Miljardmäklarens tre bästa tips

Petra, hur går det med bostadsjakten?

Sådär, blir mitt ärliga svar.

Vi har svårt att hitta ett bra boende nära barnens skola.

Det får styra.

Jag skyller på utbudet och min velighet. Sådär.

Kanske får du några bra tips i dag.

Vi har med oss en av Sveriges riktiga toppmäklare.

Det ser jag fram emot.

Vi kör i gång.

Direkt till dagens ämne.

Vad tror ni om bostadsmarknaden 2019?

Baserat på lite erfarenhet–

–gissar jag på rätt stillastående priser över året.

Vi har haft ett år med stillastående priser–

–och det har nog fått fäste i folks medvetande.

Och de långa försäljningstiderna under 2018–

–minskar nog något när marknaden börjar fungera bättre.

Från en prisnedgång brukar det ta runt två år–

–till marknaden stabiliserar sig och det rör på sig igen.

Fram mot sommaren är vi där.

Önsketänkande?

Nej, de ekonomiska förutsättningarna är kända–

–sen över ett år tillbaka. 2017 infördes amorteringskrav–

–och förändrade utlåningsregler från bankerna.

En räntehöjning kom i december, men den var väntad.

Köpkraften är oförändrad sen över ett år tillbaka.

Oro brukar lägga sig när man ser stabilitet.

Stabilitet var ledordet för förra året.

Återhämtning är ett starkt ord, men stillastående priser.

I år blir det nog inga stora förändringar.

Det kan finnas regionala skillnader.

Stockholm har legat först i stabiliseringen.

Oron kom först här, likaså stabiliseringen.

Det finns andra marknader som ligger lite efter i cykeln.

Spännande. Vi ska presentera er.

Richard Lagerling, fastighetsmäklare från Lagerlings.

Trevligt att vara här.

Den mäklare som sålt landets dyraste bostäder under 2018–

–enligt tjänsten "Hitta mäklare".

Ja. Våra konkurrenter är duktiga, så man får ligga i.

Och Staffan Tell, presschef på Hemnet.

Välkomna.

Richard, berätta om din bakgrund.

Hur kom du in på mäklarspåret?

Jag har det i blodet.

Min pappa är mäklare och min farfar var också det–

–och startade firman 1947, för över 70 år sen.

När jag var 18 tänkte jag ge det ett år.

Jag ska testa och se. Nu är jag inne på 27:e året...

Jag fastnade. Det är ännu roligare nu än tidigare.

Det förändras och så mycket finns att göra.

Jag älskar det här jobbet.

Om siffrorna stämmer–

–hade du 99 bostäder till försäljning i fjol–

–till ett sammanlagt värde av 1,7 miljarder kronor.

En redig peng.

Beloppet är svindlande. Vi jobbar i en nisch–

–med dyrbara bostäder. Och vi är specialiserade på det.

Vi säljer bara på Östermalm och lite större lägenheter.

Det blir fantastiska belopp.

Nästan dubbelt så mycket som den närmaste konkurrenten.

Tävlingsinstinkt är sunt.

Man får göra sitt bästa.

99 objekt, 1,7 miljarder, ett rätt högt snittbelopp–

–på bostäderna du sålt.

En viss prisklass som ni är specialiserade på.

Vi är specialiserade på en stadsdel: Östermalm.

Där ligger objekten högre i snitt–

–och bostäderna är större. Vår medianlägenhet–

–är kanske en fyra på 140 kvadratmeter.

En sån kostar 14–16 miljoner, så beloppen blir stora.

Och vi säljer en del under hand–

–som inte syns i statistiken.

Alla undrar hur du har lyckats med det här.

Att jobba länge och målmedvetet med en enda sak.

Specialisera sig. Det är nog receptet.

Sånt här händer inte på två år.

I 27 år har jag jobbat med det här, pappa i 45 år–

–och farfar sen dess. Jobba målmedvetet länge.

Och hårt.

Vi ska få in Staffan, men först måste jag bara fråga...

Jag är så nyfiken.

I den här prisklassen...

