Så blir bostadsmarknaden 2019

Petra, nu sänder vi sista avsnittet för säsongen–

–av Kvadrat. Hur känns det?

17 avsnitt har det blivit. Det känns bra.

Jag har lärt mig mycket av experterna som varit gäster.

Nu ska det bli skönt med jul.

Jag har också lärt mig en hel del–

–om den föränderliga situationen på bostadsmarknaden.

Nu drar vi i gång.

Välkommen Lena Fahlén, Handelsbanken.

Och välkommen Erik Olsson–

–ordförande i Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Så här i slutet av 2018, hur sammanfattar du–

–läget på bostadsmarknaden?

Det har stabiliserats.

Mycket press och oro för nyproduktionen.

Och oro för fastighetsutvecklare. I mars–

–kom det förstärkta amorteringskravet som skapade oro.

Men väljer jag ett ord blir det stabilisering.

För ett år sen när priserna började falla var vi oroliga.

Märker dina mäklare av oron på visningarna?

Ja, men oron var mindre i höst än tidigare.

Konsumenterna verkar ha landat på båda fötterna.

En försiktig tro på framtiden, på att priserna ska hålla.

Vi har en utvecklingskurva över Hox-siffrorna–

–som kom förra veckan. Vad ser vi här, Lena?

Här är sättningen. Men man ser även hur priserna stigit.

Många byggprojekt sattes i gång och gav överutbud...

2014–2016 var det...

...enormt mycket byggande.

Sättningen började i september i fjol.

Och sen stabiliseringen hittills i år.

Erik, ni kom nyss ut med en analys–

–av regeringsbudgeten för 2019. Trots det osäkra–

–parlamentariska läget–

–anses den kunna stärka bostadsmarknaden.

På vilket sätt?

Skatterna sänks med runt 20 miljarder.

Vi svenskar är villiga att lägga 30 %–

–av vår disponibla inkomst på boendet.

Så runt 6 miljarder kan vi spendera på bostäder av de 20.

En förstärkning av hushållskassan och bostadsmarknaden.

Lena. Äts inte en del upp av en förväntan på höjda räntor?

Jo, jag gissar det.

Jobbskatteavdraget och brytpunktsförändringen–

–motsvarar ett par hundringar i månaden–

–ungefär detsamma som väntas av räntehöjningarna.

Men en viss psykologisk effekt kan det bli–

–när räntehöjningen väl kommer. "Det blev lite dyrare."

70 % av hushållen har rörliga lån. Plånboken påverkas...

I kristallkulan för 2019... Vad ser du om bostadspriserna?

En fortsatt stabil utveckling.

Med lite risk för utbudet som kommer.

Det negativa är stigande räntor.

Men arbetsmarknaden är fortsatt god–

–stigande sysselsättning och god inkomstutveckling.

De två vågskålarna verkar jämna ut varann.

Så fortsatt stabilt om inget oförutsett sker.

Erik, instämmer du?

Ja, vi kan få flera år av stabil prisutveckling.

2001–2005 stod priserna väldigt stilla.

Jag känner att vi kan se så många år framför oss–

–med rätt stabila priser.

Många av våra gäster har talat om för hårda regler–

–inlåsningseffekter på bostadsmarknaden...

Håller ni med om det?

Inlåsningseffekten, reavinstskatten...

Många tycker att den borde luckras upp–

–så att vi flyttar oftare.

Vi stannar länge i våra bostäder. Många bor stort–

–och flyttar inte. Många önskar ökad rörlighet.

Reavinstuppluckring kan leda till det.

Och så talas det om lägre ränteavdragsbegränsningar.

Det påverkar betalningsviljan åt andra hållet.

Vissa säger att det andra amorteringskravet kom för sent–

–och att effekten blev mer dämpande än tänkt.

Det drabbar främst nya hushåll som ska in på marknaden–

–i större städer. Det blir en utmaning för dem att få lån.

På bostadsmarknaden finns många utmaningar.

Plan- och byggregler, beskattning...

Därför är det bekymrande–

–att ingen regering finns på plats–

–och att den som kommer inte blir stark.

Många politiker vill göra nåt åt bostadsmarknaden–

–men det blir svårt att fatta beslut.

Men det är en het potatis politiskt.

Ingen av partierna vill göra nåt på egen hand–

–som kan göra nån väljargrupp upprörd.

Om Finansinspektionens mål var att bromsa bolånen–

–och priserna, har de verkligen lyckats.

