”CSN-lån” till bostäder för unga

Man vill förhandla direkt med säljaren.

–Bör man vara orolig för det som stundar? –Ja, det är två utvecklingar...

Det här är Kvadrat...

–Det löser inte bostadsfrågan. –...med mig, Joakim Båge...

–Det är ju fel. –Får jag tala till punkt?

–Då ska jag också göra det sen. –...och Petra Bergman.

Det är ingen tröst att det blir bättre när man själv saknar bostad.

En podd från EFN Ekonomikanalen.

Nu är vi framme vid Kvadrats säsongsavslutning.

Fyra säsonger har vi kört, Petra. Vi har avverkat en hel del ämnen–

–och en hel del fantastiska gäster.

Allt från ministrar till fastighetsmoguler, mäklare–

–entreprenörer och vi avslutar på topp. Eller hur?

Vi har med oss en riktig toppgäst. En kvinna som har makten–

–att kunna göra stor skillnad på hur utvecklingen blir framöver.

Spännande. Nu kör vi.

Välkommen, Karolina Skog. Riksdagsledamot för Miljöpartiet–

–och partiets representant i Finansutskottet.

Numera är du utsedd till ensamutredare.

Du ska utreda bostadsfrågan.

Hur är läget? Välkommen!

Det är bra.

Jag är taggad att efter många år med arbete kring bostadsfrågan–

–äntligen få ta mig an den på djupet–

–och ur perspektivet: bostadssocial ingång.

Det är verkligen dags.

Innan vi går in på att prata om den här utredningen och bostäder–

–måste jag fråga dig om dina reflektioner på vad som pågår i världen–

–med corona och Black Life Matter-upploppen i USA osv.

Det är oroliga tider.

Det är väldigt oroliga tider.

Det som händer i ekonomin i Sverige och världen–

–har ingen varit med om tidigare.

Än så länge är fastighets- och bostadsmarknaden tämligen stabil.

Jag hoppas att det fortsätter så.

Det beror på hur vi klarar den reella ekonomin.

Det får konsekvenser för människor som har förlorat sin försörjning.

Det är många som har blivit av med sitt jobb och därmed sin försörjning.

Det kan komma att påverka deras möjligheter att betala för sin bostad.

Det kommer vi kanske att behöva göra saker för att lindra de effekterna–

–för de enskilda. Det är det fokus vi behöver ha de kommande månaderna.

Det är så klart viktiga saker för dig att ta med i din bostadsutredning.

Innan vi går in mer i detalj på den... Jocke och jag undrade tidigare–

–hur du fick din första lägenhet.

–Min första lägenhet... –Eller hus kanske...

Jag gick inte rakt in på hus.

Min första lägenhet var en 16 kvadratmeter stor studio.

Den delade jag med en kompis.

För att betala hyran, som inte alls var hög–

–hyrde vi ut golvet i det ena rummet till olika bekanta och vänner.

Så vi bodde lite fler där.

Inte helt i enlighet med vad hyresvärden visste.

Men vi körde på läget. Lägenheten låg i Marais-kvarteren i Paris.

–Hur stor var den, sa du? –16 kvadratmeter.

–Och ni hyrde ändå ut en liten bit? –Ja, vi hyrde ut en liten bit.

Man kunde inte öppna dörren och laga mat samtidigt.

Den första ytan var kök och hall på ungefär 1 kvadratmeter.

Det gick jättebra. Den låg fantastiskt.

Vi var studenter. Livet var bra.

Det var ändå en fantastisk ingång.

Ett tag när man väljer det själv kan man bo så.

Men för de flesta av oss tar den romantiska delen av studenttiden slut–

–och man vill ha nåt mer permanent och lite större än 16 kvadratmeter.

Jag tittade på dokumentären om Tage Erlander på SVT.

Den börjar med att Tage Erlander klandrar sig själv–

–för att ha sjabblat bort bostadsfrågan i en tv-intervju.

Han fick frågan om hur ett ungt par skulle hitta en lägenhet.