Läggs alla objekt ut på Staffans plattform på Hemnet–

–eller finns en marknad för så dyra objekt...

...att de inte ens bjuds ut på den öppna marknaden.

Vissa objekt passar inte på Hemnet–

–fast det är en fantastisk plattform.

Vissa dyrbara, stora våningar–

–har en väldigt begränsad målgrupp.

Och då vänder vi oss direkt till den målgruppen.

Vi håller reda på vilka som söker det vi har.

Säkerhet eller diskretion kan också vara orsaken.

Många av våra kunder är halvt offentliga.

Kanske vill de inte skylta i tidningen–

–med priset för hemmet. Både köpare och säljare–

–uppskattar diskretion. Hellre kula än hagel.

Då jobbar vi bara med vårt nätverk.

Så statistiken med årets dyraste bostad–

–kanske inte stämmer?

Det speglar inte de faktiska rekorden.

De är hemliga.

Vi lämnar inte statistik till nån.

Inte heller våra konkurrenter gör det, vad jag vet.

De mest exklusiva objekten säljs på en hemlig marknad.

Det gäller bostadsrätter.

Vi har en topplista med de inrapporterade.

Vi har tittat på de dyraste bostäderna–

–som Hemnet har officiella slutpriser på från i fjol.

Staffan, vad är det vi ser?

Typiska objekt från toppen.

Exklusiva närförorter till Stockholm.

Djurgården, Saltsjöbaden och Djursholm.

Ofta är det där de dyraste objekten finns.

Även bostadsrätter i innerstan–

–och en viss typ av nyproduktion–

–kan kosta upp emot 100 miljoner.

Sen finns objekt av mer ekonomisk karaktär.

Gårdar med egen ekonomi.

De kan ligga på 100–150 miljoner och bjuds ut ibland.

Väldigt mycket mark.

Richard, du är lite hemlighetsfull–

–om de dyraste objekten. Men kan du ge oss en känsla–

–för det dyraste objektet ni sålde i fjol.

Vi informerar aldrig om enskilda objekt–

–av hänsyn till kunderna.

Men det dyraste jag sålde i fjol var en bostadsrätt–

–för ett tresiffrigt belopp.

Tresiffrigt. Kanske här i krokarna, på Blasieholmen?

Tresiffrigt i miljoner?

"No comments." Men vi jobbar bara på Östermalm.

Kanske utsikt mot vattnet.

Vilken slutsats drar du av de tre objekten vi såg?

De dyraste bostäderna officiellt.

Vi säljer inte villor, förutom på Djurgården.

Men de fastigheter som säljs är offentligt.

Den statistiken är mer rättvisande. Bra för marknaden.

Då ser man vad de faktiskt går för. För bostadsrätter–

–finns ingen offentlig statistik. Rapporterna–

–från de stora kedjorna blir ibland missvisande.

Snittpriserna stämmer inte med verkligheten.

I den här prisklassen är väl många förmögna–

–så amorteringskrav och räntehöjningar–

–påverkar kanske inte priserna?

Men varför tar försäljningarna längre tid?

De flesta påverkas av amorteringskrav–

–eller åtminstone av bankernas ändrade utlåningsregler.

2017 ändrades bankernas utlåningsregler–

–och det påverkade vår marknad radikalt. På Östermalm–

–är lånen inte de högsta procentuellt–

–men beloppen är höga.

Så våra kunder har påverkats starkt. Mycket rika–

–finns alltid och de behöver inga lån, men även de–

–eller kanske särskilt de, vill göra en rimlig affär.

Sjunker priserna på marknaden är de försiktiga.

Vad är ditt bästa tips?

Jag vill ha en lägenhet, kanske inte i den prisklassen–

–men man vill ju alltid göra en rimlig affär.

Vilka är dina bästa tips?

Jag ger dig tre tips när du söker bostad.

Stirra dig inte blind på begärda priser på Hemnet.

Titta i stället på vad bostäderna faktiskt säljs för.

Vissa lägenheter går ut till långt under förväntat pris.

Andra går ut till ett drömpris. Går det, så går det...

Folk säger ofta till oss mäklare: "Men de fick ju...".

