Hemnet: Ett skifte till köparnas marknad

Man vill förhandla direkt med säljaren och inte vara med i en budgivning.

Finns det anledning för oss i samhället att var oroliga för det som stundar?

Ja, det är två utvecklingar...

–Det här är Kvadrat... –Det löser inte bostadsfrågan.

–...med mig, Joakim Båge. –Ursäkta, får jag tala till punkt.

...och Petra Bergman.

Bostadssituationen blir bättre, men jag har fortfarande inte bostad.

En pood från EFN - ekonomikanalen.

Vi är inne i april och coronakrisen fortsätter att breda ut sig.

Enligt regeringen befinner vi oss i den värsta ekonomiska krisen–

–som vi har haft i Sverige i fredstid.

Nu har regeringen tagit ett antal krafttag för att ta tag i situationen–

–och hjälpa de värst utsatta. – Eller hur, Petra?

Vi kan konstatera att det har hänt väldigt mycket den senaste tiden–

–som påverkar vår privatekonomi och därmed också vår bostadsekonomi.

Vi har bjudit in tre stycken experter som ska analysera läget.

Vi säger välkommen till Staffan Tell, presschef på Hemnet.

Jonas Gustavsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Nabo.

Och Fredrik Nordquist, rådgivare på Konsumenternas Bankbyrå.

Hej, era kvadrater. Välkomna!

Om vi börjar med Staffan.

Vad händer på bostadsmarknaden just nu?

De senaste veckorna har vi sett en kraftigt ökad aktivitet.

Det kommer ut betydligt fler bostadsannonser jämfört med året innan.

Det gäller särskilt bostadsrätter.

Prisförväntningarna hos bostadsköparna har minskat.

Sannolikt beror den ökade aktiviteten på stress i marknaden.

Man kan vill skynda på och få sin bostadsaffär i hamn.

–Så utbudet är större nu? –Ja, det har kommit ut fler bostäder.

Det totala antalet bostäder ökar.

Det brukar minska i samband med påsken.

Men i år har det fortsatt rakt upp.

Jag läste att det går rekordsnabbt att sälja just nu.

Hur ska man analysera det?

Det beror på att många vill få affären i hamn.

Man har sett att man runt om i världen har kommit med strängare insatser–

–från myndighetshåll. Det kan ha skapat osäkerhet. Hur ser det ut om några veckor?

Har man då kommit en bit i sin planering–

–kanske man kommer till skott lite snabbare.

Man kanske också är benägen att ta ett bud lite snabbare.

Det kortar ner säljtiderna.

En amerikansk analytiker hade gått igenom trafiken till olika bostadsannonssajter–

–och sett att den hade gått ner en 30-40 %.

Det skulle kunna vara en indikator–

–eftersom det blir ganska långa cykler på bostadsaffärerna.

Kommer det att bli ett minskat intresse framöver?

Hur ser det ut här och på Hemnet?

Här ser det ut tvärtom.

Förra veckan tillbringade man 1 miljon timmar på Hemnet.

Det var en ökning med några procent mot året innan.

Det var en tydlig ökning. Sannolikt hänger det ihop med–

–en stor ökad aktivitet totalt sett på marknaden.

Den svenska bostadsmarknaden skiljer sig väldigt mycket–

–jämfört med internationella marknader–

–som har påverkats mycket av den kortsiktiga osäkerheten som har uppstått.

Det finns mycket större inslag av spekulationsköp på andra marknader–

–som inte finns på den svenska successionsmarknaden.

Rörligheten på hyresmarknaden i Sverige är extremt trög.

Det finns inte den typen av likviditet–

–att sälja sitt primärboende och flytta till hyresrätt.

Det är inget alternativ om man tror att bostadsmarknaden ska gå ner.

Det är lite mer trögrörlig materia när det gäller priser och omsättning i Sverige.

Hur har det gått med livestreaming av visningar som ni har lanserat?

Vi hade premiär härom helgen–

–med att mäklarna sköter sin visning via mobilen. Det har gått jättebra.

