Ny lag om skuldsanering

För den som inte kan betala av sina skulder–

–kan skuldsanering vara en väg tillbaka. 1 november–

–kommer en ny lag som gör det lättare att få skuldsanering, för den som är överskuldsatt.

Isabella Lundgren, vad betyder överskuldsatt?

Definitionerna är många.

Personer i Kronofogdens register.

Den som gått konkurs, i personlig konkurs.

Den som inte kan betala sina räkningar.

Det är nog den enklaste definitionen.

Att man inte kan betala sina räkningar.

Har antalet överskuldsatta i Sverige förändrats?

Eftersom det finns flera definitioner–

–är det svårt att svara på.

Men vi lever i ett kreditsamhälle–

–och många skuldsätter sig.

Hur skiljer det sig mellan olika åldrar?

Inom skuldsanering, som jag jobbar med–

–ser vi att yngre inte hunnit skuldsätta sig lika mycket.

Men även unga kan ha stora skulder.

Vissa har begått brott och fått stora skadeståndsskulder.

Då kan det vara svårt att se "ljuset i tunneln".

Vad är vanligaste skälet till att hamna hos Kronofogden?

Är det stora lån eller mindre krediter?

Det finns många skäl.

Du kan ha ägt en fastighet tillsammans med din partner–

–som ni tvingas sälja till underpris–

–i samband med en skilsmässa.

Det finns även personer som lever över sina tillgångar.

Man konsumerar för mer än man kan betala.

Och sen fortsätter det.

Man hamnar i en ond spiral.

Vad innebär skuldsanering konkret?

Hur ser processen ut?

Man ansöker. Om ansökan beviljas hos oss–

–eller domstol, får man oftast en avbetalningsplan.

Man kan även bli beviljad skuldsanering–

–utan betalningsplan. I normalfallet–

–tar skuldsaneringen fem år. Efter den tiden–

–blir alla skulder som ingår i skuldsaneringen avskrivna.

Och den som inte har en betalningplan–

–behöver inte betala av på skulderna?

Det beror på om betalningsförmågan finns.

Vilka inkomster som finns i hushållet.

Vilka är de största förändringarna med de nya reglerna?

Det ska bli lättare att ansöka om skuldsanering.

Det ska finnas e–ansökan.

Och du behöver inte ange lika mycket om skulderna.

Genomförandet av skuldsaneringen ska också bli lättare.

Bland annat genom att Kronofogden–

–har inrättat en betalningstjänst.

Istället för att betala till flera olika fordringsägare–

–de kan vara många, betalar man via Kronofogden–

–som sen en gång per år betalar fordringsägarna.

Det låter smidigt.

Ja, lagstiftaren har förstått att det är krångligt–

–för många med skuldsanering att sköta betalningarna.

Det vore tråkigt om det fallerar på grund av det.

Innan reglerna införs... Senaste halvåret...

...har färre personer ansökt om skuldsanering.

Kanske väntar man på de nya, enklare reglerna.

Hur mycket enklare blir det?

Kraven för att bli beviljad skuldsanering–

–har inte ändrats mycket.

Det är nog annat man vill komma åt–

–som betalningstjänsten och betalningsfria månader.

Två avbetalningsfria månader per år får man–

–med de nya reglerna. Det är förmånligt–

–och tänkt som en lättnad för den skuldsatte.

Varför får man två betalningsfria månader?

För att göra det lättare. Det är december och juni.

Du förstår kanske skälen till valet av månader.

Julen och sommaren.

Semester och julafton.

Antalet ansökningar om skuldsanering har ökat konstant–

–sen 2007, med totalt 40 %. Vad har hänt?

Skuldsanering är ett ganska nytt institut i svensk rätt–

–och har funnits i cirka 20 år–

–och genomgått flera reformer.

Det har successivt blivit lättare–

–att beviljas skuldsanering.

Kunskapen om att skuldsanering finns har nog nått ut mer.

Skälet måste inte vara att vi är mer skuldsatta.

Fler vet om att det finns nåt att göra.

Ja.

Ofta pågår skuldsaneringen i fem år.

Nu kan tiden bli kortare. Om man har en avbetalningsplan–

–hinner man betala av mindre av skulden.

Vem står för den kostnaden?

Kreditgivarna.

De som lånat ut pengarna.

De får skriva av skulden efter en avslutad skuldsanering.

Om skulden ingått i skuldsaneringen.

Varför ändras reglerna nu?

Man har förstått att det är krångligt.

Exempelvis betalningstjänsten–

–ska göra det lättare att genomföra skuldsaneringen.

En del av regeringens strategi mot överskuldsättning–

–ett ökande problem.

Skuldsanering gör man en gång i livet.

Med de nya reglerna blir det möjligt–

–att göra ytterligare en skuldsanering.

Borde man inte ha lärt sig efter den första gången?

Det kan man tycka.

Man kan också tycka att långivarna ska tänka efter–

–innan de lånar ut till nån med problem.

Det är ett av lagens syften.

Att rehabilitera de skuldsatta–

–men också motverka lättsinnig kreditgivning.

Ansvaret är delat.

Vilka råd kan du ge den överskuldsatte?

Att söka hjälp.

Att inte sitta ensam med problemen. Att söka hjälp–

–hos oss, eller hos kommunens budget- och skuldrådgivning.

En sån ska finnas i varje kommun.

Tack, Isabella Lundgren.

För den som inte har möjlighet att betala av sina skulder kan skuldsanering vara en väg tillbaka. Den första november kommer en ny lag som ska göra det lättare att få ordning på skulderna om man är överskuldskatt.

Anledningar till att man blir överskuldsatt kan exempelvis vara att man har skilt sig och är tvungen att sälja bostaden för ett underpris, eller att man lever över sina tillgångar, enligt Isabella Lundgren som är  jurist på Kronofogden. Har man hamnat där ska det nu alltså bli lättare att få skuldsanering.

”Det ska bland annat bli lättare att ansöka om skuldsanering, det ska finnas en E-ansökan och man ska inte behöva fylla i lika mycket detaljer om sina skulder. Det ska också bli lättare att genomföra en skuldsanering” säger Isabella Lundgren.

Tina Halldén intervjuar Isabella Lundgren, jurist på Kronofogden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.