Båda jobbade men var inte rika.

Hans svar var att de skulle ställa sig i bostadskön–

–som redan då var tio år lång.

I valet 1966 backade Socialdemokraterna 8 %.

Mycket av den förlusten tillskrivs att Erlander saknade svar på–

–sin tids stora fråga. Det här var på 60-talet. Nu är vi på 2020-talet.

Den här frågan är fortfarande inte löst.

Hur känner du inför uppgiften att kunna lösa den?

Det är en historisk uppgift.

Senast vi gjorde en bostadssocial utredning var på 30-talet.

Dåvarande socialminister Möller tillsatte–

–den numera legendariska bostadssociala utredningen.

De höll på i 13 år och la grunden för–

–den ansvarsfördelning för bostadspolitiken som i stora drag–

–på nåt sätt ändå gäller fortfarande–

–även om väldigt mycket har hänt sen dess.

Staten har tagit ett steg tillbaka och mycket har avreglerats.

Men många stenar har inte rörts, så det är ett historiskt uppdrag.

Hur känner du inför den uppgiften?

Det är en kombination av att vara taggad och ödmjuk.

Det är ju inte så att jag ska lösa bostadsfrågan.

Det krävs det många aktörer för att göra.

Men jag ska öppna upp för en diskussion.

Jag ska bjuda in många att delta i den diskussionen–

–och gemensamt med andra borra djupt i de här frågorna.

På 60-talet eller 1964 tog man beslutet om–

–att under en tioårsperiod bygga en miljon bostäder.

Det vi kallar för miljonprogrammet.

Det finansierades med kapital från AP-fonderna.

Vad är ditt intryck av miljonprogrammet?

Det finns mycket att lära av miljonprogrammet.

En hel del av det är förknippat med bristande boendemiljöer.

Eftersom det byggdes så snabbt blev det en ensidighet...

...som vi inte bör upprepa.

Att bygga så mycket på ett sätt på samma ställe.

Det blev segregation eftersom det blev hyresrätter här och bostadsrätter där.

Om man går in på själva bostäderna så har en hel del av det som byggdes–

–för dåligt rykte. En del är bra bostäder.

Det är bra hus i alla fall som kanske snarare inte har underhållits som de ska–

–om man tittar på hela miljöerna.

Men det är också ett exempel på att med politisk vilja går det–

–att åstadkomma väldigt mycket.

Det blev ändå bostäder med bra kvalitet för ganska många människor.

Med politisk vilja så gick det.

Redan i första avsnittet av Kvadrat hade vi en minidebatt–

–om just bostadsfrågan.

Det som var väldigt tydligt var att då på 60-talet–

–fick man igång ett program som ändå producerade en massa bostäder.

Säga vad man vill om hur de blev och om det här med sovförorter–

–betongkolosser och segregation, men det skapades ändå bostäder.

Problemet sen dess är att byggandet inte har kommit upp i den nivån–

–som skulle behövas för att hänga med i befolkningsökningen.

Det som diskuterades redan då i programmet är–

–att det finns starka intressegrupper som har grävt ner sig i sina skyttegravar–

–och inte kommer ur dem för att börja kompromissa.

Hur ska man lösa den situationen med låsta positioner?

Det är min bild också att bostadspolitiken präglas av låsta positioner–

–och en oförmåga att följa med när omvärlden förändras.

Jag uppfattar att det är en del av mitt uppdrag–

–att gå in i svåra frågor och att skapa forum för faktisk diskussion–

–och försöka hitta en miljö där det kan göras–

–utan att man tar med sig de låsta positionerna.

Jag kommer ju...

Som miljöpartist kommer jag inte att ha nånstans där jag har en rörelse–

–som har låst sig och inte ha några speciella relationer med mig.

Jag hoppas kunna gå in i uppdraget fritt och våga ta tag i svåra frågor.

Jag har ingen särskild värdering kring om det är bättre att hyra än äga.

Det viktigaste är att människor får bestämma själva om de vill äga eller hyra.

