SBAB: Fler ansöker om pausade amorteringar

Man vill förhandla direkt med säljaren.

–Bör man vara orolig för det som stundar? –Ja, det är två utvecklingar...

Det här är Kvadrat...

–Det löser inte bostadsfrågan. –...med mig, Joakim Båge...

–Får jag tala till punkt? –Då ska jag också göra det sen.

...och Petra Bergman.

Det är ingen tröst att det blir bättre när man själv saknar bostad.

En podd från EFN Ekonomikanalen.

I förra Kvadrat pratade vi om fritidshus.

I dag ska vi fokusera på marknaden för bostadsrätter och villor–

–och hur den har påverkats av coronakrisen. – Eller hur, Petra?

Ja, det ska vi göra. Vi ska prata lite mer om privatekonomin.

Hur ska man egentligen tänka kring sina bostadslån–

–i de här otroligt speciella tiderna?

För att få ordning på det här och för att veta vad som gäller–

–har vi bjudit in två excellenta expertgäster att diskutera med.

Det är Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB och Erik Wikander, vd på Mäklarhuset.

–Välkomna. –Tack så mycket.

Vi börjar med Erik. Vad händer på bostadsmarknaden just nu?

Vi är ungefär två månader in i den här coronakrisen.

Ja, vi är ju det.

Enligt våra egna siffror var vi plus 13 % i april i omsättning och antal affärer.

En marknad finns det definitivt.

Det finns säljare och köpare som vill byta bostäder med varann.

Så det är fortfarande lite brist på bostäder, och det är det som driver?

Sverige sitter generellt sett på...

Vi är underutvecklade när det gäller bostadsutveckling de senaste åren.

På 20-25 år har vi i Sverige ökat med 2 miljoner invånare.

Men antalet bostäder täcker inte upp det behovet.

Det har varit en drivande faktor till en stabil prisnivå genom alla kriser–

–även om vi har tillfälliga hack i kurvorna.

Det finns för få hyresrätter i de populäraste orterna att flytta till–

–om folk skulle vilja sälja.

Men jag tänker också, Erik... Vad kan det bero på?

Är det nåt tillfälligt att det kan vara så hög volym i april?

Många kanske ser rapporterna från Handelsbanken och andra–

–som säger att priserna kommer att gå ner 10-15 %.

De kanske tänker att de måste se till att få affären i hamn–

–innan det kanske blir ännu värre.

Det kan vara en del av marknadens behov.

Samtidigt så... Om man tittar på möten...

Om jag går tillbaka till statistiken... Hur ser det ut med möten och nya uppdrag?

Vi lever ju på säljuppdrag. Sen finns det en köpare som är mottagare för bostaden.

När corona slog igenom och blev en kris i allmän mening–

–så dippade antalet nymöten väldigt mycket.

Men nu är vi tillbaka på en normal nivå vad gäller nymöten.

Det gör att det finns ett intresse för en marknad även framgent.

Livet pågår. Ser har vi inte sett en prisreduktion i skräckscenarierna...

Man måste reda ut begreppen lite här också.

Om vi får massarbetslöshet och höga räntor och sånt–

–så kommer bostadsmarknaden och bostadspriserna att påverkas.

Men än har vi mest sett permitteringar, inte effektuerade massuppsägningar.

Då har du fortfarande en privatekonomi som till stor del fungerar.

Sen är det klart att om bankerna ändrar sin kreditbedömning av kunderna–

–så är också det en faktor som kommer att påverka affärerna längre fram.

Men än så länge har vi inte sett det.

Det är troligt att det blir några procents prisreduktion i den här krissituationen.

Men att vi sen skulle se skräckscenarier, om man uttrycker sig så–

–med extremt fallande priser... Där är vi inte nu.

Då krävs det nåt helt annat än det vi ser i dag.

Då krävs det att också hösten blir riktigt blodig.

Erik Wikander, du är ju vd på Mäklarhuset.

Med din erfarenhet och om man går och funderar på att sälja–

–vad har du för råd till folk?

Så länge man säljer och köper på samma marknad–

–så spelar det egentligen ingen roll vad prisnivåerna är.

Rädslan för att priserna faller...

Med "säljer och köper i samma marknad" menar du att man gör det samtidigt.

Ja, precis.

Det du köper nytt har ju då normalt sett också den prisreduktionen.