Vi har ett hundratal inbokade eller genomförda visningar.

Många mäklare ser det som en stor fördel–

–när det finns oro för att tränga ihop sig på visningar.

Det finns även stort intresse från bostadsspekulanterna.

Det tycker det är bar och smidigt att titta hemifrån–

–och ställa frågor direkt till mäklaren. Intresset har varit väldigt stort.

Är det här en effekt av coronakrisen? Hade ni lanserat det annars?

Nej, det hade vi inte. Det är en idé som har funnits sen tidigare.

Men situationen har gjort att vi har fått titta på vad vi kan göra–

–för att bidra till att hålla hjulen igång på bostadsmarknaden.

Då tyckte vi att det här var ett bra sätt.

Vad säger era kunder, mäklarna, om den här situationen?

Har de efterfrågat nånting annat när det gäller att förenkla bostadsaffärer–

–och göra det säkrare för säljare och köpare–

–nu när man vill minska fysisk kontakt?

Mäklarna tar situationen på stort allvar.

De har gjort en mängd åtgärder. Man har minskat storleken på visningar.

Man jobbar mer med enskilda visningar osv. Man har gjort en mängd åtgärder.

Vi tittar ganska brett på vad vi mer kan göra–

–när det gäller video, 3D-visningar och andra typer av digitala lösningar.

Vadå minska antalet personer på visningar? Säger de stopp om det blir för många?

Absolut. Man har sagt att det får vistas 5 personer eller 1 person i taget.

Det skiljer sig åt mellan olika kedjor. Då får folk köa med avstånd emellan.

Det upplever vi att man har tagit på stort allvar.

Även enskilda visningar har blivit mycket vanligare.

Man gör allt för att lösa situationen.

Hur ser du på utvecklingen för nyproduktion just nu?

Det har ju varit lite skakigt tidigare när det har inflyttning längre fram.

Om sysselsättningen påverkas–

–så kommer bostadsmarknaden påverkas även prismässigt.

För nyproduktion med långa ledtider, man skriver på i dag och flyttar inom två år–

–spelar framtidstron en stor roll.

En liten krockkudde är–

–att nyproduktion hade ett litet stålbad hösten 2017-2018.

Det har man gått igenom och justerat sina säljvolymer för hur mycket man producerar.

Hade den här situationen slagit till hösten 2017 hade det sett allvarligare ut.

Hör ni från mäklare att de försöker...

Mäklare har berättat här i Kvadrat att det kan vara läge nu att ta om bilder–

–och visa att lägenheten funkar för hemarbete.

Som vi som sitter hemma och sänder i dag. Märker ni av det?

Det är inget man kan se i datan.

Distansarbete har varit en längre trend.

Man har byggt ut bredband och skapat nya digitala möjligheter för möten.

Det kan vara positivt att ha ett bra hemmakontor–

–och visa upp det.

–Och nåt ställe där barnen kan vara. –Precis.

Har du några andra tips kring hur man ska agera?

Förstår jag dig rätt så har vi inte sett samma dipp här som utomlands–

–med folk som säger att det kommer att bli helt stopp på bostadsmarknaden.

Här fortsätter det ändå ganska trögrörligt.

Hur ska man tänka just nu om man är i bostadsbytartankar–

–eller redan har dragit igång processen med att köpa eller sälja?

Tänk inte spekulativt och kortsiktigt. Ofta bor man länge i en bostad.

Då kanske en mindre prisnedgång spelar mindre roll–

–om man flyttar igen om fem-tio år.

Utgå ifrån de behov man har.

I dag är det vanligare att sälja innan man köper.

Då är ju riskerna mer begränsade så att säga.

Om man ska spekulera lite framåt syns tecken på att utbudet börjar öka.

Man kan anta att det fortsätter öka och att utbudet är stort efter påsk.

Har man då sålt har man ett bra läge om man har fått det man har begärt.

Då har man mycket att välja på på bostadsmarknaden.

Om man backar några veckor eller månader så har det varit mer säljarnas marknad.

