Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

Välkomna till EFN:s studio i Stockholm. Louise Sander–

–är här för att tala om pensioner. – Välkommen.

Den blocköverskridande pensionsuppgörelsen–

–kom i slutet av fjolåret. För runt 20 år sen–

–kom den förra pensionsuppgörelsen. Hur gick det–

–med 90-talets pensionsreform?

Vårt pensionssystem är starkt–

–jämfört med många andra europeiska länders.

Men kompensationsgraden, andelen av slutlön–

–som man får i pension, har minskat för de flesta.

Gapet mellan vad man förväntar sig att få i pension–

–och vad man får, är stort.

Min pension släppte nyligen en rapport–

–om kompensationsgraden för 2018.

Grafen visar att de som är födda på 70- och 80-talen–

–får i snitt 55 % av lönen i pension.

Men allmänhetens förväntan ligger på runt 80 %–

–som det gamla pensionssystemet gav.

Folk tror att de ska få 80 %, men kompensationsgraden–

–har sjunkit för varje generation. Varför är det så?

Det finns många skäl. Huvudsakligen–

–bygger det nya pensionssystemet på–

–ett livslångt intjänande till pensionen.

Varje arbetad dag tjänar du in din pension.

I det gamla systemet räknades de tio bästa åren–

–pensionen baserades på det.

Det är den stora skillnaden.

Så det gäller att komma in på arbetsmarknaden i tid...

Föräldraledighet och deltidsarbete påverkar.

Dessutom lever vi längre.

Lever vi längre–

–än 90-talets beräkningar för pensionssystemet?

Ja. När du går i pension beräknas den–

–på den förväntade återstående livslängden.

Dagens medelålder för kvinnor är runt 84 år.

Om 30 år är den beräknade livslängden 88 år för kvinnor–

–och för män runt 85 år i snitt.

Och pensionen ska räcka till alla de åren–

–så inför pensionen delar man med återstående–

–livslängdsantagande. Summan blir då lägre per år.

Och jämställdheten...

Möjligheten finns–

–att överlåta premiepension till partnern.

Kompensationsgradsrapporten visar att jämställdheten–

–inte kommit så långt som man trodde på 90-talet.

Det stämmer. Även med samma lön vid pensionen–

–får kvinnor som varit mer föräldralediga–

–och jobbat deltid under småbarnsåren–

–en lägre pension. Även om premiepensionen överlåts–

–mellan makarna är den en väldigt liten del–

–av hela pensionskakan:

Allmän pension, där premiepensionen ingår–

–och tjänstepensionen. De som delat olika–

–på föräldraledighet och deltidsarbete–

–kan kompensera det med ett sparande–

–för den som varit ledig mer.

Hur kan man påverka–

–kompensationsgraden i pensionssystemet?

Från statens synvinkel på pensionssystemet–

–kom en del i den nya pensionsöverenskommelsen.

Som att gradvis höja pensionsåldern.

Garantipensionen kan höjas, så att de med lägst pension–

–får sin nivå höjd. Sånt tittar man på.

Nåt annat som man inte har tittat så mycket på–

–är inträdesåldern på arbetsmarknaden.

I Sverige har vi den högsta inträdesåldern–

–bland alla OECD-länder. Akademiker är 29, nästan 30 år–

–i snitt vid inträdet. I Storbritannien är de runt 25 år.

De fyra årens skillnad påverkar också mycket.

Tiden för att tjäna in pensionen blir kortare.

Vi talar om att jobba längre upp i åren–

–som troligen också krävs, men inträdet är också viktigt.

De åren är också mycket värda.

Det kan staten göra.

Vad kan en privatperson göra för att höja pensionen?

Att börja jobba i tid.

Och vid planering av föräldraledighet och deltidsarbete–

–ska man kompensera–

–för tiden man är borta från arbetsmarknaden.

Åtminstone kan par tänka på det.

Det allra viktigaste är att välja en arbetsgivare–

–som förser dig med tjänstepension.

För den allmänna pensionen räcker inte–

–och graferna över kompensationsgraden–

–visar allmänpension och tjänstepension.

Det är viktigt. Och kanske jobba längre.

För den som orkar.

Jobba längre, tjänstepension och eget sparande.

Och dela lika på föräldraledigheten.

Tack, Louise Sander.

Förra året presenterades en blocköverskridande pensionsuppgörelse, den första sedan 90-talets pensionsreform.

Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

”Det finns ett ganska stort gap mellan vad man förväntar sig att få och vad man faktiskt får ut i pension”, säger Sander. Den förväntade kompensationsgraden är runt 80 procent, medan den faktiska andelen ligger på runt 55 procent.

För att förbereda sig på pensionen tipsar Sander om att se till att ha tjänstepension från arbetsgivaren, försöka dela lika på föräldraledighet (eller kompensera den som är ledig mer) och att starta ett privat sparande.

Dessutom ger fler år i arbete en högre pension, så det lönar sig att börja jobba tidigare och fortsätta jobba längre. I det gamla pensionssystemet baserades pensionen på de 15 bästa åren, lönemässigt. Så är det inte längre.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Peab 8.7%
THQ Nordic 4%
Evolution Gaming Group 1.3%
JM -1%
SSAB -1.1%
Bonava -1.1%
Uppdaterad fre 09:50
Fördröjning 15 min
  • Så ser aktieägandet ut i Sverige1:29

    Så ser aktieägandet ut i Sverige

    Närmare en femtedel av alla svenskar äger aktier. Förutom att det är fler män än kvinnor som handlar i aktier, så finns det också stora...

  • Bostadspriserna på väg att stabiliseras3:39

    Bostadspriserna på väg att stabiliseras

    Under måndagen presenterades färska bostadssiffror från Valurguard. Priser på villor sjunker 0,6 procent medan bostadsrättspriserna går ned 0,4 procent. Säsongjusterat går dock priserna upp för tredje månaden i rad. Lena Fahlén från Handelsbanken kommenterar.