Rymdimperiet slår tillbaka – i din bostad

Petra, har du nånsin drömt om att bo i rymden?

Eh... Nja...

Svår fråga.

När man tittar på coola filmer verkar det "spejsigt"–

–men annars... Nej, jag trivs bra här på jorden.

Jag håller mig med fötterna här.

Själv är jag superinspirerad av–

–framförallt det som Elon Musk håller på med–

–och hans vision för Mars.

Hur kan vi tänka lika innovativt här på jorden–

–när det gäller framtidens bostäder?

Det är ämnet för veckans Kvadrat.

Jag säger välkommen till Christoffer Börjesson–

–CDO på Fastighetsägarna. Och välkommen, Cecilia Hertz–

–grundare av Umbilical Design.

Tack så mycket.

Cecilia, förklara vad Umbilical Design är för nåt.

Det är ett företag som jobbar inom rymdindustrin–

–sen snart 20 år tillbaka.

Från början mycket med rymdarkitektur och astronauter.

Idag vill vi nyttja all kunskap från rymdsektorn–

–och ta tillbaka till innovation här på jorden.

Spännande. - Christoffer, vad gör en CDO?

Jobbar man på ett vanligt fastighetsbolag–

–driver man deras innovationer.

Jag försöker driva fastighetsbranschens digitala agenda.

Hur förhåller vi oss till den digitala utvecklingen?

Vilka affärsmodeller ser vi?

Och hur ska vi förhålla oss till de nya krav och behov–

–som människan ställer i den digitala tidsåldern?

Det är en relativt ny roll på Fastighetsägarna?

Exakt. Jag tillträdde för 14 månader sen–

–och då sa man att man behövde ta tag i den här frågan.

Man kände att musikindustrin hade hamnat efter.

När Spotify lanserades undrade musikindustrin hur–

–man skulle förhålla sig till det.

Nu hade vi en chans att ligga före, skapa förutsättningar–

–för fastighetsbranschen att ta ägarskap över utvecklingen.

Ligger i fastighetsbranschen i bräschen–

–för den digitala utvecklingen?

Vi ligger väldigt på det.

Det kommer alltid att finnas många aktörer.

Vi ser en "proptech"-trend med nya bolag–

–som vill skapa värde i den här branschen.

Aktörer som WeWork vill förändra kontorsplatsen.

Vi ser mycket inom retail och handel–

–som förändrar den sidan av våra ytor.

Det finns de som vill utnyttja våra fastigheter–

–för att öka e-handelsleveranser, paket, tjänster–

–in i hemmet såväl som på arbetsplatsen.

Vad är "proptech"?

Det är property technologies.

Där finns ju fintech och de sidorna.

Men för mig handlar proptech mycket om–

–att de tidigare vertikalerna med styrning, visualisering–

–energiföljning, driftoptimering, uthyrning–

–och avtalshantering får en digital utveckling.

Det blir ett IT-system.

Det som vi saknar i proptech-trenden–

–är affärsmodellerna på toppen.

Knyter man ihop vertikalerna är det en horisontal modell.

Det blir plattformsmodeller ibland.

Ja, det är viktigt att tjäna pengar också.

Det är inte helt oproblematiskt–

–att introducera ny teknik i hemmen.

Många kanske är rädda för vad det skulle innebära–

–om fel personer hackar sig in i hemmen–

–i smarta lås, kameror, mikrofoner och annat.

Vi har ett klipp med den amerikanska nätmäklarjätten–

–Zillows vd från tidigare i år.

Min bild är att produktdesignen inom tech är för naiv.

Många tjänster....

Entreprenörernas gränslösa optimism–

–får folk att missa hur saker kan användas till nåt ont.

Facebook hackades inför valet.

Uber lanserades utan förarskydd.

AirBnB lanserades utan gästskydd.

Sparkcyklarna som tar över västkusten nu...

Ingen tänker på att nån kan kapa bromsarna på dem.

Nu designar man om dem så att bromskablarna–

–är inuti metallen. Techindustrin måste förstå–

–att det finns elaka personer som missbrukar sakerna.

Det som Zillows vd säger här är–

–att teknikutvecklingen och framförallt digitaliseringen–

–kan gå för snabbt. Entreprenörerna vill få ut sakerna–

–på marknaden, börja tjäna pengar och vara först ut.

