Robotar kan ta ditt jobb

Vilka jobb gäller i framtiden? Ska alla bli robotskötare–

–eller robotutvecklare? Var kommer jobben att finnas?

Hur ska jag som knegare se till att inte bli utan?

Ska vi kräva av politikerna att de ska fixa jobben?

Nima Sanandaji, du har tillsammans med Stefan Fölster–

–skrivit en bok som heter "Framtidens jobb". Välkommen!

Varför ser framtidens arbetsmarknad annorlunda ut?

Vad är det som driver på? Du får inte svara globalisering–

–och digitalisering, inte bara i alla fall.

Teknikskiften sker väldigt snabbt.

De byggs upp under en viss period.

Sedan blir tekniken så bra att den sprids snabbt.

Vad som händer nu är att robotar kommer starkt.

Vi ser dem inte så mycket än, men vi börjar se dem.

Målande är ett exempel. Det är rätt mycket robotar–

–som målar hus redan. Tekniken börjar bli mogen–

–för att ersätta målandet med målarrobotar.

De gör ett bättre jobb.

I förra årets julhandel hade Media Markt en robot–

–som slog in paket. Gulligt, men robotar har varit starka–

–men utan fingerfärdighet. Nu har de det–

–bättre batterier och de är billigare.

Robotiken kommer snabbt.

En supertrend. Nu ersätter den mänsklig arbetskraft.

Och smarta datorsystem. IBM:s superdator Watson–

–som besegrade USA:s Jeopardy–mästare, har i flera år...

De har kopierat den datorn och lärt den yrken.

Redan idag sitter läkarna i USA:s toppsjukvård–

–tillsammans med IBM:s superdator–

–och diagnosticerar patienter. Det funkar bättre–

–än när de gjorde det på egen hand. En del av läkarjobbet–

–sköts av datorer. Bank of Scotland avskedade–

–550 personer som gav investeringsråd. De ersattes–

–av datorprogram. Från science fiction till näringslivet.

Och från enkla jobb–

–till sånt som inte förknippades med robotar–

–mer kvalificerade jobb.

Handels- och transportjobben också.

Man kan missa förändringar när man lever mitt i dem.

I platsannonserna efterfrågas samma gamla it-konsulter–

–HR-personal, vårdbiträden...

Men du har sett förändrade kompetenskrav i platsannonser.

Jag har ställt frågan: Skulle den här platsannonsen–

–ha kunnat finnas vid millennieskiftet?

Inom it är svaret alltid nej. It-jobb gäller inte längre–

–kompetens inom it och programmering.

Vilken form av programmering gäller det?

Vid millennieskiftet kunde en duktig "it-person"–

–sköta de flesta jobb inom it.

Idag är det superspecialiserat.

Vissa fält är på väg att bli superspecialiserade.

Fortfarande gäller generell läkarkompetens–

–men snart ser vi nog så många specialiteter–

–att kanske grundutbildningen specialiseras tidigt.

Stora förändringar finns under ytan. Många är här–

–och många kommer inom fem till 20 år.

Förändringarna har vinnare och förlorare.

Är det så enkelt att de unga som kan utbilda sig snabbast–

–är vinnarna? Och de äldre förlorarna?

Nej, det tror jag inte.

Unga har svårt att komma in.

Kompetensen byggs inte så mycket i utbildningssystemet–

–som i arbetet. Vissa unga har framtiden för sig–

–men personer med kvalificerade arbeten–

–som kompetensutvecklas...

De som pluggar längst har väl bäst chans?

Nej, Sveriges problem är att man pluggar för mycket.

Många över 30 pluggar. Ingen efterfrågar deras kompetens.

Vi pluggar för länge i Sverige. Jag är teknologie doktor–

–i polymerteknik och har pluggat jättemycket.

Vi pluggar för mycket. Folk borde plugga lite–

–komma i arbete, förstå vilken kunskap som krävs–

–och vidareutbilda sig. I "moduler".

Mycket mer livslångt lärande.

Man ska lära sig på jobbet.

Men är arbetsplatserna utformade så? Kan folk växa där?

I en global undersökning ställdes frågan–

–om kompetenskraven på arbetsplatserna förändrats–

–genom innovation, organisationsstruktur eller ny teknik–

–de senaste tre åren. Sverige var "etta" för ny teknik–

–och "tvåa" efter Finland för organisationsstruktur.