Lite väl hårt och mycket...

Men de har ändå lyckats med uppdraget.

Att det slår så hårt mot nyproduktionen–

–är för att bankerna lånar ut lika tufft till de köparna–

–som till köpare av begagnade bostäder.

Nyproduktionsdelen har drabbats mycket hårdare–

–än den begagnade.

Vi talade om skuldsättningsgraden.

Lena, ett ämne som kommit upp några gånger i Kvadrat...

Om de svenska hushållen är för skuldsatta–

–att det är en risk för hela det ekonomiska systemet–

–behöver vi oroas av det? Måste vi dra åt...?

Man kan dela Riksbankens och Finansinspektionens oro.

Skulderna i relation till disponibelinkomsten–

–är rekordhöga: runt 185 %. En väldigt hög nivå.

Det ska man oroas av, särskilt om vi får en lågkonjunktur–

–och en sättning. Vi får nog inte nån krasch som i USA–

–snarare får hushållen lägga en stor del av inkomsten–

–på att betala lån och mycket mindre på konsumtion.

Den effekten borde bekymra oss.

Jämfört med utvecklingen i USA som var väldigt dramatisk.

Systemet är annorlunda. Klarar du inte att betala lånet–

–lämnar du nyckeln till banken och blir skuldfri.

Resultatet blir en bankkris.

I Sverige betalar hushållen sina lån–

–för lånen försvinner inte.

Till priset av att dra ner på annat.

Och då kan resultatet bli en lågkonjunktur.

Hushållen blir känsliga. Men i Sverige är sparandet högt.

Så en viss medvetenhet finns om att bostaden är dyr.

Man har ökat amorteringar och sparande.

Och vid köpet räknar man med en högre räntesats–

–än den faktiska i marknaden. Erik Olsson Bostadsindex–

–bygger på svar från våra konsumenter. 3,72 %–

–räknade de med att boräntan ska kosta nu senast.

I själva verket låg den kanske runt 1,60.

En förväntansbild.

Bankerna räknar in en kudde om räntorna stiger.

Utlåningen som skedde i USA var oseriös.

Långivarna paketerade om lånen–

–och sålde av dem nån annanstans–

–för att slippa risken.

Här sitter banken med risken.

Och vi har ju inte haft...

...några kreditförluster att tala om.

Ingen av Sveriges banker, om vi går 30 år tillbaka.

Inte ens om vi inkluderar krisen 1991 och 1992.

Kreditförlusterna gällde kommersiella fastigheter.

Ingenting som rörde privatpersoner.

Även då betalade vi räntan till banken.

En viktig poäng. Hellre gröt än att inte betala huslånet.

För sen sitter man med det. En stor skillnad.

Vi tar en titt på förra veckans klicktopp.

Vad fick svenskarna att klicka på en viss bostadsannons?

Några reflektioner?

Erik. Vad ser vi på första plats?

En rätt rymlig villa: 185 kvadratmeter–

–i Västernorrland. 3,5 miljoner kostar den.

Den tycks vara efterfrågad.

Nästan 16 000 klick. Varför då?

Bra fråga.

Den är jag förvånad över. De andra förstår jag.

De sticker ut mer.

På andra plats en gård med 15 rum.

Herregud, både svärmor och mormor går in.

För 7 miljoner. Fantastiskt spännande.

I Sörmland.

Trean är ett vinterbonat fritidshus för 295 000–

–utanför Uppsala. Veckans klicktopp–

–är annorlunda jämfört med de tidigare vi visat.

Olika gäster har varit här under hösten.

De har undersökt hur svenskarnas drömboenden ser ut.

Klicktoppen har ofta bestått av lyxobjekt–

–som folk är nyfikna på.

Hur ser en lägenhet för 60 miljoner–

–eller en villa för 70 miljoner ut?

Men nu tenderar folk–

–att klicka på objekt utanför Stockholm.

Folk klickar på mindre dyra objekt–

–i vissa fall väldigt billiga.

295 000 för ett hus.

Fritidshus, gård och villa och inte bostadsrätt.

Jag spekulerar vilt... Längtan till landet.

Längtan till semester.

Man kan säga att millennials, som är lite yngre än oss–

–är urbana, men drömmer om det lite grönare livet.

Vi kanske har tillåtit oss att drömma oss iväg lite.

Ja, en liten gröna vågen.

Varför inte?

Den är väl så god.

