntningarna förändras–

–från vecka till vecka. Lite försiktigt under sommaren–

–tills marknaden återhämtat sig. Nu syns en framtidstro–

–som gått tillbaka lite de senaste veckorna.

Man tror att det ska öka lite mindre–

–än man gjorde i våras.

Men det är vanligt–

–att bostadsmarknaden går in i vintersäsongen...

Inte bara temperaturen går ner, även marknaden.

Hur ofta får mäklarna i undersökningen rätt?

"Mäklarna tror alltid på uppgångar", säger många.

Men vi ser att de är duktiga. De ser hur många som kommer–

–på visningarna, vet hur svårt eller lätt de får bud–

–på budgivningarna. De är duktiga, åtminstone kortsiktigt.

På lång sikt är det svårt att förutse vad som händer.

För den som vill tajma köp eller försäljning–

–kan det vara bra att titta på vad mäklarna tror.

Bra tips. Tack, Lars–Erik Ericson.

Bostadspriserna fortsatte uppåt under september, mest ökade priserna på bostadsrätter i Sverige. Frågan är hur bopriserna  påverkas av politiska beslut som exempelvis det nyligen införda amorteringskravet, bolånetaket – som infördes för sex år sedan – och ett eventuellt kommande skuldkvotstak. Tina Halldén pratar med Lars-Erik Ericson, vd för Valueguard.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 -0.1%
NASDAQ Composite -0.2%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.

  • Så tolkar du insynstransaktioner4:35

    Så tolkar du insynstransaktioner

    Insiders är kort förklarat personer i ledande företagspositioner. Deras innehav och handelsmönster kan ge användbara signaler till din egen handel - om du kan tolka dem. Mikael Olsson på Holdings förklarar hur.