Nu är det inte osannolikt att tro att det blir mer köparens marknad.

Finns det möjligheter att göra klipp, mer än tidigare–

–om man har pengar?

Det hänger mycket ihop med i vilken mån köpare och säljare kommer överens.

Säljarna ska gå med på att sälja också.

Att det blir Black Friday eller väldigt lätt att göra klipp–

–låter jag vara osagt.

Om det har varit en uppåtgående trend på bostadspriserna–

–och oron i ekonomin fortsätter och sysselsättningen påverkas–

–dämpas sannolikt prisutvecklingen.

Vi ska gå vidare och prata lite med Jonas Gustavsson.

Du är affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Nabo.

Ni har bland annat bostadsrättföreningar som kunder.

Vad hör ni för frågor från dem?

Det vi tittar på är att skjuta på stämman.

Det kräver lite extra förberedelser om man ska ha möjlighet att poströsta.

Man behöver förbereda mycket grundligare inför stämman.

Jag tänker på direkta ekonomiska effekter.

Om man bor i en bostadsrättsförening i en storstad som har ganska stora lokalhyror–

–från restauranger som har drabbats svårt av coronakrisen.

Om de inte kan betala hyrorna. Hur reagerar föreningarna på det?

Vad ger ni dem för råd?

Det är jättesvårt att säga att det finns ett specifikt råd.

Det handlar om en helhetsbedömning.

Hur ser föreningens ekonomi ut? Likviditet?

Hur har lokalhyresgästen skött sig innan? Hur lång relation har man?

Har det varit problemfritt?

Hur lätt är det att få in en ny hyresgäst?

Det här är en bedömning från fall till fall.

Det finns inget universellt råd att ge.

Man måste titta mer utifrån föreningen och den specifika hyresgästen.

Tvingas man att höja avgifterna–

–för att täcka bortfallet av hyresintäkter?

Nej. Vi tror att man i de flesta fall kan hitta en lösning–

–som gör att det kan fortsätta som tidigare.

Så att man inte ska behöva få extra avgiftsökningar.

Men det är en fråga om hur lång depressionen och lågkonjunkturen blir.

Det är svårt att spekulera i.

Vi tror att det finns en möjlighet att överleva–

–och att det inte ska behöva påverka avgifterna.

Är föreningarna oroliga–

–eller tror de att de löser det?

Man är väldigt kort. Det är mycket som händer i samhället kring familj och allt.

Bostadsrättsföreningen är ett sidoprojekt för många.

Man tar de mest akuta sakerna som lokalhyresgästerna–

–och stämmorna.

Det finns de som funderar kring hur det ska bli för föreningen–

–om det blir stor arbetslöshet och folk får problem att betala avgifterna.

Vad händer då?

Jag har inte sett det ännu.

Men man måste titta på hur föreningens ekonomi ser ut.

Det finns rättviseprinciper om att alla medlemmar ska behandlas rättvist.

Där måste man titta på den specifika situationen–

–och om föreningen blir hårt drabbad.

Hur påverkar det här värdet på de enskilda bostadsrätterna?

Tidigare om föreningen hade stora lokalintäkter–

–kunde betyda att avgifterna var låga.

Det kunde höja värdet på bostadsrätterna.

Nu kanske folk inser att det finns en risk med att ha stora lokalintäkter.

Hur ska man tänka där?

Det är för tidigt att uttala sig om det nu.

Förhoppningen är väl att restaurangbranschen börjar blomstra igen–

–och att det inte blir så långsiktigt.

Det är inget som vi har sett nåt av. Jag vet inte om Hemnet ser nåt där.

Staffan, har ni sett nånting när det gäller just bostadsrätter–

–och hur det här skulle kunna påverka?

Nej. Som Jonas säger, så är det lite för tidigt att säga.

Generellt vill man gärna bo inne i städer–

–och hyresintäkterna från bostadsrätts- föreningarna ses som ett stort plus.

Det är för tidigt att säga att det sentimentet skulle ha förändrats.

Det handlar väl om att acceptera nya medlemmar?