Nej, det fick de inte. De begärde det.

Titta på faktiska priser eller bli vän med en mäklare–

–som kan ge dig det underlaget.

Och gå på så många visningar som möjligt.

Var bred. Sikta inte in dig på enbart området vid skolan–

–eller nåt annat. Titta utanför ramarna.

Många kunder kommer med en önskelista.

Ett år senare har de köpt nåt helt annat och är lyckliga.

Var öppen. Kanske blir det inte det du tänkte först–

–med det kan ändå bli rätt. Och kanske viktigast:

Köp det bästa läget du har råd med.

Ett lyxigt kök kvittar.

Köp hellre mindre eller nåt som inte är i toppskick–

–men har ett bra läge. Det står sig bäst i dåliga tider.

Och går bäst i goda tider. Det var mina tre tips.

Bra tips.

Så är det överallt i världen och har alltid varit.

Staffan, kan du ge en lägesbild från Hemnets statistik?

Om man som Petra är i köpartagen–

–vilka slutsatser kan dras av marknaden 2019?

Utbudet ökar starkt.

Det gör det alltid i början av året.

Men nu har det ökat tre veckor i rad–

–samma branta kurva som i fjol.

Vi är fundersamma över det.

Fortsätter det eller planar det ut som det brukar?

Fortsätter det är det ett frågetecken.

I fjol infördes amorteringskravet 1 mars.

Det motiverade många att sälja.

Men i år är det inte så.

Ligger bostäder kvar sen tidigare?

Som Richard var inne på är spelplanen ny–

–med många som tvekar.

Osäkerhetsfaktorer finns.

Indikerar det större utbudet lägre priser?

Att vi går mot lägre priser.

Om man tittar på utbud och efterfrågan.

Det indikerar ofta att försäljningen tar längre tid.

Då brukar stocken byggas på.

Om det påverkar priserna är mer osäkert.

Oron har ökat. Det undersöker vi varje månad.

Men det kan vara psykologi.

Tidningarna skriver om Riksbankens räntehöjningar–

–den blir dubbelt så hög om ett till två år.

Men ännu har det inte slagit igenom.

Det kanske bara är oro. Det visar sig.

Skälet är nog också ett ändrat mönster.

Förändringen började redan för ett år sen.

Många banker kräver försäljning först.

Många av våra kunder säljer i lugn och ro–

–och är beredda att acceptera de nya marknadspriserna.

Det gör kunderna nu.

De säljer när de får ett marknadsmässigt pris.

Processerna förlängs. Något färre köpklara köpare–

–som ändå tittar för att sen köpa när de sålt sitt.

Med en längre försäljningsprocess blir utbudet större.

Men det påverkar nog inte priserna. Man säljer inte–

–om priset inte räcker till den nya bostaden.

Om det inte är en massa trubbel därhemma.

Man kanske inte vill dela tak med dem man bor med.

Då är det ett problem.

Men jag upplever ändå att det är få som har bråttom.

Folk har förstått att det tar längre tid att sälja.

Köparna är mer osäkra på vad som är rätt pris.

Alla väntar på det första budet.

Det kan ta en månad. Sen blir det världens budgivning.

Alla blir nöjda.

Det svåra idag är inte viljan att byta bostad.

Det svåra är rädslan.

Tidningsrubrikerna säger olika saker om bostadsmarknaden.

Det skapar osäkerhet.

Marknaden behöver bli bekräftad–

–av att nån annan också tycker att det är bra.

Det kan ju finnas nåt sunt i det.

Det har vi tagit upp tidigare i Kvadrat.

Processerna tar längre tid och folk får tänka igenom–

–om de har råd och om det är rätt för dem.

Tidigare hade vi en hätsk budgivning–

–när man skulle lägga hundratusentals kronor via sms.

Gärna nästa minut.

Det här är betydligt sundare.

Det är det tidsmässigt önskvärda för alla parter.

Säljare kan ju få fler spekulanter i väntan–

–på att nån lägger det första budet.

Det är inte alltid till nackdel för säljaren.