Men de har inte tänkt igenom vad som kan hända–

–om det saknas säkerhet kring de här sakerna.

Då kan "bad guys", som de säger i USA–

–få tag på de sakerna och utnyttja dem för "evil".

Onda saker.

Vad tänker du när du hör det här?

Det finns ju alltid en risk med all teknikutveckling.

Samtidigt ska vi inte skapa en onödig rädsla–

–kring teknikutvecklingen. Där är jag drivande.

Vi behöver se de positiva effekterna av teknik–

–och hur den kan skapa nya samhällsvärden.

Det är där vi vill komma in från rymdsektorn–

–jobba ännu mer med fastigheter, byggnader–

–få in tekniken och bidra till den hållbara staden.

Christoffer, hur ser du på de här frågorna?

Du ska driva de här digitaliseringsfrågorna.

Måste man parallellt ha det här säkerhetstänket?

Jag tror att man ska visa transparens.

Dels i ansvarsfrågan i en plattform som hanterar modeller.

Företag som mäklar tjänster mellan tjänsteleverantörer–

–och användare, vilket ansvar har de?

Är det AirBnB som ska ta ansvar–

–eller är det personen som hyr eller personen som hyr ut?

Sen behöver vi vara mer transparenta om data.

Vi är en generation som kopplar upp saker själva.

Vi bestämmer vad som ska kopplas upp.

Nu går vi mot konnektivitet "by design".

Man ser inte att ens tandborste är uppkopplad.

Man tänker inte på att ens pryl är uppkopplad.

Det här med GDPR och titta på 22 sidor–

–och kryssa i "Jag godkänner" är inte transparens.

Det är bara att utnyttja människans lathet.

Vi skulle hitta bättre verktyg på bättre märkningar:

"Den här datorprodukten förbättrar för dig".

"Den här använder datorn för att sälja".

"Den här kaffemaskinen innebär billigare kaffe för dig"–

–"för vi utnyttjar ditt kaffebeteende så att företag vet"–

–"hur kaffet ska säljas" och så vidare.

Kan det här komma in i fastighetsvärlden?

Absolut. Ta fastigheter i Kina med kameror och A.I.–

–och hur folk beter sig i butiker.

Med Amazon Go i USA, där man kan handla med bara kameror–

–är det nån som tittar på ens beteende.

Det måste vi förhålla oss till.

Tittar byggnaden på ditt beteende–

–och använder det för att effektivisera–

–eller för att sälja insikter som Google Analytics?

Cecilia, du nickar.

Vad tycker du?

Jag känner igen mycket av det här.

Hur tekniken kan vara både... Men jag är teknikfrämjande–

–och positiv till det nya.

Vi ska nyttja fördelarna som kommer med tekniken–

–och skapa enklare liv för alla.

Många är rädda för att robotarna ska ta över–

–men de tar ju över de tunga jobben–

–som ingen vill göra i framtiden.

Vi ska lyfta våra blickar lite grand mot rymden.

Vi ska titta hur man bor–

–på den internationella rymdstationen ISS.

Sovstationen är också ett litet kontor.

Här finns en dator.

Jag har lite leksaker och några böcker.

Jag har kläder och annat som gör att det känns som hemma.

Nu kommer jag ut.

Det var en sovstation.

Här är en annan.

Det finns en i taket, om man kallar det så.

Här.

En fjärde finns i den resterande väggen här.

Alla sover i ett slags cirkel.

Det var en av astronauterna–

–som visade hur sovrummen ser ut på en rymdstation.

Cecilia, berätta vad vi såg och vilka slutsatser–

–som man kan dra om hur de bor på ISS.

Det var bland annat det här som fascinerade mig–

–när jag började inom rymdsektorn för länge sen.

Just att se hur allt får nya proportioner–

–i den tyngdlösa miljön. Ska man hårdra det–

–kan man ha köket i taket och kontor på väggen.

Det är spännande att se hur vi kan få över det–

–i lösningar här på jorden till framtida fastigheter.

Hur man går från kvadrat- till kubikhantering av dem.

Om man hårdrar det kan sovrummet–

–även om det är så pass litet–

–även utnyttjas som ett kontor.

Precis. Man pratar ofta om "dual use".

