Så funkar räntemarknaden

Ränta är vi vana vid. Man betalar det på bostadslånet och får det på bankkontot.

Eller fick innan räntan blev så låg som den är nu.

Men att handla med ränta - hur gör man då?

Det är en värdepappersmarknad. Där sitter "market makers" - marknadsgaranter.

Det kan vara en bank. Alla de stora bankerna är marknadsgaranter.

Alla räntebärande papper är en form av lån.

Den som ger ut pappret får låna pengar en viss period och betalar då ränta.

Obligationen ger ränta årligen genom så kallade kuponger.

Certifikat ger en klumpsumma när löptiden är slut.

Med det finns bara en handfull aktörer på den här marknaden.

Det är stora försäkringsbolag och AP-fonder–

–som köper och säljer obligationer i ganska stora belopp–

–från 20-50 miljoner och upp till flera miljarder på ett bräde.

Obligationer kan ha en lång löptid på upp till 30 år.

Den handlas på obligationsmarknaden. Staten finansierar sitt lånebehov till stor del med statsobligationer.

På penningmarknaden handlar man med räntepapper som har en löptid på ett år eller mindre.

Rent juridiskt är det också obligationer–

–men de har inte längre löptid än ett år.

De ges ut av staten och kallas då statsskuldsväxlar–

–eller av bostadsfinansieringsinstitut och kallas då bocertifikat.

–eller av företag och kallas då företagscertifikat och så vidare. Men de är alla likadana.

Räntan beror på vilken risk man tar när man köper räntepappren.

Om den som ger ut det hamnar på obestånd förlorar man alla pengar.

Därför är det låg ränta på svenska statsobligationer och hög på certifikat som ges ut av företag.

De ger bättre ränta än stats- eller bostadsobligationer–

–eftersom det är en högre kreditrisk med dem.

En del av räntehandeln består av derivat.

Med dem kan man försäkra sig mot ränteförändringar eller spekulera i kommande förändringar.

Enbart den vanligaste sortens derivat omsatte 2013 i Sverige 148 miljarder kronor varje dag.

Men vad gör att marknadsräntan går upp och ner?

I första hand inflation.

Om folk tror att inflationen går upp, då vet man att centralbankerna reagerar med att höja räntorna.

Då går räntorna upp som ett resultat av en sån förväntan.

Räntan styrs av Riksbankens reporänta och marknadens förväntningar.

I högkonjunktur ökar inflationen och räntorna stiger. I lågkonjunktur sjunker räntorna.

Räntemarknaden rör sig aldrig lika dramatiskt som aktiemarknaden.

Det är ett ganska säkert sätt att investera pengar på.

Är det viktigare att veta ungefär hur mycket pengar man har om ett halvår till ett år–

–än att få nån spektakulär värdeuppgång, då är obligationer ett bra alternativ.

Men att handla direkt på räntemarknaden är inget för privatpersoner.

Man får nöja sig med räntefonder eller de certifikat som bankerna ger ut till sina vanliga kunder.

Indirekt, det vill säga att allmänheten inte investerar så mycket i obligationer...

Indirekt gör man det därför att pensionssparandet i stor utsträckning är obligationer.

Du tar inte själv beslutet, men nån köper å dina vägnar.

Men det är dina pensionspengar som investeras i obligationer.

Per Wikström reder i detta avsnitt av Så Funkar Det ut hur räntemarknaden egentligen fungerar.

Pehr Wissén, adj professor på Handelshögskolan, förklarar att det handlar om en värdepappersmarknad för ett fåtal stora aktörer men där även småspararna finns med indirekt. Räntemarknaden består av obligationer, certifikat och derivat.

Alla räntebärande papper är egentligen en form av lån. De låntagare som anses ha låg risk betalar en låg ränta till investerarna och de som anses vara mer riskfyllda betalar en högre ränta.

Att räntorna går upp och ned förklaras i första hand av inflation, marknadsförväntningar och riksbankens reporänta.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.