Minusräntan: ”Riksbanken har uppnått det man önskade”

Det är exakt två år sen Riksbanken tog beslutet–

–att införa negativ reporänta samtidigt som man började–

–med kvantitativa lättnader för att ge penningpolitiken–

–ännu mer kraft. Vi har en grafik över reporäntan, Claes.

I vilket skick var ekonomin när räntan blev minus?

Hyggligt, inte lika stark som nu i tillväxttermer–

–men inte alls exceptionellt svag heller.

Betydligt bättre än den europeiska...

Blev ni i branschen lite överraskade?

På bilden ser man ju vad som hände innan.

Riksbanken hade sänkt räntan aggressivt även under 2014.

Det var inte primärt skicket i ekonomin som var skälet–

–utan i stället den låga inflationstakten–

–och den nedåtgående trenden i inflationsförväntningar.

Riksbanken vill så klart få fart på inflationen.

Vad har minusräntan fått för genomslag?

Riksbanken har nog uppnått det man önskade.

Grafen visar svenska kronan i handelsviktade termer–

–alltså de valutor som är relevanta för Sveriges ekonomi.

Kronan förstärks alltså när den ljusblå linjen går ner.

Det som föranledde Riksbankens omsvängning–

–i penningpolitiken är att kronan förstärktes kraftigt–

–från 2010 och framåt.

Nedgången av den blå linjen som föranledde–

–nedgången i inflationen, vilket den andra linjen visar.

Vi hade kris och låga räntor i Europa och Riksbanken–

–behöll de högre räntorna, vilket förstärkte kronan–

–och satte tryck ner på svensk inflation.

Men det har reverserats, så det gick som Riksbanken ville.

Kronan har försvagats, importpriserna har stigit–

–vilket har tryckt upp inflationstrycket.

Många undrar varför räntorna inte påverkas så mycket.

Varför får inte minusräntan genomslag för räntorna?

Vi har en graf över det.

Bilden är relativt tydlig.

Den ljusblå linjen är reporäntan och den orange visar–

–genomsnittlig inlåningsränta för svenska hushåll.

Historiskt tenderar inlåningsräntorna–

–att ligga en bit under reporäntan som ju är den ränta–

–som bankerna får vid insättningar hos Riksbanken.

Nu ser vi det omvända, bankerna har inte fört vidare–

–den negativa räntan till hushållssektorn–

–som får i princip noll på sina sparkonton–

–men bankerna får minus en halv procent.

Bankerna valde alltså att inte föra ut det i ekonomin.

Alla räntor som går via bankerna har inte påverkats–

–i den utsträckning som de har gjort över nollstrecket–

–när det går ut till företag och hushåll.

Minusränta låter nästan som en tankevurpa.

För bankerna och hushållen skulle det bli–

–ännu märkligare om det gick ut i ekonomin.

Det skulle nog skapa ännu mer förvirring.

Hur har företag och privatpersoner påverkats av räntan?

Visst har det påverkat både hushåll och företag.

Det har påverkat inflationen–

–och även svensk ekonomi positivt såtillvida–

–att tillväxttakten är hög–

–och hushållens konsumtion har vuxit snabbare.

Främst byggrelaterade investeringar har vuxit snabbare–

–än de antagligen skulle ha gjort annars.

Vi kan titta lite på pensionerna.

Grafen visar den långa 10-årsräntan.

Hur har pensionerna för vanligt folk påverkats?

Bilden här visar det vi kallar realränta.

Räntan består av en real del–

–men även kompensation för inflation.

Här ser vi att realräntan har trendat neråt.

Klivet efter att Riksbankens införande QE–

–har också varit ganska dramatiskt, efter att Riksbanken–

–började köpa obligationer.

Vad innebär det då att räntan har fallit så mycket?

Jo, att obligationspriser har gått upp.

Det är spegelbilden av fallande räntor.

För ägare av obligationsfonder har det varit gynnsamt.

Fastigheter, som är räntekänsliga, har också gått upp.

Fastighetsägare har haft gynnsam utveckling.

De som måste in på fastighetsmarknaden–

–har ju en sämre position. Så fördelningsmässigt–

–har det hänt saker på grund av de låga räntorna.

Det är väl framtidens pensionärer–

–som är de stora förlorarna?

Om man tänker sig att räntorna så småningom stiger–

–innebär det en viss motvind för tillgångspriser.

Det är ju så man sparar till pensionen. Så det är svårare–

–att se pensionsavkastningar–

–som tidigare pensionärer har haft.

Vilka är riskerna med en negativ ränta?

Riskerna märks som tydligast–

–kopplade till tillgångspriser.

Det är svårt att säga vad som orsakats av centralbanker–

–och vad som är andra trender när det gäller räntor.

Men centralbanken har nog haft en ganska stor inverkan–

–på räntenivåer, inte bara på korta räntor–

–utan även långt ut på avkastningskurvan.

Så även långa räntor påverkas mycket.

Tillgångspriserna påverkas av både kort- och långräntan.

Så de har nog sannolikt fått ett tryck upp.

Vad händer då när centralbankerna inte längre–

–bedriver den här politiken...? Den risken är tydligast.

Riksbanken har fått fart på inflationen–

–och tillgångsköpen ska avslutas.

I vilket skick befinner sig svensk ekonomi just nu?

I väldigt gott skick. Arbetslösheten har fallit–

–inflationen är nära 2 %, tillväxttakten är generellt god.

Så det är ju ett gott läge.

Det som sticker ut är den fortsatt låga räntenivån–

–givet hur tillståndet i ekonomin ser ut.

Men just nu har vi en välmående svensk ekonomi.

Vilket besked kan vi vänta oss den 15 februari?

Riksbanken är fortfarande inte helt nöjd.

De vill se inflationen permanent på 2 %. Det är–

–för tidigt att tänka sig en reverserad penningpolitik.

Att höja räntan är för tidigt.

Riksbanken måste närma sig utgången sakta.

Går man för snabbt, förstärks kronan för snabbt–

–och då börjar problemen med inflationen om.

Vi får troligen höra en försiktig Riksbank nästa vecka.

Tack, Claes Måhlén.

Den här veckan är det exakt två år sedan Riksbanken fattade det historiska beslutet att införa negativ reporänta och började samtidigt med kvantitativa lättnader för att ge en redan expansiv penningpolitik mer kraft.

Petra Bergman pratar med Claes Måhlén, chefstrateg Handelsbanken.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.1%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad mån 11:47
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.