Knuffar både bra och dåligt för pensionen

Tror du att du fattar alla dina beslut själv?

Du kan ha blivit påverkad utan att märka det.

"Nudge" går ut på att ändra vårt beteende–

–för att påverka våra beslut i en viss riktning.

Nu diskuteras hur nudge kan användas för våra pensioner.

Annika Creutzer. Ge nåt exempel på nudge.

Nudge eller "knuff"–

–är försök att styra vårt beteende i de snabba besluten.

När vi inte tänker efter.

Enligt Kahneman, som fick priset i ekonomi–

–till Nobels minne, finns det snabba och långsamma tankar.

Man försöker styra den snabba tanken–

–med en knuff eller puff. "Nudge"–

–säger man i svensk forskning. Professor Fredrik Carlsson–

–vid Handels i Göteborg har skrivit om pensioner och nudge. Andra områden kan vara miljömärkning.

Den som inte tänkt handla miljövänligt–

–ser märkningen, attraheras och lägger varan i kundvagnen.

Enkla puffar som kan användas i pensionssammanhang.

Begreppet nudge–

–brukar tillskrivas Chicagoprofessorn Richard Thaler–

–som skrev en omtalad bok om teorin redan 2008.

Hur mycket kunskap finns om nudge idag?

En skog av nudge–konsulter växer upp.

De hjälper företag att påverka på olika sätt.

Vi vet mycket när det gäller reklam.

Men man ser nya områden för det.

Hur kan konsumenter vara uppmärksamma på–

–att de puffas i olika riktningar.

Enligt rapporten "Nudge och pensioner"–

–kan nudge användas för att få folk att pensionsspara–

–mer och bättre. Exempelvis kan man ha ett passivt val–

–som förval. När kan det vara aktuellt?

Vi har det för tjänstepensionerna.

Det finns bra alternativ för den som inte väljer.

I förhandlingar har man valt ut bra alternativ–

–så att folk slipper fatta beslut. Om man måste bestämma–

–kanske man väljer nåt dåligt–

–eller nåt med ett roligt namn...

Knuffen går åt rätt håll med ett förval.

Alternativen kan också anges i en viss ordning–

–inför ett val. En annan typ av nudge. När gör man så?

Riksrevisionen skrev i en rapport för några år sen–

–att uttagsblanketten för pensionen–

–från olika pensionsbolag, hade olika ordning–

–för alternativen för under hur lång tid–

–pensionen skulle tas ut. Under fem år–

–längre tid eller hela livet. När fem år–

–var första alternativet, valde många det.

När blanketter hade längre eller livslång uttagstid först–

–valde de flesta de alternativen.

De ekonomiska konsekvenserna kommer i skymundan.

Omedvetet har folk styrts–

–att välja det första alternativet.

Man tror att det första är det bästa.

En knuff som inte var planerad.

Den upptäcktes när resultatet av valen studerades–

–och gick att ändra på. Femårigt uttag–

–är aldrig första alternativet nu.

Påminnelser kan också vara nudge.

Premiepensionsutredningen har gett ett förslag. Berätta.

I den senaste av premiepensionsutredningarna–

–vill man påminna personer som inte varit aktiva.

De gjorde fondval, men har sen inte varit aktiva.

En nudge, påminnelse, om att se över fondvalen.

Utan ekonomiska incitament. En knuff.

Andra halvan av förslaget är att den som inte gör nåt–

–trots påminnelsen, får pengarna flyttade till AP7 Såfa–

–förhandsvalet. Ingen nudge–

–för det får ekonomiska konsekvenser för den personen.

Halva förslaget är en nudge–

–den andra halvan gör intrång i ägandet.

Vi får se vad remissinstanserna ger för svar.

Processen är lång innan förslagen kan förverkligas.

Hur bra fungerar nudge?

Det är väl individuellt hur påverkad man blir?

Ja, definitivt. Det beror också på ämnet.

Vi drar oss för att fatta beslut om pensionen.

Kan man kanske hjälpa personer att få en bättre pension?

Fredrik Carlsson har bra funderingar i SNS–rapporten.

Men det finns andra som är noga med varje steg man tar–

–och tänker. Vi är olika och påverkas på olika sätt.

Det är stor skillnad mellan oss.

Man kan vara påverkbar på olika områden.

Man skulle kunna räkna ut mycket av detta själv–

–om man inte är så snabb i tanken. Dumförklarar man folk?

Jag tror snarare att om vi börjar prata om det–

–blir folk mer medvetna och kan se var man blir påverkad.