Erik, ni har ju förmedling runt om i landet.

Ser ni några flyttmönster?

Är det villa eller bostadsrätt?

Är det nån typ av bostad som har blivit mer populär?

Inga trender som har kommit snabbt.

Utan vi svenskar bor i våra bostäder länge.

Det gör vi fortfarande. Det gjorde vi för 30 år sen också.

Hemnet har blivit en otroligt viktig plattform–

–för bostadsaffärer.

Hur går det annars med digitaliseringen–

–av er bransch, mäklarbranschen?

Den går ganska långsamt.

Det är lagändringar som måste ske–

–för att vi ska kunna sköta handlingar digitalt.

Det kommer. Det är vi övertygade om.

Och mäklarföretag som vill vara framgångsrika–

–ska fokusera på service runt omkring–

–i stället för att vara duktiga på pappersarbete.

Vi har sett nya initiativ i branschen, som Hemverket.

Man sköter visningarna själv, och det blir billigare.

Men det har inte revolutionerat marknaden–

–som kanske E-trade gjorde när de kom–

–och introducerade aktiemäkleri på nätet.

Från konsumentsynpunkt...

Vad kan man vänta sig sker–

–inom mäklar- och husletarbranschen framöver?

Att Hemverket inte har gått bättre än de har gjort–

–är för att de inte har digitaliserat nåt–

–eller tillfört några nya värden, som jag kan se.

Det har mer varit att säljaren själv gör fler saker–

–och får betala mindre.

Även i andra länder där företag har gjort likande saker–

–har det inte lyckats.

Kunden vill låta nån professionell göra alla moment.

Och mäklarens arvode är en förhållandevis liten del–

–av hela köpeskillingen.

Jag tror inte på den vägen–

–men på mäklarföretag som tillför nya värden–

–där vi kanske hjälper kunden att hitta sin nya bostad–

–eller ger rådgivning kring själva köpet.

Där finns det nog utrymme för ökad service.

Det tror jag mycket på.

Hemverket är inte här och kan förklara sin affärsmodell–

–gentemot er affärsmodell–

–men det har ju varit mycket prispressande.

Det var väl det som drev igenom E-trade.

Att det blev billigare att använda dem.

Men man inte byter bostad lika ofta som i andra länder.

Så det finns ett krav på service som kanske är annorlunda.

Det är stor skillnad mot att köpa och sälja aktier–

–som vissa gör kontinuerligt.

Man byter inte bostad i spekulationssyfte.

Man bor tio år i bostadsrätten och 25 år i villan.

Vi mäklare tycker att det är lite länge, men det gör man.

Och den transaktionen vill man inte göra själv, faktiskt.

Hittills vill man inte det.

Jag tror på en digitaliserad bransch–

–där man kan tillföra värden och göra tjänsten bättre–

–och inte bara tänka på att sänka mäklararvoden.

Om man kan kapa bort 15 000 i kostnad–

–kanske man kan tillföra 15 000 i nya värden.

Den tror jag att konsumenterna är mer intresserade av.

Men vi får se. Och det sker ju initiativ utanför Sverige.

Det är väldigt olika.

I USA är mäklararvodet 6 % ungefär.

Man har köpar- och säljarmäklare som får 3 % vardera.

Den marknaden har vi inte i Sverige.

Vi jobbar med kanske 2,5 % för både köp och sälj.

Vi gjorde ett avsnitt här, i höstas–

–som fokuserade på budgivningstaktik–

–och hur man ska lägga bud.

Är det nåt som mäklarna kan komma att ge mer råd kring?

Det finns mycket kunskap och åsikter om hur man ska göra–

–hos just mäklarna, eftersom de ständigt följer affärerna.

Det finns ett intresse.

Ett väldigt stort intresse.

Såna frågor kan jag få på middagar.

Vad säger du då? Du måste inte gå in på det resonemanget–

–om du inte har nåt snabbt.

Först ska man bestämma vad man tycker att den är värd.

Och veta vad man har råd med.

Den är inte dum, heller.

Det är intressant när man pratar med folk.

Det är ändå hundratusentals kronor–

–som man ska bestämma sig om, via sms.

Gärna på några minuter, innan det är för sent.

Där har digitaliseringen gått väldigt snabbt.

Lena, vi har under hösten pratat med bostadsbyggare–

–som säger att nybyggnationer utöver befintliga projekt–

–drastiskt har minskat, som du var inne på tidigare.

