Så håller du sparångan uppe

Det är lätt att se det här rationella som har en plan.

Man blir störd av det emotionella som hittar frestelser.

Jag tycker att det är kul och enkelt att spara.

I alla fall i några veckor, men sen börjar man trilla dit.

Kaffe hit, tröja dit. Så är det för de flesta-

-så jag känner ingen skam. Men varför är det så lätt-

-att börja, men så svårt att hålla ångan uppe?

Det ska jag reda ut.

Jag är på Dreams och Moneymind med Stina Söderqvist-

-som är doktor i kognitiv neurovetenskap.

Jag har ett problem. Jag älskar och aktier och fonder-

-men har lite svårt att spara. Det beror lite på hjärnan.

Jag tror att du har svaren. Varför är det svårt?

Det är svårt för vår hjärna att spara.

För att förstå varför kan man ge en inblick i två system-

-som är viktiga för hur vi agerar i stort i livet.

Ett system sitter bakom pannan: prefrontal cortex.

Det kalla systemet. Vårt rationella och planerande system.

Här sätter vi upp våra långsiktiga sparmål och sparkonton.

Sen har vi det limbiska systemet mitt i hjärnan.

Det kallas för det varma systemet.

Det är nästan motsatsen till det här. Det är drivet av-

-känslor, motivation och belöningar här och nu.

De här hamnar ofta i konflikt med varandra.

Det rationella blir helt tiden stört av det emotionella-

-som hittar frestelser överallt i vardagen.

Om du har satt upp ett tydligt sparmål-

-att du ska sätta av en viss summa varje månad-

-så går du på stan och blir sugen på en take away-kaffe-

-eller en jättesnygg tröja du råkade se.

Jag känner igen mig direkt.

Då blir det en konflikt. Det emotionella systemet-

-är väldigt kraftfullt, så det vinner ofta - tyvärr.

Är det samma system som börjar bråka om man ska-

-börja träna men, så köper man en läsk i stället?

Hjärnorna är ganska lata generellt.

Vi vill gärna fortsätta i gamla spår som vi har tränat in.

Därför är det väldigt svårt att bryta vanor också.

Att ge sig ut i löpspåret-

-en kall och regnig tisdagskväll, är svårt.

Det ger inte den här direkta belöningen.

Det är svårt att motiveras av den långsiktiga belöningen.

Nu när vi känner till de här två systemen.

Hur lurar jag dem?

Det är svårt att få ett av systemen att vinna.

Det misslyckas i princip alltid.

"It takes two to tango."

Den bästa lösningen, enligt mig, är att försöka få dem-

-att vilja samma sak och hamna på samma spår.

Ett sätt är att göra ditt sparmål mer emotionellt.

Att få en emotionell koppling till det du vill spara till.

Fundera på varför du vill börja spara.

Du kanske spar till en resa. Vad får du ut av det?

Vad kommer pengarna att ge dig i upplevelser-

-eller i känslor? Man kan spara till en buffert-

-för att få trygghet och det känns skönt i vardagen...

Att inte behöva oroa sig över ekonomin.

Man sover bättre om nätterna för att man har en buffert?

Bara man har gjort det där konkret.

Ge de här pengarna en betydelse.

Då får du en emotionell koppling och det blir lättare-

-att hitta balansen mellan de här två systemen, än valet-

-mellan att köpa den där jättesnygga tröjan-

-eller lägga in pengarna på ett tråkigt sparkonto.

Jämfört med: Ska jag köpa den snygga tröjan-

-eller ska jag lägga pengarna på att åka på semester?

Det blir ett helt annat val.

Hjälper det att titta på bilder?

Man kan använda bilder för att göra det mer levande-

-och kunna visualisera sin dröm.

Kanske lägga en bild på semesterparadiset som bakgrund-

-på sin mobil, kan jag tänka mig.

Då kan det vara bra att skapa olika sparkonton.

Man döper dem till de olika målen.

Jag fick det till "sparhack". Har du fler tips?

Det här är ett mer rationellt tips. Att använda-

-det rationella systemet och kolla på småutgifterna.

Och se vilken summa de bidrar till i det stora.

Man blir ofta förvånad över hur mycket det blir.

Då kan det fungera mer som en motivation-

-och se vad man annars skulle kunna göra för pengarna.

Innan jag ger mig ut till spardemonerna...

Finns det nåt mer du vill lära mig, Stina?

Ett annat viktigt och intressant faktum-

-man ser inom hjärnforskning och beteendeekonomifältet-

-är "loss aversion". Våra hjärnor avskyr-

-att bli av med saker. Att gå med förlust.

Det är lättare att spara pengar som vi inte riktigt...

...har känt ägarskap för ännu-

-som vi ännu inte identifierat som våra.

Typ skatteåterbäringen?

Innan du ens... Du måste ju få in dem på kontot först.

Innan du har vant dig vid att de finns där, så spar dem.

