”Otroligt märkliga signaler”

Sparekonom om höstbudgeten

Nyss offentliggjordes regeringens budget för 2018–

–som regeringen går till val på.

Maria Landeborn, en klassisk socialdemokratisk budget.

Håller du med?

Absolut. Dels satsar man att minska inkomstklyftor–

–mellan de som tjänar mest och minst–

–vilket ofta är de som står utanför arbetsmarknaden.

Dels gynnar man stora socialdemokratiska väljargrupper.

Pensionärer, familjer och studenter–

–som alla får en stor del av regeringens satsningar.

Det är tydligt att det är en valbudget.

Ja, nästa år är valår.

Statsbudgeten har stora överskott–

–och man passar på att ge tillbaka till hushållen.

Man satsar på att ge stora väljargrupper–

–extra i plånboken.

Vilka är vinnarna och förlorarna?

Pensionärerna tillhör en stor vinnargrupp.

De får sänkt skatt och höjt bostadstillägg.

Det kan bli upp till 900 kronor per månad.

Har man låg inkomst blir det stor skillnad.

De som har sjuk- och aktivitetsersättning–

–får ganska mycket mer varje månad.

Barnfamiljer får höjt barnbidrag.

Ungdomar ska kunna resa gratis i kollektivtrafiken–

–genom sommarlovsstöd.

Underhållsstödet till ensamstående föräldrar höjs.

Vilka är förlorarna?

De som reser mycket och långt–

–får höjd flygskatt.

De som kör bilar som drar mycket bränsle–

–och har stora utsläpp.

Hög- och medelinkomsttagare får höjd skatt–

–på sparande. Skiktgränsen för statlig inkomstskatt–

–räknas upp mindre, 1 % på KPI istället för 2 %.

Dyrare tjänstebilar och höjd fordonsskatt.

Man höjer också miljöbilspremien.

Vad betyder det i plånboken?

För den som köper en miljöbil–

–höjer man ersättningen från 40 000 till 60 000.

Det är en hyfsat stor ökning.

Vad gäller fordonsskatter och beskattning av tjänstebilar–

–blir det mest kännbart för dem med en törstig bil–

–i en stad med biltullar.

De kommer att förmånsbeskattas. Det gör ganska mycket.

Den kanske mest uppmärksammade biten av budgeten är–

–att regeringen höjer skatten–

–på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar.

Det ska öka intäkterna till statskassan med 800 miljoner.

Vad får det för effekter och vilka grupper drabbas?

Det är inte den största skattehöjningen.

800 miljoner är inte så mycket i en budget–

–där man stimulerar för 40 miljarder.

Men det är en viktig symbolhandling.

Det är tredje gången regeringen rör–

–avdragsrätt för sparande eller höjer skatten på ISK.

Det sänder en signal att staten, även när det inte behövs–

–kan gå in och höja skatten på vårt sparande.

Det här slår inte mest mot män och höginkomsttagare–

–som man har framfört. Det är breda grupper av sparare.

Folk som spar till pensionen som inte är höginkomsttagare.

De som spar till barn, barnbarn eller kontantinsats–

–på en bostad, vilket kan kräva en stor summa.

Stora grupper drabbas av det här.

Hur ska man se på det ur brett politiskt perspektiv–

–sett till att vi har kraftigt subventionerad utlåning?

Då blir det ännu märkligare.

Subventionerna av lån gäller inte bara bostadslån–

–utan även blanco-, konsumtions- och sms-lån.

Det där är man ovillig att röra.

Med dagens låga ränteläge som vi haft i flera år–

–är det öppet mål för att trappa ner ränteavdraget.

När räntorna börjar stiga om Riksbanken höjer nästa år–

–så håller gluggen på att täppas igen.

Att höja skatten på sparande sänder märkliga signaler.

Man gynnar lån och missgynnar sparande.

Vilka effekter får flygskatten?

För inrikesflygning handlar det om 60 kronor–

–och även inrikes inom EU.

För den som gör många och långa flygresor–

–handlar det om 400 kronor.

För den som flyger mycket och långt blir det kännbart.

Vi har pratat om skattehöjningar–

–men skattetrycket minskar med 3 miljarder.

LO hyllar fördelningen, medan Svenskt Näringsliv–

–pratar om ett omvänt jobbskatteavdrag–

–för personer som inte jobbar.

I nån mån stämmer det. Den borgliga regeringen–

–gynnade de som befann sig på arbetsmarknaden.

Här gör man lite tvärtom. Man höjer skatter–

–eller försöker begränsa hur mycket man kan tjäna–

–som höginkomsttagare med skatter.

Samtidigt försöker man ge till de svagaste grupperna.

Man försöker utjämna inkomstskillnader.

Jag tycker att det ska löna sig att arbeta.

Givetvis finns det grupper som är eftersatta–

–och där stöden behöver höjas. Pensionärer–

–som jobbat hårt och många gånger får låg pension–

–för dem är det bra att stödet stärks.

Vad är mest anmärkningsvärt i budgeten?

Det är skatten på ISK och kapitalförsäkring.

Vi lever i en tid när det är otroligt viktigt att spara–

–bland annat till pensionen.

Att göra på det här sättet sänder märkliga signaler.

Det kan urholka förtroendet för de sparformer som finns.

Tack.

Regeringens höstbudget presenterades i sin helhet under onsdagsmorgonen. Maria Landeborn, sparekonom på Skandia, tycker att det finns flera märkliga punkter och lyfter fram den höjda ISK-skatten som ett exempel.

  • Johanna Kull om bättre barnsparande2:04

    Johanna Kull om bättre barnsparande

    Många sparar till sina barn genom att sätta undan pengar på ett sparkonto under längre tid. "Ekonomisk barnmisshandel" tycker Johanna Kull, sparekonom på Fondbolagens förening....

  • Bättre kommunikation om pension1:54

    Bättre kommunikation om pension

    Pensionen är för många avlägsen och svår att förhålla sig till. Joakim Stymne, generaldirektör på Statens tjänstepensionsverk, berättar om myndighetens uppgift och hur man ska få gemene man intresserad av sin pension.