Ett exempel på när det blev mer påverkan än tänkt–

–var den generella avdragsrätten för pensionssparande.

Det var ett ekonomiskt incitament, uppskjuten skatt–

–men det som styrde människors beteende var det sociala, man ville vara som andra.

Sparar alla andra så här, gör jag det också.

Då räknade inte människor på om de vann eller förlorade–

–på den sparformen. Många som har sparat i den förlorar.

Det kan innebära att man får lägre bostadstillägg–

–när man blir pensionär och tar ut pensionspengarna.

Det kan ha varit ett dåligt beslut–

–men man följde med strömmen. Sådant är bra att börja prata om.

Vilken kunskap finns om vilka effekter nudge kan få?

Väldigt lite. Vi ser exempelvis inte vad som hände–

–när det avdragsgilla pensionssparandet togs bort.

Sparar vi på något annat sätt?

Blir det någon effekt på något annat ställe?

Vi vet inte riktigt om sparandet totalt sett gått ned–

–av den här anledningen eller om folk flyttat över–

–till annat sparande i samma omfattning.

Här finns det mycket att forska kring:

Vid effekter av en knuff, vad blir de andra effekterna?

Ska man vara försiktig innan man implementerar mer nudge?

Det kan ju vara skönt att knuffa och slippa lagstifta.

När samhället har nytta av att människor beter sig–

–på ett visst sätt, kanske det är bättre att lagstifta.

Då tar man politiskt ansvar som lagstiftare, i riksdagen–

–i stället för att manipulera och styra med nudges.

Ibland är det bättre. Det gäller myndigheter och företag–

–också, att man ibland köra med öppna kort i stället.

Ibland får man gardera sig, så att folk inte hamnar snett.

Det är bra att diskutera det mera.

Det handlar om att putta oss mot rätt val–

–vem ska bestämma vad som är rätt eller fel val?

Det kan vara en myndighet eller en intresseorganisation–

–när man styr oss mot miljömärkt, till exempel.

Det går inte att bestämma vem som ska göra vad.

Det kan vara en så enkel sak som att tandläkaren skickar en påminnelse.

Det är en bra knuff, inget vi ska vara misstänksamma mot.

Vi passar tandläkartider bättre när vi får den knuffen.

Vem ska ta ansvar om det blir fel?

Det är det stora problemet. Den enskilde fattar beslutet–

–eller beslutar att inte göra något–

–och det görs instinktivt.

Det är den enskilde som har ansvaret för sitt handlande.

Ekonomiska konsekvenser är det den enskildes ansvar.

Därför ska man vara försiktig–

–med att göra detta i stor skala, med mycket pengar.

Hur kan man tjäna på det här, som pensionssparare?

Vi behöver inte fatta så många beslut längre.

Vi har helt okej alternativ där vi slipper välja–

–för den allmänna pensionen, när det gäller premiepension.

Vad gäller de stora, kollektivavtalade tjänstepensionerna–

–finns det också bra förval. Det är en bra bit på väg.

Men det finns även annat, lockrop och styrning–

–där man ska vara uppmärksam på ord som "trygghet".

Det är ett sätt att knuffa oss. Vi vill ha trygghet–

–i sparprodukter och annat. Det är en varningsklocka.

"Garanti" kan också vara ett sådant ord, men det som knuffar oss mest är nog "trygghet".

Man ska tänka efter när man ser det ordet?

Det ska man göra. Vad är det man vill att jag ska göra?

Tack så mycket, Annika Creutzer!

Du kanske tror att du fattar alla dina beslut själv, men det kan vara så att du blivit påverkad utan att du märkt det. Det kallas nudge och går ut på att ändra vårt beteende för att påverka våra beslut i en viss riktning. Just nu diskuteras det hur nudge kan användas när det gäller våra pensioner.

Enligt rapporten Nudge och pensioner kan Nudge användas på olika sätt för att få folk att pensionsspara,  och på smartare sätt. Ett sätt är att ha ett passivt val som förval.

”Ja till exempel när det gäller tjänstepensionerna så har man valt att ha bra alternativ om man inte gör någonting. Då har man valt ut vad som är riktigt bra och folk slipper fatta beslut. Här har man sett till att knuffen går åt rätt håll.” Säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Tina Halldén intervjuar Annika Creutzer om Nudge och pensioner.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.2%
NASDAQ-100 0.6%
NASDAQ Composite 0.6%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad tis 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.