Man ska använda ytor i rymdstationen till fler än en sak.

Det som blir tydligt i den tyngdlösa miljön är–

–att alla ytor får samma värde.

Det blir intressant att överföra till en fastighet–

–eller lastbilshytter, som vi har jobbat med.

Vi tittade på hur de kunde utnyttja det här tankesättet.

Vad händer om vi använder alla ytor i en lastbilshytt?

Vi sa att lastbilschaufförer har flera likheter–

–med astronauter. Båda lever och jobbar i en trång miljö.

Hur kan vi översätta kunskap–

–från rymd till lastbilshytter?

Vad skulle det kunna vara i en lägenhet eller ett hus?

Det handlar om att tänka in alla ytor på nya sätt.

Det är ett projekt som vi gärna skulle iscensätta.

Ofta jobbar vi med materialteknikkunskap i fastigheter.

Men det vore spännande att se hur vi kan översätta–

–boendena på rymdstationer till nya typer av hotell–

–eller nyttja ytor och volymer på smartare sätt.

Speciellt när städerna blir så pass förtätade.

Christoffer, har du några tankar?

Jag blir direkt inspirerad.

Vi pratar mycket om att allt förändras–

–på insidan av fastigheten.

Yta, väggar... Betongen kommer stå ganska länge.

Hur kan vi som fastighetsägare vara mer flexibla–

–i våra ytor? VI måste se dem som en tillgång.

Hur utnyttjar vi dem bäst? Mer anpassningsbar yta?

Kan vi se yta som tjänst, och så vidare.

I Sverige har vi olika typer av bostadsformer–

–hyres- och bostadsrätter.

Men vi ser ett behov–

–av kategoribostäder för vissa målgrupper.

Ibland pratar man om co-living–

–som är en flexibel lösning.

Flexibilitet brukar också handla om–

–att man har det bra för att kunna ha det flexibelt.

Sen har vi målgrupper som kanske inte–

–behöver stora ytor för tillfället.

Då behöver man designa för det. Där ser vi en trend i USA–

–där techbolagen börjar investera i byggsektorn.

Även de stora får erfarenhet av att bygga egna campus.

Då börjar de här modulbyggen komma tillbaka.

Hur man modulärt bygger bostäder.

Och då är det intressant att kunna utnyttja fler ytor.

Inte bara golven, men också väggarna och taket.

Hur högt ska det vara...?

Du kom just hem från Japan.

Där finns poddhotell, varför har inte vi såna?

Det kan man fråga sig.

Man ser nu att städerna allt mer blir som...

För 20 år sen när jag som student–

–kom till Nasa första gången, intresserade jag mig–

–för personer som lever i extrema miljöer–

–som astronauter. Spännande för en industridesigner–

–att förbättra deras vardag.

På de 20 år som jag jobbat för rymdsektorn–

–har de förtätade städerna blivit den extrema miljö–

–som människor lever i. Spännande ur mitt perspektiv–

–att flytta kunskapen och tekniken in i städerna–

–och jobba med den här typen av nya boenden och moduler.

Och ta med mina lärdomar.

Lärdomen om hur man kan utnyttja ytor–

–och det som bör ersättas...

Vilka funktioner, som vi kan köpa som tjänster–

–behöver hemmet? I en digital tidsålder med e-handel–

–du kan beställa mat...

Vad händer om mat- och paketleveranser ökar?

Toapapper varje dygn...

Hur stor yta krävs för pasta, städprodukter...?

Kanske bara det kräver tio kvadratmeter.

Måste alla ha så stor yta för varor?

Kanske inte.

Christoffer, du nämnde "co-living".

Vi hade Tech Farm här i ett tidigare avsnitt av Kvadrat.

Då slog det mig att man kan omdefiniera lyx.

Kanske ett stort "master bedroom".

Tech Farms kontor och boende–

–här på Östermalm...

De minsta sovrummen är som poddar.

Men lyxen är tillgången–

–till 300 kvadratmeter gemensamma ytor på Östermalm.

Rätt intressant.

De talade om digitaliseringen av boendet–

–för att så många som möjligt ska kunna sova där.

Sovpoddarna kan bli kontor på dagen.

Flexibilitet kan skapas på det sättet.

Och man kan upphandla tjänster ihop.

Mat, kockar och sånt.

