Allt du behöver veta om sparande

Jag heter Per Wikström och det här är "Så funkar det". Vi ska prata om att spara.

Man kan spara på olika sätt, ett sätt är målsparande.

Målet kan vara 30 000 till en Asienresa, 100 000 till en insats i en lägenhet eller en villa.

Eller 12 000 till en ny synth.

Sparar man 1 000 kronor i månaden har man fått ihop till en ny synth på ett år.

Ska man ha 30 000 till utlandsresan och kan spara 1 500 i månaden–

–så tar det drygt 1,5 år att få ihop respengarna.

En bra grundregel, om man har utrymmet, är att spara 10 procent av nettoinkomsten.

–Då har man lagt en grund. –Man behöver också en buffert för oväntade utgifter:

Tandläkarräkningen, bilreparationen eller som i mitt fall...

Synthen går sönder. Jag tror att en velocitygivare lagt av.

Då duger inte elspray, då måste man lämna in och laga.

Det är klokt att ha 1-2 månadslöner i en buffert.

Man vet aldrig vad som händer. Det kan hända nåt med bilen eller så måste man gå till tandläkaren.

Var femte vuxen svensk har ingen buffert alls.

Men lyckas man spara 200 kronor i månaden–

–har man efter fyra år 10 000 kronor att ta till när olyckan är framme.

Ett oerhört klokt sätt att spara är att ha en stående överföring från sitt konto.

Då tänker man inte på att pengarna dras och så ligger de där och växer på sparandekontot eller fonden.

Att spara i aktiefonder är mer riskfyllt än att spara i räntesparande.

Men man får chans till en rejäl uppgång om börsen går upp.

Man kan minska risken genom att månadsspara.

Om kursen går ner får man en större andel aktier för pengen man sätter in.

Sen följer det med när börsen går upp.

När man har samlat ihop ett stort kapital–

–ska man fundera på risken och fördela den annorlunda.

Ni har väl hört historien om att apan som kastar pil är lika bra på att välja en bra aktie–

–som en analytiker som tänker, tänker och tänker.

Det testet skedde 1988 på Wall Street Journal.

Det var ingen apa som kastade, utan några journalister.

Man kan hävda att skillnaden mellan en apa och en journalist... Tja, det kan gå på ett ut.

Men man kan i alla fall minska riskerna genom att köpa aktier i olika branscher.

Man kan också blanda konjunkturberoende branscher som bygg och verkstad–

–med mindre konjunkturkänsliga aktier inom läkemedel och detaljhandel.

Att aktiespara genom att köpa aktier då och då är inte alltid en bra affär.

Det finns ett minimicourtage på 100 kronor.

Köper man tio aktier måste varje aktie gå upp tio kronor innan courtaget är betalt.

Ska man spara mindre summor regelbundet är aktiefonder att föredra.

Man ska inte stoppa in alla pengar i en och samma aktiefond om den inte är väldigt bred–

–och placerar i flera olika tillgångslager som räntor, aktier, råvaror och andra möjligheter.

För du tar en stor risk om du placerar i en enskild marknad eller en enskild fond.

Ju längre tidshorisont man har desto större risker kan man ha i sparandet.

Man kan ha aktiefonder eller aktier och gå över till räntefonder–

–när tidpunkten man behöver pengarna på närmar sig.

Det gäller oavsett om man sparar till ett hus, åt sina barn eller till sin pension.

När man närmar sig perioden när man ska ta körkort eller köpa en lägenhet eller så–

–bör man i hyfsad god tid innan det dra ner på riskerna.

Då hamnar man inte i en svår situation när en viss marknad går ner kraftigt.

Jag har två tonårsbarn hemma och jag har börjat trappa ner risken i deras sparande.

För om några år ska pengarna användas.

För de flesta av oss behövs barnbidraget i den allmänna hushållsbudgeten.

Men om man kan spara barnbidraget och få 5 procents ränta årligen–

–har man 316 000 kronor på 18-årsdagen. Det är en hygglig slant.

Sätter man pengarna i en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto–

–så minskar man dessutom skatten man ska betala.

Vill du veta mer om hur man pensionssparar ska du titta på "Så funkar det" om pensioner.

Vill du veta mer om fonder eller hur man placerar tittar du på programmen om det.

Vill du veta nåt om nåt helt annat ska du titta på nästa "Så funkar det".

Vad är vettigt att ha i sparbuffert? Hur ska man tänka när det gäller risk och tid? Vilken typ av värdepapper ska man spara i? Och hur var det med apan som kastade pil för att välja olika aktier? Det och mycket mer reder Per Wikström ut i det här avsnittet som helt och hållet handlar om sparande.

Andra avsnitt om sparande och placeringar:
Fonder
Pension

  • Pensionsrätterna ökade

    Pensionsrätterna ökade

    •Såfan slog egna fondval  •Småhuspriserna upp   •Här finns framtidsjobben

  • Fler i jobb ger mer i pension

    Fler i jobb ger mer i pension

    På måndag den 13 februari börjar de orange kuverten från Pensionsmyndigheten att skickas ut. Även om den genomsnittlige pensionsspararen fått in mer pengar till sitt…

  • Dags att tänka på skatteåterbäringen

    Dags att tänka på skatteåterbäringen

    I år kan du få din skatteåterbäring rekordtidigt, redan i början av april. Om du däremot räknar med att betala restskatt ska du vara på…

  • Bästa investeringsstrategin just nu

    Bästa investeringsstrategin just nu

    Några frågetecken kring hur vårt sparande kan komma att påverkas har börjat rätas ut. För nu har Donald Trump tillträtt presidentposten i USA och Theresa May…

  • Så får du en prisvärd sportlovsresa

    Så får du en prisvärd sportlovsresa

    Vill du åka utomlands på sportlovet? Har du inte bokat en resa än? Jacob Molin, informatör på Destination.se, bjuder på tips för att ändå få till en…

  • Dyraste pizzan finns i Stockholm

    Dyraste pizzan finns i Stockholm

    •Maten är dyrast i Norrbotten   •Bensinpriset ökar   •Facket vann om anställningstid   •Onlinepizza: Här finns billigaste Vesuvion

  • Vabruari är här

    Vabruari är här

    Vabruari, årets stora sjukmånad februari då vi vabbar allra mest enligt Försäkringskassan. 6 miljarder kronor per år är den totala utgiften för vabb. Vobba är…

  • 5 snabba om rot och rut

    5 snabba om rot och rut

    15 miljarder kronor betalades ut för rot- och rutavdrag 2016. En minskning med 8,3 miljarder kronor jämfört med året före. En orsak till minskningen är att…

  • Århundradets skattereform

    Århundradets skattereform

    I början av 90-talet infördes ”Århundradets skattereform”. Viktigaste förändringen: att skilja på arbetsinkomster och kapitalinkomster.