Vi har en bild från Hemnet.

Hur ska man se på det ur en makroekonomisk vinkel?

Vi ser att nyproduktionen...

Det är långa ledtider, så antalet färdigställda bostäder–

–kommer fortfarande att öka framöver.

Det var byggen som startades för nåt år sen.

Men påbörjade bostäder lär falla–

–ungefär 25 % från toppen–

–som var för 1,5–2 år sen.

Så det minskar, och det dämpar Sveriges tillväxt.

Byggandet har ju bidragit med 5–7 tiondelar till BNP.

Nu bidrar det i stället negativt, så det påverkar.

Men det finns andra delar av ekonomin som går starkt.

Arbetskraft kan tänkas sugas upp i offentligt byggande.

Det är skriande efterfrågan på vägar och förskolor och så.

Och världskonjunkturen är helt okej–

–även om vi kan ana orosmoln vid horisonten.

Så det är ingen dramatik för ekonomin–

–men det blir ett sänke.

Det låter ju skönt. Man läser så många rubriker.

En inbromsning lär det bli nästa år.

På grund av byggandet, men det är ingen stor dramatik.

Konjunkturen är stark.

Men dramatik för byggarna.

Ja, inom enskilda sektorer. Absolut.

Men makroekonomiskt kan det kanske sugas upp av andra.

Sen är... Förlåt, jag avbröt.

Ingen fara. Fortsätt.

Sen är frågan hur det påverkar sentiment.

Man blir nog nervös och orolig när byggandet viker.

Nyproduktionspriserna kanske fortsätter att falla.

Ni säljer ju också nyproduktion.

Hur ser köparna på det här?

Det har varit rubriker om–

–att de som har köpt på ritning vill ta sig ur kontrakten–

–när priserna faller.

Vågar man köpa nåt som är klart om två år–

–utan att veta vad ens nuvarande bostad är värd då?

Hur ska man tänka?

Den utmaningen, att man köper på ritning–

–och får vänta inte två veckor, men två månader på...

Eller två år. Nu är jag inne på rätt tid.

Så har det alltid varit. Det är inget nytt.

Men vi är ju mycket Följa John-människor.

Plötsligt är det väldigt intressant att köpa nyproduktion–

–och då ska alla göra det.

Om du gjorde en god affär, vill jag också göra det.

Så tror man att nyproduktion alltid är en god affär.

Där har pendeln slagit åt ena hållet–

–och nu har den kanske slagit mycket åt andra.

Nu tror man inte att nyproduktion är bra att köpa–

–men det kanske är nu man ska göra det.

Nu får man bättre rabatter från byggarna och så.

Och jag vet att en stor del av våra kunder–

–vill köpa nyproduktion och få bestämma själva.

Och få vara den första som sätter nyckeln i dörren.

Och vi bygger ju fortfarande.

Grafen visade att vi bygger mer än tidigare.

Men vi bygger väldig lite i internationell jämförelse.

Och politikerna vill ju bygga fler bostäder.

Vi bygger för lite.

Den här kurvan är inte vad politikerna vill.

Men det måste ske en inbromsning.

Sen kommer det kanske politiska åtgärder–

–som ska stimulera det här igen.

Vi måste börja runda av snart–

–men har du några konkreta råd–

–till de som går i bostadsbytartankar inför 2019?

När man har gjort en kalkyl över sin ekonomi–

–och vet vad man vill köpa för hur mycket–

–ska man ställa sig frågan om ordningen.

Ska vi våga köpa en ny bostad först? Är banken med oss?

Får vi köpa först, eller ska vi göra det lite tryggare–

–rent ekonomiskt, och våga sälja först?

Då vet vi exakt vad vi fick, för att sen köpa.

Då kan man lättare förutse sin ekonomi.

Minussidan på det är att man inte vet.

Man har sålt och ska flytta ut.

Ska vi flytta hem till svärmor? Vart ska vi ta vägen?

Det tycker många är jobbigt.

Man ska välja den vägen som är...

Där tryggheten för sin egen ekonomi styr.

Lena Fahlén, vad tänker du, rent makroekonomiskt–

–kommer att styra svenskens ekonomi 2019?

Det mesta talar för att det blir stabilt.

Vi får stigande räntekostnader, men lite skattelättnader.

Sysselsättningsutvecklingen ser bra ut.

Det som kan styra är nog sentimentet.

Börsen har varit skakig och vi hör om geopolitisk oro.