Lyx för den som bor ensam eller med sin familj–

–men tillsammans kan man "poola" sånt.

De talade också om klädpooler.

Så man inte behöver så stora garderober.

Kan du berätta för tittarna vad som finns i dag?

Hur nära i tiden ligger det här?

Vad tänker fastighetsägarna när du talar om det här?

Vi har pågående diskussioner om co-living.

Vi har tre huvudspår. Vilken marknad finns?

Är efterfrågan tillräckligt stor? Hur stor är den?

Och vilka är målgrupperna på marknaden?

En ökande trend, men vill folk dela–

–om en mindre etta finns? Tech Farm är ett bra exempel–

–på efterfrågan, men ändå rätt liten–

–jämfört med den totala Stockholmsmarknaden–

–på snart tre miljoner personer.

0,001 %. Det blir mer som konceptbyggen, konceptbostäder.

Samtidigt behöver Akademin mer flexibla kontrakt.

Forskare som bor ett halvår i Stockholm–

–studenter som bor kortare tid–

–nån som inte vill bo hemma och vill ha nåt annat–

–innan de skaffar nåt eget.

Där finns också målgrupper.

Det börjar komma lite koncept på det här.

Atrium Ljungberg tog med det i detaljplanen–

–för Slakthusområdet. Rikshem har ett koncept i Uppsala.

Och fastighetsägare både i Malmö och Göteborg–

–tittar på det. Vi kommer nog att se det i stadsbilden–

–eller i de områden man designar. Mötesplatser–

–stadsutvecklingsprojekt... Det blir ett komplement.

Som "coworking"-ytan på flexibla kontor.

Den ersätter inte hela kontorsmarknaden–

–men blir ett komplement i stadsbilden.

Folk måste också veta att det finns.

Jag tror inte att potentiella bostadsköpare känner till–

–alla de här spännande lösningarna.

Ju mer man får höra talas om och ser...

Och affärsmodellen...

Blir det billigare i slutänden? Gemensam städning krävs–

–omkostnader för underhåll–

–och fler byten av hyresgäster...

Vad innebär det? Man behöver testa vad det innebär.

Det vore roligt om man kunde göra fler koncept.

Lägenheter för ensamstående mammor och pappor.

Man kanske kan dela vissa utrymmen.

Barnen behöver inte flytta, för man hittar kombinationer.

Vad hindrar oss från att göra fler tester?

Konceptuella boenden. Vad hindrar oss?

I dag har vi Hyreslagen med besittningsskyddet–

–som hindrar flexibilitet fullt ut.

Vissa typer av planer... Vad är en bostad?

Lagar och regelverk. Man måste gå in på rätt ställe.

Många har testat blockhyresavtal.

Frågan är om det är den fullständiga modellen.

I storstäderna har den utnyttjats mer än tänkt.

Ansvar, risk...

Har du besittningsskydd–

–med en "co-living"-operatör emellan...

Vad händer om den går i konkurs? Om den inte–

–kan fullfölja sitt uppdrag.

Om den inte vill flytta ut?

Bråk, stölder, försäkringar...

Oj, vad ska vi göra?

Då gör vi ingenting i stället.

Tråkigt och farligt.

Cecilia, du har med några innovativa bilder.

Vad är det vi ser?

En räddningsfarkost–

–som var planerad till Internationella rymdstationen–

–där vi, fyra studenter, fick göra vårt exjobb.

Vi jobbade om hela farkostens interiör.

Så började min "rymdresa", mitt rymdintresse.

Du har tagit med ännu en bild.

Vad är det här?

Ett japanskt projekt: Birdhouse project.

Fågelhus har vi inte tid att göra, sa jag till mitt team.

Men när jag läste på såg jag att jag var inbjuden–

–som en av nio "space architects" i världen–

–för att ta fram ett koncept för framtida boende–

–filosofiskt inlindat i Birdhouse.

Vi tog fram konceptet "seascraper".

Byggnaden ska ställas i vattnet–

–i stället för en "skyscraper".

Vattnet används sen för att värma och kyla byggnaden.

På huset finns små moduler, "plug in and plug out"–

–flytta runt till andra seascrapers runt om.

Hur stor är den?

Hur stor eller liten som helst. Man kan experimentera.