Så jag hoppas att man satsar mer framöver på det här.

De krävs också fler formella utbildningar.

Kanske vid sidan av jobbet. Inte bara på arbetsplatsen–

–utan kurser. Det krävs mer av sånt.

Sverige har gått ifrån vuxenutbildning.

Det finns för lite av det.

Och den vi har är för arbetslösa och nyanlända.

Nästan inget riktas till den som har jobb–

–men är underkvalificerad. 25 % av de anställda i Sverige–

–är underkvalificerade för sina jobb.

Vinnare och förlorare. Det tas inte direkt upp i boken–

–men finns ett genderperspektiv? Har män eller kvinnor–

–bäst chans på den framtida arbetsmarknaden?

Jag har skrivit tre böcker om kvinnors karriärer.

Ska man vara glad eller ledsen? Män är förlorarna–

–men inte alla. Karriärmännen är vinnare.

Kvinnor är generellt mer vinnare än män.

Att kvinnor pluggar mer än män, gynnar dem.

Män som inte klarar sig bra i skolan är förlorare.

I hela världen är de missnöjesväljarna. En viktig trend.

Ett missnöje som finns främst bland lågutbildade män.

Så att skapa framtidens arbetsmarknad–

–har också ett politiskt perspektiv?

Ja. I Sverige tror vi att alla politiska utmaningar–

–kan lösas med reformer. Det här kan mildras–

–men det liknar industrialismens genombrott.

Snabba skiften, som på lång sikt gynnade tillväxten–

–men många upplevde sig som förlorare.

Vinnarna på framtidens arbetsmarknad–

–blir de som programmerar de nya robotarna. De får–

–så mycket status och pengar, att även de–

–som klarar sig hyggligt, upplever sig som förlorare.

Många kommer att uppleva sig som förlorare.

Finns det några branscher man kan välja–

–för att inte bli förlorare? Finns det "heta" branscher–

–som förändras snabbare än andra?

Vi tittar inte på branscher, men yrkesroller.

En yrkesroll kommer inte att förändras så mycket.

Chefsrollen.

Ledarskapet handlar inte om ny teknik i första hand–

–men om att leda människor. Cheferna får också konkurrens–

–men grunden för jobbet förblir densamma.

De flesta andra måste anpassa sig.

It-personer är vana vid att teknik ändras.

De som skapar dataspel är vana vid att tekniken förnyas.

De klarar sig. De som jobbar inom transport får en chock.

Under många generationer har jobbet inte förändrats.

Nu kommer självkörande bilar, lastbilar–

–fartyg som är robotar, helt utan besättning.

De grupper som tror att jobben inte förändras–

–och ser att det händer, får nog en chock.

Menar du att de som tänker att den här branschen–

–är stabil och förändras inte så snabbt–

–där blir det störst utslagning?

Ja. Industrierna fortsätter att robotiseras.

Det är inget nytt. Det sker bara en gradvis förändring.

På många andra områden slår robotiseringen ut mycket.

Jag vill göra en historisk jämförelse.

När skrivmaskinen kom–

–slog den undan många kontorsjobb.

Med persondatorn automatiserades många jobb.

Det märktes inte så mycket–

–eftersom kontorsjobben ändå ökade.

De smarta datasystemen kommer att göra–

–att två personer kan göra tio personers jobb.

Till exempel i finansvärlden.

Kommer vi märka att de slår undan många jobb?

Eller tänker vi inte på det eftersom det skapas nya jobb?

Det finns en risk att teknikutvecklingen den här gången–

–inte skapar lika många nya som gamla jobb.

Många säger: "Tekniken har alltid förändrats."

"Det löser sig alltid." Det vet vi inte.

Det finns ingen garanti för att det skapas nya jobb.

Den kommer att hända under kommande två årtionden.

Men i många rapporter som jag har läst–

–verkar det inte vara nån chockerande förändring.

Häromdagen kom en rapport från Arbetsförmedlingen–

–som pekade ut de hetaste jobben om fem år.

Det var tandläkare och förskollärare.

"Same procedure..."

Vi ska vara oroliga när det känns lugnt och ta det på allvar.

Man pratar mycket om globaliseringen.

Carl Bildt sa det under 90-talet.

Men när krisen 2007-2008 kom–

–kände vi att det var global konkurrens.

Sen dess har vår industri inte återhämtat sig.

Det här kommer att synas i nästa lågkonjunktur.

