Mäklar-vd inför amorteringskravet: Inte så dramatiskt som i höstas

Hej. I slutet av förra veckan godkände regeringen–

–Finansinspektionens slutgiltiga förslag-

-kring amorteringskravet. Det införs den 1 juni.

Men hur kan bostadspriserna påverkas?

Erik Wikander, vd på Mäklarhuset, välkommen.

Ni har gjort en undersökning bland era mäklare-

-kring hur amorteringskravet kan påverka... Resultatet?

Vi gjorde undersökningen bland mäklarna förra veckan.

Tidigare har vi undersökt hur stor andel av konsumenterna-

-som tror att de vill flytta–

–på grund av amorteringskravet.

Osäkerheten är stor bland både köpare och säljare.

Cirka fyra av tio–

–vill göra en affär före amorteringskravet.

Förra året när det talades om amorteringskrav-

-blev det rusning till visningarna. Hur ser det ut nu?

Förra året var extremt.

Osäkerheten var extrem inför införandet-

-det var många politiska turer...

Finansinspektionen började föra ett resonemang-

-men genomförandet fick avslag i Kammarrätten.

I den processen rusade många för att göra affärer.

Priserna steg extremt ifjol, med budgivningar–

–som bedömarna inte kunnat föreställa sig.

I år är det inte på samma sätt-

-även om vi ser liknande tendenser-

-till en snabb bostadsmarknad, sen en och en halv månad.

I grunden har bankerna infört amorteringskravet-

-redan under hösten. I deras villkor är det inräknat.

Dramatiken från ett år sen finns inte nu.

Priserna har fortsatt öka under våren-

-men inte lika dramatiskt som i höstas.

Vad säger du om det?

Priserna har varit på väg uppåt.

I höstas förutspådde jag en svag uppgång-

-även under det här året. Den är fortfarande...

På rullande tolv månader ligger prisuppgången på...

Skillnaden mellan villa och bostadsrätter–

–ligger på 10–13 % i hela riket, något mer än jag trodde.

Vi ser effekten nu.

Villapriserna i Göteborg och Malmö har stigit mest.

Malmömarknaden har legat efter under många år.

När danskarna hade sin finans– och bostadskris-

-i mitten av 2000–talet flyttade många in i Malmöregionen.

När de sen flyttade tillbaka–

–blev det en obalans på marknaden.

Först nu börjar Malmös bostadsmarknad normaliseras.

10–13 % på helåret.

Helåret, hela riket.

Bara under 2016 ligger siffrorna på kanske 3–5 %.

Är det normalt?

Vi kommer nog att ligga så.

Min prognos var cirka 5 % prisökning på helåret.

Det finns alltid faktorer–

–som kan leda till dipp i en marknad. Men också faktorer-

-som påverkar priserna, främst antalet bostäder som säljs.

Historiskt har vi 150 000–160 000 försäljningar per år-

-oavsett konjunktur. Men främst bostadsmarknaden-

-i storstäderna är betydligt hetare.

Och det driver upp priserna. Stockholmsmarknaden ökar-

-med cirka 30 000–40 000 personer netto per år.

De behöver förstås nånstans att bo.

Trångboddhet är inte lösningen. Det krävs nya bostäder-

-och större rotation på de befintliga.

Utan det trissas priserna upp.

Helt andra siffror från Booli-

-visar att inför amorteringskravets införande-

-har fler bostäder gått ner i pris.

Man har tvingats sänka priset på objekten.

Skillnaden är 1 %, jämfört med fjolåret. Det ligger–

–inom alla felmarginaler för att kunna göra nån bedömning.

En marknad i balans har inte så hög budgivningstakt-

-som vi haft på senare år. Ifjol var det en skenande-

-och okontrollerad budgivning. Det är osunt.

Det gillar inte vi i bostadsmarknaden heller.

Skiljer det i agerandet–

–mellan säljare och köpare inför amorteringskravet?

Inför införandet 1 juni?