Man har köpt en lägenhet, men man har blivit av med jobbet.

Man har inte samma förutsättningar längre. Kan det förändra nåt?

Inte från föreningen, skulle jag säga.

Om man har råd att köpa en bostadsrätt är det svårt att neka av ekonomiska skäl.

Däremot kan medlemmarna hamna i en svår situation om man har köpt en lägenhet–

–och så blir man av med jobbet.

Men ur föreningsperspektivet är nog inte det ett problem.

Jonas, har du några andra råd till just bostadsrättsföreningar–

–om hur de ska agera i det här osäkra läget–

–och framför allt till dem som sitter i styrelsen i en bostadsrättförening–

–och som gör det här på deltid och har mycket annat att tänka på nu.

Dels kommer det eventuellt en lag om lättnader för hyror.

Staten kan då kompensera för sänkningar. Det är viktigt att bevaka.

Sen tänker jag på det som man kanske pratar främst om, smittspridning.

Informera om hygien. Det är porttelefoner, hissar, gemensamhetslokaler...

Man kanske ska kontakta entreprenörer–

–och säkerställa att de inte kommer in med smitta eller smittas av medlemmar.

Man bör ha kontakt med hyresgäster, men också med entreprenörer–

–om hur man säkerställer att inte smittan ska spridas.

Man kan fastställa regler för vad som gäller och skicka ut det till medlemmar–

–för det kan ju också bli större tryck på systemen i lägenheten på kort sikt–

–om fler och fler jobbar hemifrån.

Det är allt från avlopp till internetuppkopplingar, och så vidare.

Man bör ha kontakt med fastighetsskötaren, eller om det ska ske stambyten och sånt.

Man bör undvika det om man är sjuk och signalera det så att man kan planera om.

Det går nog att låta arbetet fortgå, om man har en bra kommunikation kring detta.

Man kan undvika att allting bara står stilla.

Nu är det hög tid att ta in Fredrik Nordquist–

–som är rådgivare på Konsumenternas Bankbyrå, i den här konversationen.

Kan du först dra lite om vad Konsumenternas Bankbyrå är?

Konsumenternas Bank- och finansbyrå är en oberoende konsumentbyrå–

–som ska ge information till konsumenter om frågor inom bank- och finansområdet.

Vi ger inte privatekonomisk rådgivning–

–utan är mer inriktade på fakta om banktjänster och juridisk rådgivning:

"Får banken göra si eller så? Vad har jag för rättigheter som konsument?"

En fråga som "Vad händer nu när jag inte har råd att betala bolånet?"–

–är en fråga som man kan vända sig till oss med.

Vad svarar ni då?

Som alltid... Om du får problem och inte kan betala dina räkningar och lån–

–ska du kontakta fordringsägaren och förklara ditt problem.

Man ska försöka hitta en lösning med kreditgivaren så tidigt som möjligt.

Det är aldrig en bra lösning att bara låta det gå och hoppas att det löser sig.

Då blir det tråkigheter. Kontakta kreditgivaren och förklara det här.

I dessa tider är vi ju alla medvetna om hur situationen ser ut.

Här har det hänt lite.

När det gäller bolån, så finns det ju ett amorteringskrav–

–som vi alla känner till.

Finansinspektionen har nu sagt–

–att situationen med coronaviruset är ett särskilt skäl–

–för banken att ge lättnader i amorteringen.

Där har vi sett... I går tittade vi bankers hemsidor.

Alla gick ut med information om att man kunde ansöka om amorteringslättnader–

–ifall man hade tappat inkomster på grund av coronaviruset.

Den processen är nog i full gång.

Vi kanske ska lägga till att det här inte är nåt som sker automatiskt–

–som det har rekommenderats att göra i andra länder–

–utan man måste kontakta banken, fylla i ett formulär och få det godkänt av banken.

Precis. Det är banken som gör bedömningen och tar beslutet kring det här.

I Sverige är det alltså en möjlighet för banken–

–att erbjuda kunder amorteringslättnader på grund av rådande situation.