Eller att du varje månad lägger undan en viss summa-

-så fort du får lönen. Lägg undan dem så du inte hunnit-

-göra dig van vid att ha dem på ditt konto.

Så att det inte blir mycket månad kvar i slutet på lönen.

Exakt. Börja smått.

En anledning till att folk inte spar-

-är prokrastinering, att skjuta upp beteenden.

Ett bra sätt att komma runt det-

-är att börja med ett litet steg som ändå känns okej.

Det kan vara att spara 100 kr i månaden.

Och bygga upp ett självförtroende. Det vet man är viktigt.

Det finansiella självförtroendet spelar väldigt stor roll.

Faktiskt större roll än ens kunskaper om ekonomi.

Att bygga upp en känsla av att man kan spara.

Att det kan göra skillnad för mig i längden.

Hur bygger man självförtroendet om man inte har det?

Just att du börjar smått.

Tar det första steget hur litet det än kan kännas.

Belöna sig själv när man lyckas göra små förändringar.

Man kanske skippar att käka lunch ute på stan-

-och har med en lunchlåda i stället. För över pengarna.

Jag tycker att det är svårt att spara till pensionen.

Varför är det så?

Det är en riktig utmaning för våra hjärnor.

Det är så långt fram i framtiden.

Vi har svårt att identifiera oss med det.

Man kan inte se sitt framtida jag?

Det finns jättespännande forskning inom det här.

Det är roligt att du tar upp det för vi jobbar med det.

Vi samarbetar med forskaren Hal Hershfield på UCLA.

I Kalifornien. Vad han kollar på är-

-hur man identifierar sig själv med sitt framtida jag.

Folk är olika. Vissa ser på sitt framtida jag-

-som nånting diffust, nån person man inte känner för.

Andra ser sitt framtida jag som en del av sig själv-

-eller i alla fall nån som man bryr sig mycket om.

Det spelar stor roll för hur man spar långsiktigt.

Hal har gjort studier där man manipulerar det här-

-genom att man får träffa sitt framtida jag i VR-miljö.

Vissa fick träffa sig själv i sin nuvarande ålder.

En annan grupp fick träffa sig själv som pensionärer.

De som fick träffa sig själv som äldre-

-var mer benägna att lägga pengar på pensionssparande.

Dubbelt så mycket faktiskt.

Men om man inte kan gå in i en VR-miljö...

Kan man försöka se sig själv i framtiden som pensionär?

Vad kan man göra för att få en "connection"?

Jag tror att det är samma typ som vi hade tidigare.

Tänka på vad man vill leva för liv. Vad drömmer jag om?

Jag kanske drömmer om att bo i ett hus vid havet.

Man får tänka på vad det kommer att kosta.

Hur skulle det vara möjligt att nå den drömmen?

Då har du nåt konkret och kan se dig sitta vid havet-

-när du är äldre och njuta av livet.

Det här var allt. Jag hade kunnat hålla på länge till.

Men jag måste döpa om mina sparkonton-

-så jag har råd att åka till Spanien i höst. Adios.

Varför det är så svårt att ställa in hjärnan på att spara? Och vilken är den bästa lösningen på problemet? Stina Söderqvist, doktor i kognitiv neurovetenskap, reder ut.

Till sparandets fördel finns det så kallade ”kalla systemet”, beläget bakom pannan. Det är där vi sätter upp långsiktiga sparmål. Men mitt i hjärnan finns det ”varma systemet” – drivet av känslor och omedelbara belöningar.

”Det rationella blir hela tiden stört av det emotionella, som hittar frestelser överallt i vardagen”, förklarar Söderqvist. Men det finns sätt att få systemen att samarbeta.

 

  • Efter stängning: Amazon14:44

    Efter stängning: Amazon

    Albin och Ara bjuder på hotet från Amazon, fredagsräkan och Det Stora Ekonomiquizet med Gabriel "Mellquiz" Mellqvist i spetsen. Dessutom nyhetssvep i Trillingnöten.

  • Få full koll på fonder7:29

    Få full koll på fonder

    Det finns över 3 000 fonder för svenska småsparare att välja på. Vilka är bättre än andra och vad kännetecknar en bra fond? Albin Kjellberg tar hjälp av sparekonomen Gustav Sjöholm för att reda ut det.

  • Efter stängning: gaming17:58

    Efter stängning: gaming

    Efter stängning är programmet där Ara och Albin sammanfattar veckan, pratar med kunnigt folk om intressanta saker och tar reda på allt du velat veta om ekonomi.

  • Nu är bensinen rekorddyr1:43

    Nu är bensinen rekorddyr

    Ledande bensinbolag höjer priset på bensin med 20 öre per liter. Det innebär att en liter 95-oktanig bensin nu för första gången kostar över 16 kronor.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.4%
NASDAQ-100 0.2%
NASDAQ Composite 0.1%

Vinnare & förlorare

Balder 2.8%
Fabege 2.5%
Securitas 2.4%
Modern Times Group -2.7%
Lundin Petroleum -2.8%
Hennes & Mauritz -2.9%
Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min