Jag har inga känslor eller tankar kring om det ena är bättre än det andra.

De kompletterar varandra. Det var ett exempel på en låsning.

Det kan bli nån konstig tävling om att det ena är bättre eller sämre–

–och att det är höger eller vänster.

Min ambition är att gå in utan den typen av låsningar.

Vi har haft bostadsminister Per Bolund här i podden.

Han kommer från samma parti som du.

Det var när han var nytillträdd.

Han lovade att han skulle vara mer aktiv än sina företrädare...

Det kändes som om han hade lite på gång.

Vi tycker att det har varit ganska tyst från honom.

Det har inte kommit några reformer–

–och inga stora drag att rätta sig efter.

Skulle du säga att din utredning–

–var det stora som han syftade på att han hade på gång?

Han har sagt att den här utredningen är det största han kommer att göra–

–under den här mandatperioden. Det lägger en stor tyngd på mina axlar.

Jag har inte varit med om att ta fram själva uppdraget.

Jag har förstått att det har tagit tid att få det på plats.

Per såg nog framför sig att ha kunnat presentera det lite tidigare.

Men nu är vi igång.

Håller du med om bilden att det har varit ganska lugnt?

Den här mandatperioden är väldigt speciell.

De flesta reformer aviserades i januariavtalet.

Där finns flera punkter som rör bostäder. Arbetet har varit att genomföra dem.

Jag kan förstå att man upplever det som att det inte kommer nånting.

Vanligtvis presenterar regeringen reformer löpande.

Nu presenterades allt i januariavtalet och sen blir det en genomförandeperiod.

Det är en helt annan dynamik. Jag kan förstå upplevelsen.

Men arbetet på departementet går inte i lägre tempo än tidigare mandatperioder.

Snarare tvärtom.

Vilka mandat har du att verkligen göra några stora reformer?

Det är ändå det som krävs. Det krävs gränsöverskridande överenskommelser.

Ingen förlorar. Alla kan säga att man var överens om att göra så här.

Det krävs ju ganska stora reformer–

–för att få fram den mängden av bostäder som behövs.

Mitt uppdrag handlar framför allt inte om kvantiteten–

–bostäder i form av nyproduktion.

När utredningen presenterades var bostadsministern tydlig med–

–att en anledning till utredningen är att nyproduktion inte räcker.

Det behövs mer politik än politik för nyproduktion.

Sån politik har funnits och det varit mycket i ropet.

Det här är mer fokus på frågan om "insiders" och "outsiders"–

–och hur människor med olika förutsättningar får möjlighet–

–att komma in på bostadsmarknaden.

För att tolka dig menar du hur man kan omfördela–

–hur befintligt bestånd används för att skapa fler bostäder.

Dels det, dels titta på vilka som får tillgång–

–till de nyproducerade bostäderna.

De kommer ju alltid att vara ganska så kostsamma.

Det handlar om fördelning av befintligt bestånd–

–men också hur man kan göra så att fler kan efterfråga nyproducerade bostäder.

Är det det som är "social housing" till exempel?

När man pratar om det brukar man glida in på "social housing".

Vi kan prata lite om det.

Det är som jag ser det–

–ett begrepp som rymmer väldigt många olika saker.

Det är nästan ett rambegrepp–

–som beskriver en rad olika metoder–

–som olika länder använder–

–där staten eller en annan del av det offentliga är aktiv–

–och ser till att människor som på egna ben inte kan efterfråga en bostad–

–får möjlighet att göra det. Nån form av...

...subventionering i något led.

För att förklara väldigt kortfattat kan man säga–

–att staten har släppt mycket av kontrollen över bostadsbyggandet.

Det har lämnats i privat händer.

"Social housing" skulle betyda att staten kom tillbaka och tog en större roll–

–i vad det byggs för bostäder och hur de finansieras.

Kan man sammanfatta det så?

Jag tror att det handlar om hur bostäder finansieras löpande.

Det handlar inte så mycket om nyproduktion, utan om bostäder som finns.