Finansinspektionen anger att det här är ett "särskilt skäl"–

–om man vill ge lättnader åt sina kunder.

Det är om man har tappat inkomst på grund av coronaviruset–

–som man kan ansöka om amorteringslättnader.

Men det krävs ett ansökningsförfarande och ett besked från banken innan det är klart.

Vilka andra frågor har ni fått som kan vara av intresse?

Vi har fått frågor om det mesta vad gäller bank.

Det är resor som inte går att avboka. Kan man då klaga hos kreditgivaren?

Sen är det placeringar i aktier när börsen faller. Vi får mycket frågor kring det.

Man kan ha fått en riskfylld rådgivning om hur man bör placera–

–och så visar sig svagheterna nu. Det är mycket orosfrågor.

Vad händer om nån går i konkurs? Vad händer med sparpengar och lån?

Den typen av frågor är vanliga i såna här tider.

Vid kris eller oro kommer alltid de frågorna.

Det är mycket frågor om insättningsgarantin.

Petra och jag har pratat om vad som händer med dem som tappar alla inkomster nu.

Undersökningar visar att vissa inte har nån buffert alls.

De klarar inte ens av att betala räntorna.

Vad gör man i ett sånt fall?

Finns det en risk att man kan bli av med sitt boende?

Risken finns. Det gör den.

Lagar och regler har ju inte ändrats.

Det enda som hänt är att man anger detta som skäl för att ge amorteringslättnader–

–så risken finns definitivt.

Det första man ska göra är att kontakta sin kreditgivare–

–och diskutera den här situationen så fort man kan, om man får såna problem.

Man måste försöka hitta lösningar tillsammans med kreditgivaren.

Om man sen behöver ytterligare stöd och vägledning i det–

–bör man kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare–

–som är expert på själva skuldproblematiken.

Vi kan bara se vad som gäller i juridiken mellan kredittagare och kreditgivare.

Om man inte har råd att betala är det en skuldproblematik–

–och då är det budget- och skuldrådgivningen som kan ge råd.

Det kan gälla vilka räkningar som man ska prioritera.

Hur hittar man dem?

Man kontaktar sin kommun, som kopplar en dit.

Eller så söker man upp dem på nätet. De ska finnas i varje kommun.

Budget- och skuldrådgivare. Om man ska kontakta sin bank–

–om man vill få råd eller amorteringsfrihet...

Det är ju ganska mycket tryck just nu på bankerna och rådgivningen.

Är det bara att sätta sig i den telefonkön eller finns det nåt på nätet?

Om det är akut måste du försöka komma fram till dem så fort som möjligt.

Eller så kanske du kan nå dem via deras vägledning på webbsidan eller andra vägar.

Men om det är ett akut problem måste du prata med dem och ha kontakt med dem.

Som jag sa har samtliga banker publicerat information på sina webbsidor–

–om hur man kommer i kontakt med dem och ansökningsförfaranden och såna saker.

Där finns information om vad som gäller för ens bank.

Finns det nån given prioriteringsordning för räkningar?

Det är en fråga för budget- och skuldrådgivaren. Sånt jobbar de med.

Det ligger utanför mitt specialområde.

De har en prioriteringslista som börjar med tak över huvudet och värme.

–Jag skulle hänvisa till dem i den frågan. –Ja.

När det gäller UC och ens kreditvärdering och sånt där...

Det kan ju kännas som nåt man skjuter framför sig i de här kristiderna.

Men det kan ju få ett antal negativa effekter–

–om man inte betalar räkningarna, förutom att man får påminnelseavgifter och sånt.

Ja. Återigen, kontakta din kreditgivare så snabbt som möjligt–

–om du förväntar dig problem.

Ju tidigare dialog du har, och ju fler överenskommelser du kan göra–

–desto mindre är risken att du hamnar i de registren.

Om jag skriver på ett avtal om att köpa en bostad nu, till exempel–

–och vill dra mig ur det därför att jag inte har råd–

–hur ska man tänka då?