Jobben slås inte ut när det är högkonjunktur–

–och folk belånar sig och spenderar.

Då slås inte jobben ut. De slås ut när lågkonjunkturen kommer.

Så förändringen märker vi när lågkonjunkturen kommer.

Under kommande lågkonjunktur och lågkonjunkturen därefter–

–kommer många jobb att försvinna.

Diskussionen om missnöje sväller redan nu–

–och den kommer att accelerera.

Du sa att svenskarna upplever att de på sina jobb–

–sett mycket teknik komma in.

Samtidigt har den svenska industriproduktionen–

–utvecklats mycket långsammare jämfört med Tyskland.

Många industrijobb har slagits ut–

–trots att det har varit ett snabbt teknikskifte.

Hade vi kunnat undvika att det saktade ner?

Tyskland har återhämtat sin industriproduktion–

–till den nivå som var före krisen.

Det har många västeuropeiska länder gjort.

En del länder har vuxit rejält.

Sydkorea räknas som världens mest innovativa land.

Det var ett rikt land när krisen slog till. De är granne med Kina.

De har haft en makaber industriell tillväxt.

Vissa amerikanska delstater har haft en återindustrialisering–

–och lockat tillbaka fabriker. Västländer kan växa–

–långt mer än Tyskland och Sverige.

Svensk industri har automatiserats och digitaliserats–

–snabbare än omvärlden. Men när man slår undan–

–en stor del av industrin, slår man undan–

–den minst konkurrenskraftiga.

Det är en uppindustrialiseringstrend i hela sektorn.

Parallellt har vi sett en utflyttning av jobben.

Men tillverkningsindustrin är van vid kontinuerlig förändring–

–och att hela tiden satsa på ny teknik.

Men den förändringen kommer nu till handel, transport–

–och andra sektorer som inte är anpassade till den–

–även till vård och välfärd. Då slår det gnistor.

Men för att gnistorna ska falla ut på rätt sätt...

Du säger att lösningen inte ligger i reformer–

–och inte heller att tillsätta en utredning.

Vilka ska driva det här? Det räcker inte med fortbildning.

Vad ska beslutsfattarna inom politik och näringsliv göra?

Vuxenutbildning är superviktigt.

Bra vuxenutbildning som är offentligt finansierad–

–och även företagsfinansierad.

Jag skulle korta högskoleutbildningarna–

–och göra dem modulbaserade.

Folk ska inte plugga humaniora tills de är 30–

–som ingen efterfrågar. De som är högkvalificerade–

–kan plugga tills de är 30, läkare osv.

Andra borde plugga tills de är 24-25, jobba–

–och sen plugga vidare.

Många pluggar och får kompetens i sånt–

–som inte behövs på arbetsmarknaden.

Vilka yrken ska man inte plugga till?

Vilka yrken finns inte om fem-tio år?

Det är lite svårt att säga.

Ska du utbilda dig till lastbils- eller taxichaufför–

–är det osäkert. Många konkurrerar om de jobben.

När politikerna tillåter, tar självkörande bilar över.

De finns redan. I en gruva i Australien–

–är lastbilar och borrmaskiner självkörande.

Tekniken finns.

Tillåter man, tar de över om fem-tio år.

Det skulle jag inte utbilda mig till.

Brukar du knäcka extra som karriärcoach?

Nej.

Man skulle behöva en seriös diskussion i skolorna om det.

Om en ung person kom till och frågade–

–vad för karriär som var lämplig att satsa på–

–vad skulle du svara?

Kan du IT, är du eftertraktad.

Lär dig lite IT och ett jobb du tycker är kul.

Många jobb kräver IT-kompetens.

Kan du lite IT kan du tillämpa den–

–inom finans, industri, transport, sjukvård osv.

Tillämpning av robotik inom handel, lagerhållning är hett.

Jag skulle titta på jobb som inte är hippa, utan tråkiga.

Å andra sidan tycker jag att jobba med polymerer–

–låter tråkigare än att vara författare och vd för en tankesmedja.

Polymerforskning ger ett viktigare bidrag–

–än vad en politisk tyckare gör.

Tack så hemskt mycket.

Frågan är vilka jobb det är som blir aktuella i framtiden. Ska vi alla bli robotskötare och robotutvecklare? Var kommer jobben att finnas?

Linda Vikström intervjuar Nima Sanandaji, vd European Centre for Policy Reform.

 

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.