Nu skrotas gamla sedlar

Har du kvar gamla sedlar är det dags att växla in dem.

Efter sommaren blir de ogiltiga.

Var beredd på att svara på frågor.

Sedelbyten lockar nämligen bedragare.

Välkommen, Anna-Lena Wretman, från Riksbanken.

Varför byter ni ut sedlar och mynt?

Det handlar om säkerhet och effektivitet.

Sedlarna får nya och moderna säkerhetsdetaljer–

–för att hålla förfalskningsnivån på en låg nivå.

Mynten blir lättare och mindre–

–kostar mindre att producera och blir lättransporterliga.

Vi tar även bort nicklet i mynten–

–så risken för allergi försvinner.

Vi inför två nya valörer:

Tvåkronan och en 200-kronorssedel.

Det gör att det blir effektivare att betala.

Valörerna ersätter 100-kronorssedeln och enkronan–

–så det behövs färre sedlar.

Hur ser tidsplanen ut för bytet?

Vi startade redan i höstas.

I oktober lanserades nya 20-lappen, 50-lappen–

–och 1 000-lappen plus nya valören 200 kronor.

Den 30 juni blir 20-lappen, 50-lappen–

–och 1 000-lappen ogiltiga.

I höst kommer nya 100- och 500-kronorssedeln–

–och nya mynten 1, 2 och 5 kronor–

–som blir ogiltiga nästa sommar.

10-kronan blir kvar som i dag.

Vilka blir ogiltiga nästa år...?

100- och 500-kronorslapparna.

Hur går processen till?

De större valörerna: 100-, 200- och 500-kronorssedlarna–

–flödar ut via automater.

De lägre valörerna och mynten går via handeln.

De gamla sedlarna strömmar in samma väg.

Via handel, banker eller insamlingsorganisationer.

Hur stor är risken för bedrägerier och penningtvätt?

Gällande bedrägerier av nya sedlar–

–så har vi infört två nya säkerhetsdetaljer.

Vickar man på sedeln ser, rör det sig på två ställen.

Det är färgskiftning i en symbol och i bandet–

–så risken för bedrägerier är väldigt liten.

Hur ser det ut med de gamla sedlarna, vid inväxling?

Vi måste se till att vi inte har falska sedlar–

–och att de används för rätt ändamål.

Det styrs av penningtvättsdirektivet.

Då är både Riksbanken och övriga banker ansvariga för–

–att se till att vi följer regelverket.

Dels handlar det att vi som tar emot sedlar ska veta–

–hur du som kund har din privatekonomi.

Man kallar det kundkännedom.

Vi är även skyldiga att titta på själva transaktionen.

Varifrån har du fått sedlarna? Har du kvitto?

Såna frågor måste banker och Riksbanken ställa.

Blir det fler frågor vid ett byte?

Egentligen inte, det är samma regelverk som gäller–

–men det är ju en enorm volym sedlar som ska in.

Vi tror dock inte att det blir fler bedrägerier.

Det blir helt enkelt fler händelser.

Spelar det nån roll vad det är för belopp...?

Nej, det gör det inte.

Bankerna har ett ansvar–

–att ha "ett riskbaserat förhållningssätt".

Tycker man att det finns en risk i nån transaktion–

–så måste man ställa de här frågorna.

Kan man gå in och byta pengar mot pengar?

I och med att penningtvättsregelverket är så viktigt–

–att följa måste varje transaktion registreras–

–så du kan inte växla en sedel över disk mot en annan.

Du måste göra en insättning på ett konto.

Man måste vara kund i banken?

Ja, eller sätta in via en annan bank–

–men de flesta banker tar ju ansvar för sina kunder.

Varför byter man inte alla sedlar och mynt på en gång?

Riksbanken har samrått med banker–

–värdebolag och handel och det fanns en stark önskan–

–att göra det här i etapper.

Resurserna för att transportera och lagra sedlar och mynt–

–är begränsade och det är svårt att hålla igång–

–en mängd olika valörer samtidigt.

Marknaden önskade att det sker etappvis.

Tack, Anna-Lena Wretman.

Har du kvar gamla 20-, 50, eller 1 000-kronorssedlar? Då är det dags att handla för dem eller sätta in dem på banken nu. Den 30 juni blir de ogiltiga.

Anna-Lena Wretman från Riksbanken förklarar varför sedlar och mynt byts ut och hur det hela går till.

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Dometic Group 10.7%
Swedish Orphan Biovi… 7.8%
Mycronic 5.5%
Saab -3.9%
Getinge -5%
Holmen -5.9%
Uppdaterad tor 13:38
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.