Det är staten eller nån annan del av det offentliga, som kommuner–

–som på olika sätt betalar boendekostnader, hela eller delar av dem–

–för människor som inte klarar av att göra det själv.

Det kan göras på olika sätt av stater och kommuner, långsiktigt och kortsiktigt.

"Social housing" brukar förknippas med mer långsiktig subventionering.

Och det ingår i ditt uppdrag att också titta på det?

Utomlands klassar många vår allmännytta som en typ av "social housing".

Det kan vara ett brett begrepp. Andra pratar om det som ett smalare begrepp.

Det ska jag bland annat titta på.

I direktiven pekas det på det som kallas strukturell hemlöshet.

Det är inte den typ av hemlöshet som de flesta har för ögonen.

De flesta som hör ordet "hemlös" tänker på nån som har nån typ av sociala problem.

Det kan vara psykisk sjukdom eller missbruk.

Det är ofta kombinerat med fattigdom, som följer med såna problem.

Man klarar inte av att behålla en bostad eller att betala eller nåt annat.

Strukturellt hemlösa är en grupp människor–

–som söker upp socialtjänsten i sin kommun–

–och som inte har nåt annat problem än att de söker bostad.

Då är pengar till bostad deras enda problem.

De behöver inte hjälp med nåt annat. Den gruppen kallas "strukturellt hemlösa".

Den gruppen växer i Sverige. De blir fler i Sverige över tid.

Problematiken att det finns människor som har ordning på sitt liv...

Man kanske pluggar eller jobbar eller är ganska nära arbetsmarknaden–

–men man får inte tag i en bostad som matchar de behov man har i livet just då.

Den gruppen behöver nån form av stöd för att komma in.

Jag ska titta på–

–om det som görs funkar, för det görs saker för den här gruppen–

–eller om vi behöver göra mer eller annorlunda.

Har du redan nu några tankar kring Finansinspektionen–

–och de tuffa kreditkrav som de ställer?

Det är en sak som jag ska titta på. Direktivet är tydligt.

Jag ska tillsammans med Finansinspektionen granska de krav–

–som nu finns på möjligheten att ta lån till bostad.

De kraven har skärpts de senaste åren. Jag ska granska vilken effekt det har.

Många argumenterar för att det skapar en stor tröskel in till bostadsmarknaden.

Jag ska granska det och jobba tillsammans med Finansinspektionen.

Jag har inte bestämt mig i den frågan ännu–

–men jag ska titta på det.

Men jag kan konstatera att det är en fråga om balans.

Vi vet ganska väl vad som kan hända–

–om det inte finns några krav, eller för svaga krav, på dem som kan ta lån.

Det kan drabba de enskilda.

De kan få lån som de sen inte klarar av. De skuldsätter sig.

Det kan också göra att hela ekonomin kommer i rubbning, som den gjorde i USA.

Man behöver ha balans, men inte för hög tröskel.

Frågan är om tröskeln är lagom hög, eller för hög, i Sverige.

När det gäller just de strukturellt hemlösa–

–så har man tittat på modeller som finns utomlands.

Det är till exempel CSN-liknande startlån–

–som gör att unga vuxna kommer in på bostadsmarknaden.

Kommer du att titta även på såna lösningar?

Jag tycker att det är självklart att titta på våra grannländer.

De har en hel del intressanta lösningar som vi inte har i Sverige.

I Norge har de väldigt väl utarbetade system–

–för bosparande och bolån–

–som går ut på att många ska kunna låna för att kunna äga sitt boende.

Det är definitivt intressant att studera.

Sen finns det andra lösningar i våra andra grannländer.

I både Finland och Danmark finns det stora stiftelser–

–som bygger och äger bostäder med syftet–

–att äga bostäder med låg tröskel som många har råd med.

Syftet är att rikta sig till strukturellt hemlösa.

Det kommer pengar från olika håll.

I Finland har de Y-stiftelsen. Det är pengar som kommer från deras spelmonopol.

Dem skjuter vi in i andra nyttiga ändamål. I Finland går de till den här stiftelsen.