Det är om du hamnar precis i en skarv, som du kan göra förlust eller vinst.

Men de allra flesta affärerna görs på en ny nivå.

Oavsett om den är 1 % lägre eller 2 % högre, så sker den i samma marknad.

Men generellt sett... Det gäller ju både nu och i alla andra sammanhang.

Man ska göra de bostadsaffärer som passar ens egen ekonomi.

Om man har en trygg privatekonomi kan man lugnt göra en bostadsaffär nu.

Om man är två som har jobb och som känner sig relativt trygga i det hela–

–så finns det inget skäl att vänta.

Men är man i en situation... Vissa branscher har ju fått totalstopp.

Ta restaurangbranschen, flygindustrin och resenäringen...

Om båda jobbar där, så är det en osäkerhetsfaktor.

Då kanske din privatekonomiska situation gör att du bör vänta.

Det här är ett bra tillfälle att få in Claudia. – Har du några tips?

När ens privatekonomi påverkar bostadsaffären–

–hur ska man då tänka kring bostadsaffären?

Mitt råd är att räka, räkna och räkna på dig själv.

Hur ser min privatekonomi ut?

Man ska även ha en ständig dialog med sin arbetsgivare.

Men om jag räknar och räknar och ser att det inte går ihop, då?

Hur kan då ni på SBAB, Claudia, hjälpa till? Vad händer då, rent konkret?

Då ska man ta kontakt med banken, vilken det än är, och inleda en dialog.

Men rent konkret... Man ska kontakta banken.

Vad kan ni göra om jag har problem?

Vi har redan ett beslut om att man kan få amorteringslättnader.

De flesta i dag... Det sa jag innan amorteringslättnaden.

Om man inte klarar av räntan på dagens nivå–

–amorteringen är ju den största kostnaden–

–bör man, oavsett corona eller eventuellt varsel, se över sin boendekostnad.

Nu är räntorna extremt låga.

Då har nånting hänt sen man flyttade in.

Det kan ha hänt nåt i privatekonomin.

Det är ett råd, om man inte har möjlighet att ro det här i land ekonomiskt.

Har du nån känsla för hur många–

–som har ansökt om möjligheten att pausa amorteringen?

Det är ungefär 10 % av våra kunder. Det är en ganska kraftig ökning.

Det märker vi när människor ringer in. Då har de egentligen tre frågor.

Den ena handlar om hur de ska göra med räntan.

Den förekommer alltid, men kanske lite mer nu.

Sen är det amorteringslättnader och sen det vi är inne på:

"Vad händer om jag blir av med jobbet eller om min inkomst förändras?"

Men 10 % har ansökt om amorteringslättnad. Där kan jag passa på och säga...

Det är klart att man ska ansöka om amorteringslättnad–

–men man ska också bära med sig informationen–

–att när man kommer ut på andra sidan, så kvarstår skulden.

Det är bra att amortera lite. Då blir det så att du bygger in en trygghet.

Du kommer ut på andra sidan, oberoende av hur viruset och marknaden utvecklas...

Om du får sälja för lite lägre pris än du hade tänkt från början–

–så har du amorterat ner, och då kanske inte smällen blir så hård i det läget.

Vi måste också komma ihåg att Sverige är ett avlångt land.

Nu har smittan varit väldigt påverkande i Stockholm, framför allt–

–och kanske i Göteborg och några andra marknader.

Men hela Sverige... Vi som har kontor över hela landet–

–ser en marknad som på många orter fungerar precis som vanligt.

I vissa orter är marknaden just nu bättre än nånsin.

Men i andra orter, som Strömstad, som är beroende av Norge och Norge-handeln–

–är det helt stillastående. Det är en fragmenterad bild av Sverige.

Vi pratar inte om ett Sverige.

Oavsett om vi tittar på lånekunden eller om vi tittar på bostadsbytet–

–så agerar man olika på olika marknader.

Det behöver inte vara långa geografiska avstånd heller, utan de kan vara korta.

På några mils avstånd kan det vara stor skillnad i hur kunderna agerar.

Om man sätter det här i ett perspektiv, så ska man väl tänka på–

–att många som äger sitt boende i dag har väl ägt sitt boende ett tag.

Då kanske man har gjort en ganska bra resa i alla fall.

Om man sätter det i perspektiv–

–så var vi före coronakrisen nästan uppe i all time high i priser på många marknader.