Det där är fastighetsjuridik, vilket också ligger lite utanför vårt arbetsområde.

Men återigen bör man ha en dialog med motparterna och försöka hitta en lösning.

Men det kan bli bekymmersamt.

Lånelöften och annat kanske inte gäller om man har förlorat jobbet.

Om det har skett en väsentlig förändring i din privatekonomi–

–och du har ett några månader gammalt lånelöfte, som fortfarande gäller...

Men om det har skett nåt, som arbetslöshet eller annat, så kommer inte det att gälla.

Om du då har skrivit på ett avtal, så kan du få bekymmer.

–Dialog på alla fronter, alltså. –Absolut.

Vad säger du, Jocke?

Det kanske är dags att sammanfatta det här.

Om vi pratar med Staffan om vad som händer på bostadsmarknaden–

–så kanske ett litet ljus i mörkret ändå kan vara–

–att situationen inte ser så illa ut från ert perspektiv på Hemnet–

–när det gäller stopp på bostadsmarknaden och prisfall.

Det är snarare flera som...

Det är större aktivitet på marknaden just nu.

Folk försöker få ihop affärer.

Så kan man sammanfatta läget som det har sett ut hittills.

Sen är vi väldigt försiktiga när vi blickar in i framtiden...

Vi kan anta att vi kommer att ha ett stort utbud om det byggs på under våren.

Men exakt vad som händer med priserna och utbudet återstår att se.

Och, Jonas, repetera. När tror ni att det här lagförslaget kommer–

–kring stämmorna, alltså bostadsrättsföreningarnas.

Det ska träda i kraft från den 15 april.

Beslutet borde komma vilken dag som helst–

–och det ska gälla från den 15 april till årsskiftet.

Det blir ju lurigt att lösa på ett bra sätt–

–när man inte vill riskera hälsa och spridning.

Jag tror att bostadsrätterna har medvind i och med att räntorna varit låga länge.

Ekonomin är relativt god. Det är ändå hyfsade förutsättningar.

Avslutningsvis, Fredrik, har du några råd som du vill ge utifrån ditt perspektiv–

–när det gäller hur man ska hantera sina bankärenden–

–i de här kristiderna?

Man bör se över sin situation och hur man har drabbats.

Om du har blivit arbetslös eller om din inkomst har sjunkit på grund av det här–

–så vidta åtgärder för att på nåt sätt möta det här.

Prata med din bank och andra fordringsägare–

–och se om det finns lösningar som hjälper dig att klara av situationen temporärt.

Sen får man följa utvecklingen och ta dag för dag.

Men hela tiden... Håll dialogen öppen, håll dig ajour och agera.

Det tycker vi att bostadsrättsföreningarna ska göra också.

Man bör kontakta hyresgästerna, inte vänta på att bli kontaktade, och kolla statusen.

Man ska inte vänta, utan vara lite aktiv på de flesta fronter nu, känns det som.

Vi som har gjort programmet heter Petra Bergman och Joakim Båge.

Vi säger stort tack till Jonas Gustavsson, Fredrik Nordquist och Staffan Tell.

–Tack för att ni var med. –Tackar.

Bostadspriserna i Sverige har hittills inte sett några dramatiska fall på grund av coronakrisen. Intresset av att surfa bostadsannonser har heller inte minskat, utan ökade tvärtom under mars månad. Förra veckan tillbringade Hemnetbesökarna hela en miljon timmar på sajten.

Men ett ökat antal annonser som läggs ut på sajten, undersökningar som visar på minskade förväntningar på prisökningar samt snabbare affärer tyder på en klar oro över vad som kommer ske på marknaden framöver. Det berättar Staffan Tell, presschef på Hemnet, i EFN:s bostadspodd Kvadrat.

”Ska man spekulera lite framåt, så har vi sett att utbudet har ökat och det kommer troligtvis att fortsätta att öka. Med det så skiftar det från att vara en säljares marknad till att bli mer av en köpares marknad. Men om det kommer ske något drastiskt och bli en sorts Black Friday-rea på bostäder framöver låter jag vara osagt”, säger han.