Och vi mäklare hinner att ta hand om våra kunder–

–det blir fler visningar och man når alla i marknaden.

Det är inte alls fel.

Vi ska titta på vad folk klickar på.

Staffan, vi har tagit fram klicktoppen.

De mest klickade objekten på Hemnet för vecka 3 år 2018.

Berätta vad vi ser.

I toppen ser vi en bostadsrätt.

En tvårummare i Norra Djurgårdsstaden för 4 miljoner.

Jag ska inte avslöja för mycket om säljaren–

–men på Hemnet kan man läsa historien.

På klicktoppen finns det objekt som är dyra–

–objekt som har en speciell inredning–

–och ibland är det kändisar som säljer.

Nummer 2 på listan är ett exklusivt och ovanligt objekt.

En innerstadsvilla på Södermalm.

16 rum, gott om plats.

Nummer 3 är en villa i Djursholm för 44 miljoner kronor.

Richard, vad drar du för slutsatser som mäklare?

Jag håller med; antingen är det en offentlig person–

–eller nån som många är intresserade av–

–som har sitt hem ute på Hemnet.

Eller så är det de här drömmarna.

Det är ju ett folknöje att titta på Hemnet.

Jag känner inte nån som inte är på Hemnet dagligen–

–för att få inredningstips–

–eller drömma om de här bostäderna.

Av alla 100 000 som har klickat–

–är det få som är riktiga spekulanter.

Är det fortfarande viktigt med styling bland era kunder?

Läggs det fortfarande vikt vid sånt?

Vi lägger mer resurser än nånsin på styling.

Mycket av det vi gör sker innan det kommer ut på Hemnet.

Minst hälften av vårt arbete sker före Hemnet.

Vi är till hälften en reklambyrå.

Vi har en fotograf, två stylister, en art director–

–och en marknadschef som sysslar med–

–hur vi ska lyfta det bästa ur varje objekt.

Det blir allt viktigare i framtiden.

Man har inte lärt sig att se igenom stylingen?

En potentiell köpare nappar helt enkelt inte då?

Hälften av alla människor saknar fantasi.

De andra har inga problem med det–

–men vi vill nå ut till 100 % av alla potentiella.

Styling fungerar. Jag skulle aldrig sälja min lägenhet–

–utan att ta in en stylist.

Jag ser en tillbakagång när jag ser de här objekten nu.

Jag har tittat på klicktoppen varje vecka.

Innan jul såg vi en tillbakagång till billigare objekt.

Det var mera ute på landet.

Det var drömtorpet eller Skånelängan för 700 000.

Nu i början av året är det Östermalm och lyxvillor–

–som folk är ute och surfar efter.

Jag drar ingen slutsats–

–men det kanske är en tillbakagång till lite...

Jag har en teori.

December och januari är inga bra månader för lyxobjekt.

Så vi har inte dem på Hemnet.

Inte våra konkurrenter heller.

Man ser inte lika många exklusiva bostäder i lågsäsong.

Då fastnar folk för andra saker. Det är en teori.

Jag kan lägga till en sak.

Vi är tacksamma att mäklarna lägger mer tid på styling–

–för det gör Hemnet roligare att kolla på.

Men det är speciellt för Sverige.

Svenska mäklare är i världsklass när det gäller styling.

På motsvarande sajter nere på kontinenten–

–är det i princip de som bor i bostaden–

–som röker vid köksbordet. Väldigt avskalat.

Det är lite kul det också.

En annan sorts underhållning.

Men du kan ta vilket av Richards objekt som helst–

–och sätta in i ett inredningsmagasin.

Det är speciellt för den svenska marknaden.

Jag har en våning nu på 300 kvadratmeter–

–som vi har möblerat helt från början till slut.

Det har effekt. Det gör att säljaren får bättre betalt.

Det är värt det, även om det tar en vecka.

Det kommer bli ännu mer och ännu proffsigare i framtiden.

Kanske en tillbakagång till stylingen.

Vi hade några mäklare–

–som tyckte att det skulle vara mer personligt–

–med mer tonvikt på säljarnas berättelser.