Även om vi får en nedgång på 10-15 %–

–så tar det oss 12-15 månader tillbaka i tiden.

Då är det en viss målgrupp–

–som har köpt nåt större, eller som precis kom in på marknaden för ett år sen–

–som skulle kunna se en mindre prisförlust, om jag har förstått det rätt.

Så är det absolut.

I andra kriser har det varit en relativt snabb återhämtningstakt på prisnivåerna–

–när de väl har börjat återhämta sig, i alla fall under senare år.

När vi 2017 såg de massiva prisfall och den prisreduktion som var då–

–så är vi om två år uppe på rekordnivåer igen.

Även om vi nu såg aprilstatistiken, och den pratar om 0 eller -1 %...

Medierna skriver att "nu kommer det massiva prisfallet".

Men för mig, när priser under en kris varierar mellan 0, -1 och +1 %...

Det är en ganska stabil prisreaktion på en sån månad, som jag ser det.

Men om vi tar rullande 12 månader, så är det ändå en prisuppgång på 7-8 %–

–så du har helt rätt, Joakim, när du resonerar kring priserna.

I Sverige byter du normalt sett boende var trettonde år.

I Stockholms innerstad är det var sjätte år.

Med det perspektivet på prisutvecklingen, så har de flesta en positiv bild med sig.

Och återigen, om du säljer och köper i samma marknad–

–så spelar egentligen inte prisnivån nån roll alls.

I senaste avsnittet av Kvadrat, så pratade vi lite om fritidshusmarknaden–

–som är väldigt stark i Sverige i år av förståeliga skäl.

Jag läste i Hemnets statistik–

–att det är ett mindre utbud av villor, just nu, än bostadsrätter.

Vad beror det på?

De sista veckorna, under den här coronakrisperioden–

–så upplever jag att det har varit lättare att få spekulanter till villorna–

–än till bostadsrätterna.

Folk har flockats mer...

Det drivs av ett lägre utbud på villasidan. Absolut.

Men generellt sett är bostadsrätten, som form–

–mycket mer lättillgänglig och snabbrörlig vid byten.

Det är nog också, som Claudia var inne på, att beroende på var du sitter...

Om du går igenom en blodig skilsmässa, så funderar du inte på att bo kvar i villan–

–utan då kommer du att sälja den eller göra nånting med det boendet.

Men om du bor i villa och funderar på att kanske byta till nåt annat–

–så kanske du i den här situationen avvaktar tills du ser var det landar.

Du kanske gör det mer...

Med stora lägenheter i innerstadsområden kanske det är lite samma effekt.

Ettor, tvåor och treor har en helt annan snabbrörlighet.

Samtidigt märker jag att om vi tittar isolerat på Stockholmsmarknaden–

–har det börjat komma mycket folk på visningarna igen.

Visningarna går lite annorlunda till med större avstånd–

–eller så är visningarna bokade.

Men vi ser intresset från köparsidan–

–för produkter som är snabba i sin omsättning på ett annat sätt.

Men att priserna upprätthålls på villasidan hänger ihop med–

–att det är trög rörlighet på villamarknaden.

Det är kanske en annan fråga.

Men det krävs stora politiska omtag för att en balanserad bostadsmarknad–

–där man också fokuserar på villasidan.

Det kanske är en coronaeffekt. Nu när många jobbar hemma–

–inser de att det inte funkar. Barnen... Man och fru jobbar hemma–

–i en liten bostadsrätt i innerstan...

Det kanske gör att villor med större yta och trädgård blir populärare.

–Det tror jag absolut. –Villor är ju populära.

Det är ingen fråga om popularitet, utan om tillgänglighet.

Om man nu tänker corona på det här–

–så är många av villorna som skulle kunna finnas för barnfamiljer–

–om vi tar bort det skattemässiga...

De som sitter på dem och skulle kunna tänkas sälja–

–är 65-70+. Det är de som Folkhälsomyndigheten säger till–

–att de inte ska ut och träffa folk.

Då blir de också mindre benägna att sälja sin bostad.

De vill inte ta hem en mäklare eller folk som går runt på visning.

Det är en coronaeffekt på den målgruppen.

Claudia, du ville in där också.

Du är helt inne på rätt spår, Joakim.