I Danmark finns det stiftelser som bygger på gammalt kapital–

–sen tidigare reformer.

Det är också nåt som jag ska titta på.

Den del av direktivet som känns mest spännande är kort–

–och därför har en del inte lagt så stor vikt vid den.

Den handlar om så kallad icke spekulativ bostadsmarknad.

Det är just den typen av aktörer–

–som bygger och äger fastigheter för bostäder–

–utan att ha ett tydligt marknadsändamål.

Syftet är inte att ta ut vinst.

Stiftelser är ett sånt exempel.

Det finns i Sverige, men i liten skala.

Allmännyttan är väl en sån?

Allmännyttan... Den ska jag också titta på.

Allmännyttan ska sen i år agera på marknadsmässiga villkor.

Men den har andra stiftelser, bland annat i Stockholmsområdet–

–som jobbar helt–

–med allmännyttiga, eller ideella, ändamål.

De har inget annat syfte än att finnas för att äga och tillgängliggöra bostäder.

De ger inte vinst till nån.

En annan sån variant är att äga sin bostad gemensamt i olika kollektiva lösningar.

De stora, som Riksbyggen och HSB, började så–

–och har blivit mer marknadsinriktade aktörer över tid.

Byggemenskaper är jättestort i Tyskland.

Vi har pyttelite av det i Sverige.

En del av mitt uppdrag är att se om vi från politikens håll kan agera–

–för att utöka den delen av marknaden i Sverige.

Det kanske är en väg in som ett alternativ till statliga direkta subventioner.

Jocke, du har skrivit en bok som man kan lyssna på på Storytel, "Bostadsskolan".

Den innehåller tips på hur man kan skaffa sig en bostad.

Vad tänker du om det här som Karolina säger?

Det låter jättebra. "Bostadsskolan" skrevs för att vi såg att det fanns ett vakuum.

Staten skickar ju inte en manual till 18-åringar om hur man hittar en bostad.

Det är upp till var och en av oss att ta vårt eget ansvar–

–och utbilda oss kring de alternativ som finns.

I dag är svaret fortfarande–

–som det var på Tage Erlanders tid.

Man ska ställa sig i bostadskön.

Det kan kännas som ett ganska tufft svar att få–

–med tanke på de långa köerna, i alla fall i storstäder.

Jag skulle vilja skicka den frågan vidare till Karolina:

Vad är den största utmaningen i dag–

–när flera outsiders ska bli insiders på bostadsmarknaden?

Jag är övertygad om att det behövs flera saker för att det ska uppnås.

En del är att man måste upprätthålla en hög takt i nyproduktionen–

–för att det ska finnas tillräckligt många bostäder och bostäder på rätt plats–

–alltså där människor vill bo.

Vi behöver också gå in i de mer ekonomiska förutsättningarna–

–för människors möjligheter att kunna betala för en bostad.

Det kan antingen vara att fler ges bättre möjligheter–

–att spara ihop till en tillräckligt stor insats.

Min upplevelse... Den är inte på nåt sätt förankrad i vetenskap.

Men ganska många verkar vilja äga sin bostad när man kommit en bit in i livet.

Man har bildat familj. Det är det skedet.

Det konstateras i direktivet–

–att gruppen människor som inte kan spara ihop tillräckligt med kapital–

–för att kunna köpa sin bostad växer i Sverige.

En anledning kan vara att man har varit tvungen att hyra en lägenhet–

–som är lite dyrare än vad man har råd med.

Hyran äter upp möjligheten att spara kapital. Då sitter man fast lite.

Speciellt om man hyr en dyr andrahandslägenhet.

–Så kan det vara. –Många tvingas göra det.

Precis. Och det kanske är det klokaste kortsiktigt.

Man erbjuds en andrahandslägenhet och kan då ta det där jobbet.

Men då kanske man inte kan spara så mycket som hade varit det mest ideala.

Det visar att saker hänger ihop.