Varje modul kan vara som ett hotellrum–

–eller en lägenhet med en inre kärna–

–i det här modulhuset.

Tanken är att visa våra stigande vattennivåer–

–runt om i världen.

Är det inspirerat av rymden?

Ja, och av räddningsfarkosten.

Man skulle kunna lägga all teknik under golvytan–

–även i bomodulerna, som i räddningsfarkosten.

Många likheter finns.

Också ett sätt att begränsa...

Flera av mina vänner har tre, fyra lägenheter–

–runt om i världen. I stället kan man ha en modul–

–som man flyttar runt.

Modulbyggande ser man på många olika områden.

Allt från containrar till andra moduler.

Man skulle ha sin egen lilla legobit–

–som man kan flytta runt.

Man blir oberoende geografiskt. Det passar allt mer–

–med hur man vill bo i framtiden. Man har sin modul–

–som man reser runt med till olika seascrapers.

Christoffer, vill du ha en av holkarna?

Idén är bra, men jag tänker på att flytta materia–

–måste ju kräva energi. Är det hållbart?

I en liten båt. Den transporteras på båt.

Bättre än att ockupera tre, fyra lägenheter–

–i de förtätade städerna. Med förtätningen–

–blir landytan mindre och därför använder vi vattnet.

Det spelar väl med de flexibla lösningarna.

Vad ser vi på den här bilden?

En "moon village". ESA:s högsta chef tog initiativet–

–för några år sen–

–till att bygga en forskningsstation på månen–

–med hjälp av 3D-printing. Måndammet används–

–för att "3D-printa" forskningsstationen.

Vi vill engagera oss i projektet av flera skäl.

För att vara med i "space architect"-delen–

–hur astronauterna som bor där ska ha det.

Men också för att få ta del av all kunskap–

–som utvecklas under projektets gång.

Vi vill lära oss mer om 3D-printing–

–artificiell intelligens, robotik och säkra–

–att Sverige får ta del av kunskapen.

Kan byggandet av månbasen–

–inspirera vårt bostadsbyggande framöver?

Att göra nåt på månen är inte helt science fiction.

I början talade vi om det som Elon Musk planerar för–

–på Mars. Vår EFN-kollega Gabriel twittrade–

–om perspektiv. Musk tror att de första landar på Mars–

–samtidigt som nya Slussen ska vara klar.

Kan de här sakerna bli av inom en relativt nära framtid?

Absolut. Det går nog snabbare än vi tror–

–särskilt eftersom moon village är ett globalt projekt–

–ett samarbete mellan alla rymdorganisationer.

De stora projekten har flera värden.

Folk från hela världen jobbar tillsammans–

–för att få det här att ske. En annan tanke finns.

Inte bara ett byggprojekt, utan ett projekt–

–som enar folk på vår planet.

Hur långt fram ligger det?

Man har talat om 2030, det är inte säkert.

Jag har deltagit i flera "workshops"–

–där vi sakta men säkert tar oss framåt.

Det fina är att alla jobbar tillsammans–

–för att få det att hända.

Inte så många vet att Internationella rymdstationen–

–nominerades till Nobels fredspris för några år sen.

Många nationer som jobbar tillsammans–

–i ett komplext projekt.

Hur långt fram i tiden ligger rymdturism och Mars?

Det kommer tidigare än 2030.

Åtminstone små "rymdskutt" med sju minuters tyngdlöshet.

Det är mer i närtid.

Och Mars...

Det är svårt att spekulera i.

Kina är otroligt framåt, och även Indien agerar starkt.

Plötsligt kanske kineserna har åkt i väg.

Rymdteknik, liksom militären–

–har alltid drivit innovation och teknikskutt framåt.

3D-printing...

Det är häftigt och fyller också ett praktiskt behov–

–i den starka urbaniseringen. Fler miljökatastrofer kommer–

–där hem snabbt försvinner. Hur byggs ett samhälle upp–

–som inte måste hålla för livet–

–men ge en dräglig tillvaro med miljökvalitet.

Ett schyst boende med tak över huvudet.

3D-printing, att snabbt kunna printa ut moduler–

–så att folk får nånstans att bo.

Vi kommer att kunna förutse mer med våra satelliter–

–så att vi vet när katastroferna sker.