Om det skulle få fäste och man känner sig rädd–

–kan det bli självuppfyllande.

Det är inte det mest sannolika, men sentimentet påverkar.

Det är mycket psykologi, och folk känner sig inte bra–

–med fondbesparingar och är oroliga för bostadsmarknaden.

Det är värt att hålla ögonen på.

Då blev det nästan lite dystert så här i slutet.

Det var inte meningen.

Vara uppmärksam, helt enkelt. Och göra sin kalkyl, Erik.

Svensken är redan nu försiktigare–

–och har en mycket försiktigare bild av framtiden.

Om ni skulle skicka med tittare och lyssnare en julklapp–

–med nåt positivt att tänka på–

–när det gäller bostadsmarknaden 2019.

Erik eller Lena?

Om man är på väg upp i sin bostadskarriär–

–och köper dyrare och större bostäder och bildar familj...

Om man är i den fasen i livet–

–är det jättebra att priserna har gått ner.

Man får mer rabatt på det nya än man lämnar på det gamla.

En julklapp. Varsågod.

Det tackar vi för. Bra.

Man ska inte glömma att arbetsmarknaden är stark.

Det styr om man har råd att köpa eller inte.

Tack för de julklapparna, då–

–Erik Olsson och Lena Fahlén.

Det var årets sista avsnitt av Kvadrat.

Men misströsta icke.

Vi är tillbaka andra veckan i januari.

Det stämmer. Så, god jul och gott nytt år–

–till alla tittare och lyssnare.

Ja. Tack ska ni ha.

I säsongsavslutningen av Kvadrat tar vi fram kristallkulan och blickar framåt, tillsammans med två av de allra bästa experterna. Fortsätter det att vara köparens marknad? Har priserna stabiliserats för nyproduktionen eller kommer det att vara fortsatt skakigt? Hur kommer de räntehöjningar som förväntas att påverka priserna och hushållsekonomin?

Vi tar också en titt på klicktoppen på bostadssajten Hemnet och konstaterar med viss förvåning att lyxobjekten i Stockholms innerstad och exklusiva förorter inte längre är de mest klickade bostäderna.

Gäster är Lena Fahlén, chef för makroanalys på Handelsbanken och Erik Olsson, ordförande för Erik Olsson Fastighetsförmedling.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

 

  • Största hotet mot bopriserna finns utomlands26:52

    Största hotet mot bopriserna finns utomlands

    I detta avsnitt av bostadspodden Kvadrat diskuteras ämnen som vi bara inte kan få nog av – bostadspriser, klickraketer och bolåneräntor. Det gör vi tillsammans med Staffan Tell, presschef på Hemnet och Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

  • Spara tusenlappar på att bygga datorn själv1:10

    Spara tusenlappar på att bygga datorn själv

    För att få mest för pengarna när du köper en ny dator kan du köpa delarna separat och montera ihop den själv. Då får du en dator helt skräddarsydd för dig! Det blir också lättare att byta ut trasiga delar som annars hade fått dig köpa en helt ny dator.

  • Dyrare hybridbilar efter miljöpremie2:20

    Dyrare hybridbilar efter miljöpremie

    För knappt ett år sedan infördes bonus-malussystemet som innebär lägre skatt på miljövänligare bilar. Miljöpremien i kombination med ett hållbarhetsfokus i samhällsutvecklingen och ett rekordhögt bensinpris har fått priserna på begagnade hybridbilar att skjuta i höjden. Det menar Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Så ersätts du vid strömavbrott1:03

    Så ersätts du vid strömavbrott

    I samband med de senaste årens oväder har många svenskar drabbats av strömavbrott. Men vilken ersättning har de rätt till? EFN har svaret.

  • Allt du behöver veta inför brf-stämman35:59

    Allt du behöver veta inför brf-stämman

    I detta avsnitt av bostadspodden Kvadrat avhandlas mycket av det du som medlem i en brf bör ha koll på inför föreningsstämman. Du får veta hur besluten kan påverka din värdering och vad som kan göras för att motverka osämja tillsammans med Kerstin Frykberg Andersson från Bostadsrätterna och Sanna Treijs från Notar.

  • Detta är blankning1:52

    Detta är blankning

    Blankning innebär att du säljer aktier du inte äger, och sedan hoppas du att aktiekursen sjunker. Då kan du köpa tillbaka aktierna till ett lägre pris än vad du sålde dem för.