Sen sista versionen av förslaget–

–presenterades av Finansinspektionen i mars-

-ökade intresset för att sälja sin bostad-

-innan amorteringskravet införs.

Normalt sett vill man ju sälja och även köpa-

-så att hela processen är klar före de nya reglerna.

Det gör att utbudet har ökat.

Utbudet hos Mäklarhuset är jättehögt.

Utbudet hos Hemnet är rekordhögt, enligt dem själva.

Både för bostadsrätter och villor?

Ja. Men effekten på köparna...

April har varit en hetsig bostadsmånad.

Det finns en tendens att köparna blir vankelmodiga.

"Ska jag vänta till amorteringskravet införs?"

"Påverkar det prisbilden? Om det inte är min drömbostad"-

-"ska jag slå till, eller fundera ett steg till?"

Det gör att det finns lite färre spekulanter–

–som går på visningar, lite färre är med i budgivningar.

Inte dramatiskt, men en tendensskillnad jämfört med april.

Ska man vänta till amorteringskravet har införts–

–om man ska köpa?

Då bankerna redan har infört amorteringskravet–

–i sin modell för att ge lån, så ger det ingen skillnad–

–att vänta till efter första juni. Är det en drömbostad–

–så ska man gå vidare i processen kring den.

Men det gäller både nu och även i andra tillfällen.

Vi kan aldrig rekommendera nån att gå in i en hetsig–

–budgivning och buda över vad man själv har möjlighet–

–att gå in i för affär. Man måste resonera med sig själv.

Vad vill jag? Vad ska jag göra för nåt? Vilken bostadstyp–

–behöver jag? Var vill jag vara? Hur ska den påverka?

En bostad är en del av livet, och livet är nåt som pågår.

Den bilden måste man också ha med sig.

Det är lätt att säga att det finns en spekulationsmarknad.

Den är extremt liten. I de flesta fall flyttar man ihop–

–separerar, får barn eller det är andra händelser–

–som påverkar att man behöver röra på sig.

Apropå spekulationsmarknad skulle man kunna tänka sig–

–att priserna dämpas efter att amorteringskravet–

–har införts. Vad säger du om det?

Det är en teori, jag tror på en periods prisstabilisering.

De kommer nog inte sjunka, men stabiliseras.

Det underliggande är att vi inte bygger tillräckligt–

–och stora inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.

Vad vi har hamnat i för situation, de sista tio åren–

–som är en väldigt viktig fråga att ta upp rent politiskt:

För tio år sen hade vi en balans mellan villamarknad–

–och bostadsrättsmarknad, båda var ungefär lika stora.

Men vi har fått inlåsningseffekter på villasidan–

–genom flyttskatter, vi har många som har bott–

–20-30 år i sin villa, barnen är utflugna.

Det blir dyrare för dem att flytta än att bo kvar.

Då får vi inte in barnfamiljer som skulle behöva komma in–

–i villamarknaden. De kommer inte in på den delen.

Villamarknaden idag står därför för 30-35 % av rotationen–

–på bostadsmarknaden. Vi har fått en bostadsrättsmarknad.

Bostadsrätter, har en mycket högre rotationshastighet.

Snittbytestiden på bostad i Sverige är vart trettonde år–

–i Stockholms innerstad vart sjätte år.

Det påverkar priset. Vi har en marknad där priserna drivs–

–upp av bostadsrätter på storstads- och universitetsorter.

Så om man har en mindre bostadsrätt i innerstan...

Kan den behålla priset efter amorteringskravet?

Men att villor sjunker i pris–

–för att investeringen är så stor. Vad säger du om det?

Jag håller inte med om det fullt ut.

Snarare är det villamarknaden och priserna där–

–drivs av att du inte har hela villamarknaden med i spel.

För de villorna som är med i spel trycks upp–

–för att utbudet inte är lika stort.

När det gäller bostadsrätter så har vi problemet–

–i Stockholms, Göteborgs eller Malmös innerstad–

–byggs det inte tillräckligt. Det går inte heller.

Då hamnar man betydligt längre utanför centrum.

Det ser vi på prisspridningseffekten. För några år sen–

–var 100 000 per kvadratmeter för en mindre lägenhet–

–nåt som kunde tas ut på Östermalm eller Kungsholmen.

Idag kan man gå ganska långt ut i kringkommunerna–

–och hitta priser för mindre lägenheter–

–som ligger runt 100 000 per kvadratmeter.

En sak är slutpris och en annan utgångspris.

Du är vd på en av de större mäklarfirmorna i landet–

–när ser vi slutet på alla dessa lockpriser?

I den mån det är lockpriser.

Ingen mäklare vill ha för stor diskrepans–

–mellan ett utgångspris och slutpris.

Det är en ganska knivig balansgång. Förra året hade vi–

–en skenande bostadsmarknad. När vi värderar bostäder–

–så jobbar vi med avancerade statistiksystem.

De beräknar grunden för vad bostaden är värd.

Sen lägger man på "erfarenhetslager" ovanpå det.

Statistiken hängde inte med–

–i den skenande bostadsmarknaden.

Det gav stor diskrepans mellan utgångspris och slutpris.

Vi för löpande diskussioner i branschen om–

–vad vi kan göra för att dämpa skillnaderna.

Fast med den lagstiftning vi har...

Vi är en marknad–

–det kanske man inte tror när man ser kommentarer i media–

–men vi är en av de mest reglerade marknaderna i Sverige–

–med en egen kontrollmyndighet.

Men samtidigt ökar priserna ganska ordentligt–

–i budgivningen. Där finns ofta skäl att undra–

–om man inte skulle ha satt det lite högre från början.

Mäklaren är i inte säljaren.

Säljaren ska acceptera det priset som är.

Säljaren har vant sig vid att priserna trissas upp.

Med den modellen vi har, lagstiftningsmässigt–

–kan man lägga ett bud–

–men vara med i flera budgivningar parallellt.

I till exempel Norge kan man inte det.

En sån lagändring skulle ge effekt ganska snabbt–

–på budgivningsprocessen.

Det får bli nästa lagändring efter amorteringskravet.

Tack så mycket, Erik Wikander.

1 juni införs amorteringskravet. Frågan är hur bostadspriserna och bostadsmarknaden påverkas av det här.

Tina Halldén pratar med Erik Wikander, vd på Mäklarhuset. Han har sett en stor osäkerhet bland både köpare och säljare nu de sista veckorna innan kravet träder ikraft.

Men dramatiken är ändå inte lika stor som när det tidigare har pratats om amorteringskravet, vilket då lett till kraftigt stigande bostadspriser.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -0.3%
NASDAQ-100 0%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

Uppdaterad fre 17:35
Fördröjning 15 min
  • Nya lagar som påverkar ekonomin1:53

    Nya lagar som påverkar ekonomin

    Flera nya lagar träder i kraft 1 juli. Studiebidraget och inkomsttaket för sjukförsäkring höjs och det blir en karensdag mindre för att få arbetslöshetsersättning. Skatter...

  • Pensionen blir kanske inte så hög som du tror6:22

    Pensionen blir kanske inte så hög som du tror

    Louise Sander, vd på Handelsbanken Liv, menar att pensionssystemet är starkt jämfört med många andra länders. Däremot har kompensationsgraden, alltså den andel av lönen som betalas ut i pension, gått ner för de allra flesta.

  • Så ska du tänka kring softs6:49

    Så ska du tänka kring softs

    Att investera handlar inte bara om att handla bolagsaktier. Anna Svahn berättar om mjuka råvaror, eller "softs", som ett alternativ. Några av de vanligaste är jordbruksvaror som bomull, kaffe, kakao och socker.

  • De bästa tipsen för bättre parekonomi4:30

    De bästa tipsen för bättre parekonomi

    Det sista många par tänker på när de träffas och flyttar ihop är ekonomin. Men pengar kan lätt bli en källa till bråk, så det är bra att tidigt hitta en lösning som passar bägge parter.