Det här är en egen liten gallupundersökning–

–om hur coronaeffekten kan slå och som inte syns i statistiken än.

Då tar jag det exemplet som du var inne på.

Man sitter i en bostadsrätt och har av karantänskäl hänvisats till hemmet–

–på ett helt annat sätt än tidigare.

Det gör att man inser att det finns vissa begränsningar i att leva så här–

–24 timmar om dygnet i en liten lägenhet.

Det kanske inte betyder att man är intresserad av att köpa en villa.

Snarare kommer fler att ställa sig i kö till koloniträdgårdar–

–och vara mer sugna på att titta på fritidshus.

Man vill inte släppa den lägenheten man bor i.

Snarare ser man lite gräs under fötterna nånstans.

Hur har det sett ut hos er vad det gäller låneansökningar?

Det har sett likadant ut.

Det bekräftar den bild som Erik gav av marknaden.

Det är ingen skillnad mot 2019.

Vi ser en liten ökning av viljan att utöka sina lån–

–i syfte att renovera. Det är också en effekt av dagens läge.

Om vi tar oss själva som exempel.

Man går hemifrån, på helgen vaknar man sent och slipper se den där väggen–

–som man nu har rakt i ansiktet.

"Vad hände där? Fattas det en list? Golvet är ju förfärligt fult!"

Det finns uppsidor med det.

Många har börjat intressera sig från noll–

–för att börja odla på balkongen och i trädgården.

Det finns nåt väldigt...

...befriande i att tänka att det också är en förändring.

Men det nya normala... Det vi har vant oss vid som normalt:

Att ta sig till jobbet, man har en resekostnad, man äter lunch ute–

–nån gång i veckan, man tar en latte på väg till jobbet osv.

Man har haft fritidsintressen, varit på afterwork–

–eller gjort annat som har kostat pengar.

Nu är vi i en situation där det nya normala ser annorlunda ut.

Det ger en bra möjlighet att se över sin ekonomi.

Det bör finnas stort utrymme för att spara–

–för att så mycket har förändrats.

Många bra spaningar. Jag ska vända mig till Erik–

–när det gäller just effekter som kan komma att permanentas–

–av coronakrisen. Jag läste häromdagen att Twitters vd–

–hade sagt till sina anställda att det fungerade ganska bra–

–att folk jobbade hemifrån.

De som ville fortsätta med det behövde inte komma tillbaka till kontoret.

De fick fortsätta jobba hemifrån så länge de ville.

Skulle det kunna påverka bostadsmarknaden?

Hur man säljer och stajlar hemmen och framhäver möjligheterna till mindre...

Trenden från öppna planlösningar till mer stängda–

–kanske blir en effekt. Folk vill kunna dra sig undan och jobba.

Barnen vill kanske sitta och titta på sin iPad osv.

Har du diskuterat det här med dina mäklare?

Det är en intressant frågeställning. Nu tillhör jag dem som i många år–

–och jag vet att Claudia också tillhör dem, har varit van att jobba på distans–

–och jobba med olika former av digitala möten.

–Och det fungerar bra? –Väldigt bra.

Att göra det 90-100 % tror jag att de flesta tycker är tråkigt.

Man måste ha en interaktion ansikte till ansikte också–

–inte bara via en skärm.

Men, precis som Twitterexemplet du beskrev–

–så kommer arbetsgivare att få krav från sina anställda–

–som har vant sig vid att jobba hemifrån.

Det funkar att göra en stor del av jobbet hemifrån.

Jag har hört om företag som funderar på hur de ska göra om kontoren för framtiden.

Man ska kanske ha några dagar med möteshubbar–

–och sen jobbar man hemma. Det funkar för en viss del av administrativa jobb.

Men det funkar inte i en processindustri.

Man måste titta på vilken del av marknaden det funkar för.

Men att det blir en ny verklighet för många–

–där man jobbar delvis med digtiala möten.

Det kommer att ställa sina krav på hemarbetsplatser.

Får jag inflika... All form av investering innebär en viss form av risk.

Det finns en generation som på grund av omständigheter–

–såsom lågräntemiljö och exceptionell prisutveckling under många år–

–invaggats i tron att en bostads- investering innebär en väldigt liten risk.

Många unga har hört historier–

–där man köpt för en lägre och sålt för en högre summa på kort tid.