Allt skulle inte se finstylat ut–

–utan det skulle kännas mer som ett hem.

Vi går vidare till vad som är nytt på Hemnet i år.

Jag har sett ikonen Raketen.

Vad är det för nåt, Staffan?

Det är en tilläggstjänst.

Det är för att man som säljare ska ha fler möjligheter–

–att "boosta" sin försäljning och öka synligheten.

Om man köper den här tilläggsprodukten får man fler klick.

Det är köpt annonsutrymme, helt enkelt?

Ja, precis.

Är Mäklartipset det också?

Det är ett format som mäklarna säljer.

Det här är nåt som säljarna köper själva. Tanken är:

Ju fler intressenter du har till ett objekt, desto bättre.

Jag blev faktiskt lurad av Raketen.

Petra visade den för mig först.

Jag trodde att det var som Redfin–

–den amerikanska motsvarigheten till Hemnet.

Jag bodde i USA länge.

De hade nåt som hette Trending.

Det var objekten som fick mest klick.

De hade en algoritm som räknade ut–

–att "det här objektet trendar just nu"–

–"och lär vara sålt inom sex dagar"–

–beroende på hur många klick de fick.

Det var inte ett köpt utrymme, utan ett sätt–

–för Redfin att konkurrera över andra tjänster.

De listade också objekt genom att visa–

–vilka man måste slå till på först–

–eller vilka man ska prioritera på visningar.

Hur jobbar ni på Hemnet?

Finns det några såna liknande raffineringar–

–som köpare kan bli smartare av?

Har ni nåt verktyg eller liknande?

Vi brukar säga att vi sitter på en guldgruva av data.

Det är nåt som vi vill jobba vidare med.

Den här typen av tjänster blir vanligare.

Aktörer som Amazon är ju världsmästare på–

–att se vad köpare är intresserade av.

Rekommendation... Precis.

Primärt har vi mycket valfrihet för mäklare och säljare.

Inga statiska annonsformat, utan mer dynamiskt.

Det ligger i Hemnets nya affärsmodell–

–att även säljaren är er kund. Förr var det bara mäklaren.

Vi går tillbaka till stylingen.

Jag föreställer mig att många våningar ägs av människor–

–med speciella inredningsintressen och stilar–

–där allting kanske går i en viss färg.

Finns det nån kul historia där?

Petra är så fin här. Hon försöker säga:

Har ni haft säljare med riktigt dålig smak?

De har mycket pengar, men dålig smak–

–och ni ska försöka få bästa pris åt dem. Vad gör ni?

Man får vara finkänslig.

Vi vill ha namn och personnummer.

Man ser ju när en människa skapade sitt hem.

Har man bott där i 30 år–

–har man det som gällde för 30 år sen.

Det är inte ofta som folk byter ut hela sin inredning.

Och det är inte det som tilltalar målgruppen.

Man har gula, blåa, röda och randiga soffor.

Det passar inte en barnfamilj i 40-årsåldern–

–som ska bilda ett minimalistiskt modernt hem.

Man får förklara finkänsligt för kunden–

–att vi inte marknadsför lägenheten för dem.

Vi stylar inte för att den ska tilltala er eller mig.

Vi måste tänka kommersiellt.

Våra stylister stylar så att rätt människor kommer.

Annars avstår många.

Vi behöver inte göra om hela hemmet–

–men låt oss göra om hälften av ett rum–

–så att vi får en tilltalande känsla i bilden.

Har du ingen anekdot från nån försäljning?

Jag har gamla exempel som jag vågar dra.

I en våning stod Elvis Presley–

–i verklig storlek i vardagsrummet.

Det var inte vårt fokus när vi marknadsförde lägenheten.

Det kan bli ett klickmonster.

Idag hade det varit spännande.

Folk har det fint hemma generellt.

Många känner prestationsångest–

–när de ska bli bedömda på Hemnet.

Vi hjälper våra kunder med rådgivning–

–även om vi inte behöver styla, så att de blir trygga.

Går man fem till tio år tillbaka i tiden–

–var det ljust och fräscht som härskade.

Idag har det blivit mer personligt, om än inte privat.