Jonas Gustavsson, affärsområdeschef för ekonomisk förvaltning på Nabo, berättar att bostadsrättsföreningar nu riskerar minskade lokalintäkter från hårt drabbade restauranger och butiker samt att inte alla medlemmar har råd att betala sina avgifter i tid.

Däremot tror han inte att bostadsrättsföreningar runt om i landet kommer att få så stora problem att de tvingas till att exempelvis chockhöja månadsavgifterna. Regeringen har även fattat beslut om stöd för hyresnedsättningar för vissa typer av verksamheter på grund av coronakrisen.

”De flesta föreningar kan nog komma fram till en bra lösning med sina lokalhyresgäster. Vi hoppas ju på att till exempel restaurangbranschen kommer blomstra snart igen, men det är klart att det beror ju på hur länge detta pågår”, säger han.

Fredrik Nordquist, rådgivare på Konsumenternas bankbyrå, påpekar vikten av att att kontakta sin bank så snart som möjligt, om man som enskild individ har påverkats allvarligt ekonomiskt av coronakrisen. Det är viktigt att aktivt starta en dialog, även om det är långa telefonköer till kundtjänst och situationen är skrämmande.

”Om du hamnar i en situation då du inte kan betala för ditt bolån, så kontakta kreditgivaren och förklara ditt problem. Försök att hitta en lösning tillsammans. Det ska man göra så tidigt som möjligt då man inser att man kommer hamna i de här problemen med att kunna betala, annars kan det få allvarliga konsekvenser”, säger han.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • Så fungerar insättningsgaranti1:12

    Så fungerar insättningsgaranti

    Många banker erbjuder insättningsgaranti, som innebär att du får tillbaka dina pengar om banken går i konkurs. Men hur går det till egentligen? EFN berättar mer. 

  • Strategens råd: Sluta inte månadsspara6:20

    Strategens råd: Sluta inte månadsspara

    Det är orostider på börsen och extra svårt att pricka in upp- och nedgångar. För att ha ett jämnt sparande är det en bra idé att spara kontinuerligt varje månad.

  • Lånesajter kritiseras av Konsumentverket0:59

    Lånesajter kritiseras av Konsumentverket

    Konsumentverket har genomfört en granskning av företag som jämför lån i marknadsföringssyfte. Nu riktar myndigheten kritik mot sajterna, vars reklam kan anses vara missvisande. 

  • Rekordlågt elpris väntas i sommar2:25

    Rekordlågt elpris väntas i sommar

    Efter en vinter med mycket snö i fjällen väntas en kraftig vårflod. Det fyller lagren och kan pressa elpriserna till rekordlåga nivåer. I sommar kan...

  • Bolagsspecial i #Uppesittarkväll2:05:57

    Bolagsspecial i #Uppesittarkväll

    #Uppesittarkväll är tillbaka med en bolagsspecial. På plats i studion finns Tobiis vd Henrik Eskilsson, Cibus vd Sverker Källgården och finanschefen Jörgen Gullbrandsson från Storytel.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Sparekonomens hemestertips2:33

    Sparekonomens hemestertips

    Semestern i år lär bli annorlunda för de flesta. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, tipsar om hur du ändå kan få en bra sommar.

  • Spara effektivt med cykeln1:31

    Spara effektivt med cykeln

    I pandemitider undviker allt fler kollektivtrafiken. Det gör att biltrafiken ökar men allt fler väljer också cykeln i större utsträckning. Det är en vinst, både för ekonomin och miljön. 

  • SBAB: Fler ansöker om pausade amorteringar26:24

    SBAB: Fler ansöker om pausade amorteringar

    I EFN Kvadrat fokuserar vi på hur bomarknaden hittills drabbats av coronakrisen. Mäklarhusets vd Erik Wikander vittnar om att hans kedja ökade försäljningen med hela 13 procent i april. SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann berättar att ungefär 10 procent av deras bolånekunder har ansökt om att pausa amorteringarna.