Riksbankens obligationsköp äventyrar pensionerna

Riksbanken beslutade att låta reporäntan vara oförändrad–

–på –0,5 %. Vad som kan vara viktigare för hushållen–

–är att Riksbanken fortsätter köpa och återinvestera–

–i statsobligationer. – Annika Creutzer–

–varför köper Riksbanken ännu mer obligationer?

Dels för att pumpa ut mer pengar och få igång inflationen.

När Riksbanken köper pressas räntorna–

–på obligationer ner. Det får samma effekt som reporäntan.

Dels är det ett sätt att hålla kronkursen nere.

Det är alltså ett komplement till räntesänkningar.

Tre riksbanksledamöter reserverade sig–

–och tyckte att inflationen nog tar fart ändå.

Varför är det kontroversiellt för hushållen?

Det blir bieffekter av en sån här drastisk åtgärd.

Man har sugit upp drygt 40 % av alla statsobligationer.

Våra pensionsförvaltare behöver statsobligationer.

För dem är det jobbigt när man pressar ner räntorna.

De ska leva upp till löftet att ge oss en viss procent–

–i säker avkastning. De har svårt att göra det.

Nu har de svenska livbolagen pengar i kassan–

–och klarar de här löftena.

De får ha en del i aktier och börsen har gått bra.

Hittills har det funkat. De kan ge en ränta på 5-7 %.

Men det här trycker ner våra pensioner.

Rent konkret, hur menar du?

Den delen som de måste ha i obligationer–

–ger nästan ingenting.

Då måste man hitta andra säkra sätt som ger nåt.

Man är ändå tvungen att ha obligationer.

Det är en väldigt svår balansgång. De letar–

–efter andra alternativa placeringar.

Det finns också ett hot om att börsen ska gå ner.

I dag letar de bland infrastrukturinvesteringar.

Mycket pengar in, en säker avkastning under många år.

Energi, infrastruktur och liknande.

Riksbanken har lagt beslag på 40 % av alla obligationer.

Vad får det för effekter?

Det blir kamp om att få tag i dem.

Då blir man beredd att acceptera en allt lägre ränta–

–för man måste ha dem i portföljen.

Det är svårigheten. Sen har vi det omvända.

Om Riksbanken lyckas få igång inflationen–

–har man obligationer med väldigt låg ränta i portföljen.

När marknadsräntorna stiger blir portföljen mindre värd.

Då blir det också problem.

Å andra sidan ska man räkna fram pensionsskulden.

Då får man räkna med högre ränta. Det tar ut varann lite.

Men det är en ganska kraftig störning av nåt–

–som är för oss alla. Där vi behöver en rimlig avkastning–

–under många år för att så småningom få bra pensioner.

För hushållen när det tar fart–

–vad kan då vara faran–

–som inte hushållen är medvetna om?

Det är om börsen går ner samtidigt–

–som värdet på obligationsportföljen också går ner.

Då blir det tufft att leva upp till löftena man har gett.

Det här är man väldigt medveten om.

De är otroligt duktiga förvaltare och letar alternativ.

Det är inget svenskt problem. Men det är inte bra–

–när det inte finns en naturlig mängd statsobligationer.

Det är det pensionsförvaltningen bygger på.

Reglerna säger att de måste ha obligationer.

Kan jag som konsument göra nånting–

–eller som pensionssparare...?

Egentligen inte. Jag vill inte peka ut nåt livbolag.

Samtliga håller väldigt hög kvalitet.

De har kunnat hålla en bra återbäringsränta.

Det ska vi vara glada över.

Det ser hyfsat ut framöver.

Vi har haft kriser tidigare med större problem–

–och en del har slagits ut.

Men de som finns i dag fungerar väldigt bra.

Vi får hålla tummarna. Problemen är ungefär lika för alla.

En del har mer pengar i kassan, har varit med längre-

–och har rätt att ha mer aktier. De kanske har–

–bättre krockkuddar än andra.

Något man bör vara medveten om. Tack, Annika.

Riksbankens direktion beslutade vid sitt senaste möte att låta reporäntan vara oförändrat på -0,5 procent.

Men vad som kan vara viktigare för hushållen just nu är att Riksbanken fortsätter att köpa och återinvestera i statsobligationer.

Det var en oenig riksbanksdirektion som fattade beslutet och det är inte ett okontroversiellt beslut. De massiva obligationsköpen påverkar kraftigt de stora livbolagens möjligheter att leverera avkastning till sina kunder.

Petra Bergman intervjuar Annika Creutzer, privatekonomisk expert, om Riksbankens obligationsköp.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 -0.2%
NASDAQ Composite -0.3%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tis 09:41
Fördröjning 15 min
  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.

  • Så tolkar du insynstransaktioner4:35

    Så tolkar du insynstransaktioner

    Insiders är kort förklarat personer i ledande företagspositioner. Deras innehav och handelsmönster kan ge användbara signaler till din egen handel - om du kan tolka dem. Mikael Olsson på Holdings förklarar hur.