Man känner att "här är det människor som bor".

Men man vill inte inskränka folks fantasi:

"Här bor familjen Andersson."

Det skulle kunna vara min familj också.

Jag håller med.

En bra styling ska inte synas.

Bra styling säger att personen som bor där har god smak–

–som också tilltalar min smak som spekulant.

Det ska vara personligt, men inte privat.

Då har man lyckats med styling.

Det finns mycket trist styling.

Skålen med apelsiner, basilikakrukan.

Så får det inte se ut.

Använd det som finns hemma, arrangera det på ett nytt sätt–

–och tillför saker som tilltalar målgruppen.

Bra tips.

Vi måste börja runda av.

Jag har en fråga till er som jag tycker är intressant.

Är bostadskarriären död som fenomen?

Vi får inte se likadana uppgångar–

–som det har varit på bostadsmarknaden de senaste 20 åren?

Man kan inte göra den typen av karriär längre?

Den traditionella bostadskarriären är tillfälligt död.

En bostadsrätt på Östermalm kostade–

–10 000 per kvadratmeter när räntan var 14 %.

Nu kostar den 100 000 per kvadrat och räntan är 1,4 %.

Men det uppstår en annan bostadskarriär–

–där man förädlar.

Nyproducerade bostäder går relativt bra–

–även om vi har haft en svacka nu–

–för de är anpassade efter hur människor lever idag.

Vi lever inte idag som för 100 år sen.

Därför måste man ändra de 100 år gamla bostäderna.

Kan man göra det på ett bra sätt–

–kan man göra en bostadskarriär på att förädla.

Jag håller med.

En tillbakagång till 20-procentiga prisuppgångar–

–dröjer nog ett tag.

Vårt råd är att köpa för att bo–

–och inte ha ett spekulativt perspektiv.

Men över tid går bostadsmarknaden upp.

Nyproduktionen går ner. Marknaden kommer att stabiliseras.

Om några år tickar förmodligen priserna upp igen.

Det är väl hyfsat sannolikt.

Det är dags att runda av. Eller hur, Jocke?

Jajamän, men vi ses nästa vecka.

Då får vi se om det utökade utbudet som Staffan nämnde–

–leder till att Petra hittar sin drömlya.

Vi håller tummarna.

Vilken cliffhanger.

Stort tack till Richard Lagerling och Staffan Tell.

Tack, vi hörs.

I veckans avsnitt av bostadspodden EFN Kvadrat avslöjar den bostadsmäklare som sålde för mest under förra året sina tre bästa tips för att lyckas med bostadsaffären.

Dessutom diskuteras vad som är hett på bostadssajten Hemnet nu i början av 2019, betydelsen av styling, nya annonsformat som ”raketen” samt listan över förra årets dyraste bostäder.

Vidare ges en inblick i hur marknaden fungerar för de absoluta jetset-objekten som aldrig bjuds ut till offentlig beskådning. Och det visar sig att inte ens den marknaden har varit immun mot nedgången på bostadsmarknaden och bankernas skärpta utlåningsregler.

Gäster i programmet är Richard Lagerling, fastighetsmäklare på Lagerlings Fastighetsmäkleri och Staffan Tell, presschef på Hemnet.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • 65 snart ett minne blott1:13

    65 snart ett minne blott

    Diskussionen om pensionssystemets utformning har blivit allt hetare. Nu har riksdagens pensionsgrupp tagit fram ett förslag för hur pensionsåldern ska höjas.

  • Så påverkar Feds nya räntepolitik dig1:56

    Så påverkar Feds nya räntepolitik dig

    Den amerikanska centralbanken Federal Reserve tänker inte höja räntan mer i första taget. Swedbanks räntestrateg Pär Magnusson förklarar hur det påverkar dig som privatsparare, men också den svenska ekonomin i stort.

  • Dags att binda räntan?34:09

    Dags att binda räntan?

    I detta avsnitt av EFN:s bostadsprogram Kvadrat tipsar Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB och Johanna Kull, sparekonom på Avanza om hur du kan förbättra din ekonomiska situation under 2019, oavsett hur du bor.