Det här renderar en kundgrupp, de som aldrig varit med om en kris–

–som får en sundare inställning till allt vad en bostadsinvestering innebär.

Bostadspriserna kan gå ner, situationen på arbetsmarknaden kan förvärras.

Det här blir nån form av stresstest av ens privatekonomi...

–...i realtid kan man väl säga. –Precis.

Men de flesta byter boendet utifrån en förändrad livssituation.

Familjesituationen förändras, man får nytt jobb osv.

De flesta gör det inte för att tjäna pengar på det.

Sen är det inte av ondo att priset på en bostad går upp.

Men de flesta gör det för att behoven förändras.

Den största förändringen sker bland de unga–

–som kanske inte har nåt att sälja utan måste köpa först.

Vi ska försöka börja runda av. Claudia, vad har ni för råd–

–till förstagångsköparna som behöver köpa en bostatd–

–i det här knepiga läget? Vad säger ni när de kommer till er?

Det är egentligen ingen större skillnad.

Man kan reflektera över att i den gruppen unga–

–har många jobbat på restaurang–

–innan man bestämt sig för att studera etc. och i resebranschen.

För den gruppen handlar det om att säkerställa sin inkomst.

Många unga är i de branscherna.

Om man är väldigt nära att köpa, har man nog säkerställt sin inkomst.

Man har också hunnit spara ganska mycket pengar.

Det krävs ju till kontantinsatsen. Det har inte förändrats.

Sen gäller det att som ung också gå med i a-kassan och säkra upp.

Så att man har en trygghet om den dagen kommer–

–och då klarar av en förändrad situation.

Jag tror att de allra flesta har det i sig nu.

Den yngre generationen börjar bli lite mer om sig och kring sig.

Man räknar på vad en högre ränta skulle innebära.

När vi pratar om de samhälleliga förändringarna...

Vi har ju inte sett det än, men utifrån ett bostadsrättsperspektiv–

–att man i en bostadsrättsförening har räknat med x antal liter vatten–

–ett visst tvättstugeslitage, eller hur man nu räknar...

Vi belastar våra fastigheter lite högre–

–vilket också skulle kunna ge högre avgift så småningom.

Det har vi inte sett än, men i och med att vi är hemma mer–

–så kan det bli så.

Med det måste vi börja runda av.

Tack för att ni var med och delade med er av era erfarenheter och råd.

Claudia Wörmann på SBAB och Erik Wikander på Mäklarhuset.

Vi som har gjort programmet heter Joakim Båge och Petra Bergman.

I EFN Kvadrat fokuserar vi på hur bomarknaden hittills drabbats av coronakrisen. Mäklarhusets vd Erik Wikander vittnar om att hans kedja faktiskt ökade försäljningen med hela 13 procent i april trots krisen. Det är fortsatt högt tryck på visningarna i maj och det ser han som ett styrkebesked från marknaden.

Däremot är det få personer över 70 år som säljer på grund av myndigheternas rekommendationer om fysisk distansering och det finns stora regionala skillnader.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann berättar att ungefär 10 procent av deras bolånekunder har ansökt om att pausa amorteringar på sina lån. Många är oroliga och hör av sig med frågor kring permitteringar och vad man ska göra med sina bolån eller tänkta bostadsaffärer vid eventuella inkomstbortfall.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • Därför pressas elpriserna2:25

    Därför pressas elpriserna

    Efter en vinter med mycket snö i fjällen väntas en kraftig vårflod. Det fyller lagren och kan pressa elpriserna till rekordlåga nivåer. I sommar kan...

  • #Uppesittarkväll 25 maj2:05:57

    #Uppesittarkväll 25 maj

    #Uppesittarkväll är tillbaka med en bolagsspecial. På plats i studion finns Tobiis vd Henrik Eskilsson, Cibus vd Sverker Källgården och finanschefen Jörgen Gullbrandsson från Storytel.

  • Sparekonomens hemestertips2:33

    Sparekonomens hemestertips

    Semestern i år lär bli annorlunda för de flesta. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, tipsar om hur du ändå kan få en bra sommar.

  • Spara effektivt med cykeln1:31

    Spara effektivt med cykeln

    I pandemitider undviker allt fler kollektivtrafiken. Det gör att biltrafiken ökar men allt fler väljer också cykeln i större utsträckning. Det är en vinst, både för ekonomin och miljön. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier