Så funkar kreditcertifikat

När du investerar i kreditcertifikat är det som att du lånar ut pengar till flera bolag på en gång-

-under en period på cirka 2-5 år.

Nordiska bolag som kan ingå är t.ex. Nokia, Stena och Stora Enso.

Varje år får du sedan en ränteutbetalning, en s.k. kupong.

Men om något av bolagen går i konkurs eller hamnar på obestånd, så räknas det bolaget bort-

-och utbetalningarna minskar.

Kreditcertifikat ligger riksmässigt mellan aktier och traditionella ränteplaceringar.

Det är nånstans däremellan som den förväntade avkastningen kan tänkas ligga.

Kreditcertifikaten som ligger ute just nu brukar ha en årlig kupong, en ränteutbetalning, på cirka 5 % per år.

Men förväntansbilden ligger något lägre för att man kan förvänta sig ett antal kredithändelser-

-t.ex. konkurser, vilket drar ner den årliga avkastningen.

Om det skulle inträffa lika många kredithändelser som det har inträffats historiskt-

-så skulle den årliga avkastningen vara runt 2,5 % per år i den typen av placeringar.

Sen tillkommer även avgifter för courtage och arrangörsarvode till banken.

Även kreditcertifikaten ger mindre utdelning idag än tidigare, p.g.a. den låga räntan.

På samma sätt som att många hade skrattat åt Riksbankens minusränta för några år sen-

-så hade nivåerna i andra ränteplaceringar inte sett så attraktiva ut för några år sen.

Men nu befinner vi oss i en lågräntemiljö där den förväntade avkastningen är ganska låg.

Riksbanken har sänkt räntan till en nivå under noll och räntan på ett vanligt sparkonto är inte mycket bättre. I jakten på avkastning är kreditcertifikat ett alternativ.

Men även denna sparprodukt påverkas av de sjunkande räntorna. Och om något av bolagen som ingår i certifikatet går i konkurs eller hamnar på obestånd minskar utbetalningarna.

 

Inslaget gick som en del i Din Ekonomi 26 februari. Se hela Din Ekonomi här.

 

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.