På så sätt hjälper rymden till på flera nivåer–

–och ur fler perspektiv.

Spännande. Tyvärr måste vi runda av.

Men vi har lärt oss att man kan bo på vatten–

–i rymden, kanske...

3D-printing kanske kan lösa bostadsproblemen.

Spännande...

Tusen tack, Christoffer Börjesson–

–CDO på Fastighetsägarna och Cecilia Hertz–

–från Umbilical Design.

Hur kan digitala applikationer och rymdteknik påverka hur vi bor på jorden i dag? Det är ämnet för veckans avsnitt av bostadspodden Kvadrat.

Tänk bort till exempel tvättmaskin och torktumlare, lägg till digital teknik, appar och externa tjänster. På vilka fler sätt skulle bostadsytan kunna maximeras?

Hur har de bästa hjärnorna på den amerikanska rymdorganisationen Nasa effektiviserat sovrummen på rymdstationen ISS? Kan man inspireras av planerna för den nya internationella månbasen som ska byggas 2030? Och kan superentreprenören Elon Musks idé om en koloni på mars ge värdefull input till boendet på jorden redan i dag?

Kort sagt: Fastighetsbranschen står inför en digital och byggnadsteknisk revolution. Och den kommer fortare än vi tror.

Gäster är Christoffer Börjesson, Chief Digital Officer på Fastighetsägarna samt Cecilia Hertz, grundare av Umbilical Design.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

  • Back to basics med investeringsregler - del 218:24

    Back to basics med investeringsregler - del 2

    Att handla hämningslöst på börsen kan resultera i kaos. Därför kan det vara klokt att sätta upp investeringsregler att följa även när det stormar. Nicklas Andersson har 14 investeringsregler han vill dela med sig av.

  • Småstäder är bäst18:58

    Småstäder är bäst Där hittar flest drömboendet

    Bostadspriserna avmattas mot slutet av året och syftet med bostadsköp är boendekvalitet snarare än spekulation. Detta går hand i hand med att småstadsbor tycker bättre om sin boendesituation än storstadsbor. Catharina Åbjörnsson Lindgren och Per-Arne Sandegren gästar veckans Kvadrat.

  • Så funkar premiepensionen1:38

    Så funkar premiepensionen

    2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst avsätts till premiepensionen. Där kan du själv välja hur du vill placera pengarna genom fondval. Men hur fungerar det egentligen?...

  • Bopriserna backar igen3:56

    Bopriserna backar igen

    Färska siffror från Svensk Mäklarstatistik visar sjunkande bopriser i landet. Efter att ha legat still i oktober backar priserna med en procent för både bostadsrätter och villor. Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik kommenterar siffrorna.

  • Back to basics med investeringsregler - del 118:26

    Back to basics med investeringsregler - del 1

    Att handla hämningslöst på börsen kan resultera i kaos. Därför kan det vara klokt att sätta upp investeringsregler att följa även när det stormar. Nicklas Andersson har 14 investeringsregler han vill dela med sig av.

  • Rymdimperiet slår tillbaka – i din bostad28:19

    Rymdimperiet slår tillbaka – i din bostad

    Hur kan digitala applikationer och rymdteknik påverka hur vi bor på jorden i dag? Det är ämnet för veckans avsnitt av bostadspodden Kvadrat. Gäster är Christoffer Börjesson, Chief Digital Officer på Fastighetsägarna och Cecilia Hertz, grundare av Umbilical Design.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Psykologin bakom hysterin i julhandeln5:52

    Psykologin bakom hysterin i julhandeln

    HUI Research spår att julhandeln ska slå rekord i år igen. Albin Kjellberg har pratat med Ica Bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér om vad det är med julen som väcker shoppingdemonen inom oss. 

  • Skatten höjs på ISK0:41

    Skatten höjs på ISK

    Statslåneräntan den 30 november bestämmer skatten på investeringssparkonton det kommande året. För 2019 blir skatten marginellt högre men kan ändå bli kostsam efter ränta-på-ränta-effekten.

  • Gemensam organisation för tjänstepension3:46

    Gemensam organisation för tjänstepension

    Tjänstepensionen är den del av pensionen som sätts undan av din arbetsgivare. Systemet har kritiserats för att vara krångligt och nationalekonomen Johannes Hagen håller med, till viss del.