Om man får ut fler lägenheter med lägre hyra, så kanske fler kan köpa, i längden.

Det handlar dels om hur beståndet ser ut.

Sen kanske vi måste konstatera–

–som våra grannländer har gjort–

–att marknaden inte löser det här för alla grupper.

För vissa grupper behöver staten, eller kommuner, vara mer direkt aktiva.

Jag har en öppning att föreslå den typen av lösningar.

Jag har inte landat där än, men direktivet öppnar definitivt för en sån möjlighet.

Spännande. Ska vi köra några snabba "tummen upp eller tummen ner"–

–innan du behöver avsluta, Karolina?

Om du ger tummen upp innebär det inte att detta är den ultimata lösningen–

–utan att det är intressant att titta på det i din utredning, Karolina.

Vi börjar med... Vi har redan varit inne på det.

Statligt subventionerade, eller garanterade, lån till ungdomar–

–för att de ska komma in på bostads- marknaden. Tummen upp eller tummen ner?

Det är nåt som mitt parti vill, därför måste det bli tummen upp.

Men även som utredare är det nåt som jag ska titta på seriöst.

–Co-living. –Ja, definitivt tummen upp.

Jag är ekonomisk-politisk talesman. Att bo tillsammans är att hushålla med pengar.

Man väljer själv vilken form man vill ha.

Ett av de privata alternativen, då...

HSB Dela, där HSB går in och tar en del av kontantinsatsen–

–tills man har kunnat spara ihop till hela lägenheten.

Det är en hyrköpsmodell.

Jag tycker att den är väldigt intressant.

Verkligen. Det visar att staten inte är den enda potentiella aktören här.

BRF 2.0.

Då får jag nog be dig utveckla vad det är.

Det är Well Fastigheter... Det är också ett privat initiativ.

De har utvecklat en modell där yngre ska kunna köpa med lägre kontantinsats.

Det betyder att föreningen har tagit en större del av lånen.

Man betalar en högre avgift tills föreningen har betalat av de här lånen.

Det är absolut tummen upp.

Det är ju en variant på en form av byggemenskap.

Byggemenskap handlar om att man tar lånet gemensamt och då får större kraft.

Att ett privat företag är involverat i det där är väl en fiffig modell.

Slutligen... Riksbyggen har en mer renodlad hyrköpsmodell.

Tummen upp eller tummen ner?

Den har jag läst på. Jag känner till den och tycker att den är jätteintressant.

Alla de där handlar om att få ner tröskeln.

Det är det vi behöver göra. Jag tror inte att det finns en enda lösning–

–som staten kan hitta på–

–utan det behövs ett innovativt tänkande från många aktörer–

–för att vi ska kunna lösa detta.

Det var positivt att höra att du gav så många tummen upp.

Det är, tycker jag, det som behövs på bostadsmarknaden nu.

Det ska vara lite mer tummen upp, experimenterande och positivism–

–och mindre låsta positioner.

Det känns väldigt positivt att du har den utgångspunkten, tycker jag.

Och nästa steg för dig blir...?

Jag är i det stadiet att jag håller på och rekryterar till utredningskansliet.

Mitt nästa steg är att jag, precis efter poddinspelningen–

–ska träffa nån som jag hoppas ska bli min kommande medarbetare i kansliet.

Jag räknar med att vi efter sommaren ska vara fulltaliga och kan köra på.

Sen är det bara hårt jobb.

Vi ska få in en politisk referensgrupp–

–och en grupp med sakkunniga.

Sen ska jag starta med att djupdyka i ämnena–

–men jag ska också öppna upp för dialog.

Det är jättemånga som hör av sig.

Det är jättekul.

Jag ser fram emot en höst som är fullproppad med dialog–

–om de olika delar som ingår i min utredning.

Kul.

–Vad säger du, Jocke? Ska vi runda av? –Det känns som att det är läge för det.

Det är en positiv anda av att titta på lösningar och fortsatt dialog.

Det tror jag också är vägen framåt.

Därmed ber jag att få tacka Karolina Skog så mycket för att du var med i Kvadrat.

Tack så mycket. Får jag göra lite reklam?

På Instagramkontot Bostadsutredaren ska jag presentera vad jag kommer att göra.

–Där kan lyssnarna också höra av sig. –Vi kikar in där.

Det gör vi. Bostadsutredaren på Instagram.

Jag vill passa på och tacka dig, Petra–

–för ett fantastiskt samarbete under fyra säsonger av Kvadrat.

Det har verkligen varit dialog på alla olika kanter, måste jag säga.

Tack själv. Framför allt har det varit mycket skratt. Det har jag uppskattat.

–Ska vi ta lite sommarlov? –Det tycker jag.

Vi ska också passa på och tacka våra lyssnare och tittare som har varit med–

–och som har engagerat sig mycket i alla dessa bostadsfrågor.

De har skickat sin feedback och sina kommentarer och tankar.

Det uppskattar vi. Men nu tar vi sommarlov!

Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon har fått i uppdrag av regeringen och bostadsminister Per Bolund (MP) att titta på delar i den sociala bostadspolitiken.

Målet är att fler ska hjälpas in på bostadsmarknaden. Bolund har kallat utredningen den viktigaste han varit med att tillsätta under sin tid i regeringen. Skog berättar om sitt fokus på ”strukturell hemlöshet”. Hon vill hitta fler vägar in på bostadsmarknaden för de som varken har sparkapital till en kontantinsats eller särskilt många år i bostadskön.

Skog tittar bland annat med stor nyfikenhet på våra grannländers lösningar. Hon antyder bland annat att utredningen kan komma att föreslå införande av till exempel statligt subventionerat bosparande och CSN-liknande bolån.

”Jag har inte landat i att det behöver bli så, men direktivet öppnar definitivt för en sån möjlighet”, säger hon.

Karolina Skog ställer sig också positiv till den innovation som skett på bostadsmarknaden. Nya boendeformer som co-living och nya finansieringsformer som Riksbyggens hyrköp, HSB Dela och BRF 2.0 från Well Fastigheter tar politiken i rätt riktning.

”Alla dessa alternativ handlar om att få ned tröskeln för unga att kunna ta sig in på bostadsmarknaden och det är positivt. Det är det vi behöver göra”, säger hon.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • #Uppesittarkväll 24 juni2:01:27

    #Uppesittarkväll 24 juni

    Sommar och semester kan påverka sparandet. Resekontot töms, sparkvoten sjunker och visst förtjänar du lite extra gott till grillen? Eller är du tvärtom sparsam under sommaren och kan investera mer än vanligt?

  • ”CSN-lån” till bostäder för unga34:31

    ”CSN-lån” till bostäder för unga

    Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon berättar om en pågående utredning av den sociala bostadspolitiken. ”Strukturell hemlöshet”, statliga bolån för unga och innovation på bostadsmarknaden ligger i fokus.

  • Liten stuga väcker stort begär1:23

    Liten stuga väcker stort begär

    Intresset för att köpa fritidshus har ökat lavinartat i pandemins fotspår. Men när köpviljan rusar så är det få som vill sälja. Samtidigt går affärerna...

  • Psykologin bakom bunkringen2:58

    Psykologin bakom bunkringen

    Att bunkra toalettpapper skyddar inte mot coronaviruset. Så varför gjorde folk det? Sparekonomen Christina Sahlberg från Compricer förklarar psykologin bakom beslutet att fylla förrådet.

  • Läge för pokerface och sparkonton21:00

    Läge för pokerface och sparkonton

    I Kvadrat tipsar Johanna Kull från Avanza om hur du ska hantera kontantinsatsen och Frida Klaesson från Erik Olsson om hur du ska tänka kring bostadsköpet.

  • Dina rättigheter enligt semesterlagen2:03

    Dina rättigheter enligt semesterlagen

    Semesterlagen infördes 1938 och omfattade då två veckors ledighet per år. Mycket har hänt sedan dess och i dag har anställda rätt till minst fem...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier