Coronakrisen varslar om en frusen bostadsmarknad

Man vill förhandla direkt med säljaren.

–Finns det anledning att vara orolig? –Ja, det är två utvecklingar.

–Det här är Kvadrat... –Det är inte nåt som löser bostadsfrågan.

...med mig, Joakim Båge...

–Det är fel. –Ursäkta, får jag tala till punkt?

...och Petra Bergman.

Det är ingen tröst att bostadssituationen blir bättre om man inte har bostad.

En podd från EFN Ekonomikanalen.

Coronavirusskräcken breder ut sig och börserna skakar–

–men folk behöver fortfarande bostäder.

Ja, de gör väl det. Och det har vi stort fokus på i den här podden, som vanligt.

I dag har vi bjudit in Lena Fahlén bland annat.

Hon är analyschef på Handelsbanken och har ett globalt perspektiv.

Vi ska prata om bostadspriser och om hur räntan kan tänkas röra sig framöver.

Sen ska vi blicka framåt och prata om framtidens bostäder.

Det gör vi med Lotta Sjödin–

–som är strategisk innovations- och utvecklingsledare–

–på Ikano Bostad. Välkommen.

Vi börjar med att vända oss direkt till Lena.

Hur påverkar coronaskräcken bostadspriserna?

Det är jättesvårt att säga, för vi vet inte riktigt.

Det beror på spridningens storlek och varaktighet.

Just nu blir det här värre än man hade trott för ett par veckor sen.

–Det kommer att påverka. –Dels är det osäkerheten.

Man kanske undviker visningar av rädsla för folksamlingar.

Det råder osäkerhet, börsen har gått ner. Tillgångarna är mindre värda.

På sikt beror på hur mycket det slår mot konjunkturen.

Ju längre det pågår, desto större är risken att vi går in i en lågkonjunktur.

Då brukar vi se fallande bostadspriser, eller en sättning.

Den statistik som finns nu och den som kom ut tidigare i veckan–

–över bostadspriserna är från februari.

Men mycket har skett från februari till mars.

I slutet av förra året hade vi ett starkt momentum i världsekonomin.

Även om inte takten var så hög, så gick det åt rätt håll, och vi var positiva.

Men nu ser vi hur snabbt det har gått i Kina, som är värst drabbat.

Olika indikatorer dyker ner rätt snabbt. Vi har inte sett det här i statistiken än.

Hur känsliga brukar bostadspriser vara för stora händelser?

Långsiktigt beror det på hur stor effekt det får på arbetsmarknaden.

Om många blir arbetslösa, så kommer det att vara känsligt.

Men om jag är optimistisk och det går över snabbt, så blir nog inte avtrycken stora–

–men om arbetslösheten stiger, så påverkar det.

Det beror på centralbankers och myndigheters åtgärder.

Det lär vara en palett av åtgärder.

Hur snabb man är med det, och vilken konfidens åtgärderna ger, påverkar också.

Vi har haft med dig här flera gånger.

Du brukar säga att omvärldsfaktorer är det största hotet mot bostadspriserna.

Det här är väl en typisk omvärldsfaktor som ingen kunnat räkna med.

Om det här blir allvarligare än vad det ser ut att vara just nu–

–så kan det här bli en oväntad chock mot ekonomin.

Vi har varit lite oroliga redan innan det här hände.

Det har varit svagt i Europa, och vi har en politisk oro med brexit och handelsoro.

Men nu fokuserar vi på virusets spridning och varaktighet och på stimulanser.

Men omvärlden är viktig i ett litet exportberoende land som vårt.

Om man tar en bostad... Det är ju inte som att gå ut och köpa en ny bil.

Det är ändå lite trögt.

Hur lång tid kan man säga att det tar innan en bostad säljs och köps?

Det vet jag inte, men det är klart att det tar tid.

Jag tänker: Hur lång tid tar det innan det syns i siffrorna?

Om alla blir rädda för att gå på visningar, så är frågan vad som händer.

Ställs priserna ner direkt eller görs det inga affärer?

Det mest sannolika kanske är att det blir lite fruset på marknaden.

Men det är jättesvårt att säga, för det är mycket psykologi.

Vi har varit i kontakt med några större mäklare i Stockholm.

De har inte märkt några skillnader än. Men det kanske...

Det var starkt innan detta hände. På sikt har vi tänkt oss stigande bostadspriser.

Det hänger ihop med låga räntor och hög efterfrågan på boende.

De krafterna finns kvar. Det här går över. Frågan är hur lång tid det tar.

Just här och nu ska man vara försiktig med att göra prognoser. Vi vet inte.

Om man ska titta på vad det är som påverkar bostadspriserna–

–så att folk som inte har jättekoll förstår det–

–så är väl en sak, som du nämnde, arbetsmarknaden.

Om man blir av med jobbet är det svårt att få ett banklån och kunna köpa nåt.

Det blir så klart en begränsande faktor. Sen är det de psykologiska faktorerna.

Även om man har pengar och börsen har gått ner kraftigt–

–så kanske man inte vill köpa nåt dyrare–

–eller investera eller röra om för mycket i sin privatekonomi.

Med corona är det ännu fler effekter–

–för man kanske inte kan resa eller vill gå på visningar.

Hur ska man generellt agera i en sån här marknad?

Vi brukar ju säga att man ska sitta still i båten när det är stökigt.

–Men det är svårt att sia... –Men om båten sjunker...?

Vi är ju mitt i det.

Myndigheter och centralbanker gör nog allt som står i deras makt.

Man vill inte ha en ny lågkonjunktur som 2008.

Regeringen går in och pratar om att skynda på korttidsarbeten.

Man diskuterar en rad tillfälliga åtgärder–

–som att skjuta på skatteinbetalningar och moms.

Man kommer att göra det man kan för att brygga över det här.

Hjälper det? I USA så ville president Trump införa en palett–

–av kraftiga grepp.

Det understödjs av att det är presidentkampanj.

Då vill man som sittande president gärna stimulera ekonomin.

Hur kommer allt det här att påverka.

Det beror på hur länge det håller på.

Om man ser till att företag har tillgång till krediter–

–och att man gör olika typer av korttidsarbetslösningar–

–så att folk inte blir av med jobben, och att det här sen går över.

Nånstans hittar man ett vaccin och vi blir immuna.

Då kommer det att hjälpa. Men om det pågår så länge–

–att folk börjar varslas...

...och det tar längre tid, då blir det en djupare lågkonjunktur.

Uppskov med att betala in skatten gör själva toppen mjukare.

–Det blir som en liten bromskudde. –Det blir en brygga...

...som ser till att företag inte går omkull.

Det handlar om att se till att de får likviditet...

…och att folk får behålla sina jobb. Det blir en brygga till att det vänder upp.

För det gör det. Men ju längre tid det tar, desto svårare att bygga bryggan.

När det är över kan man göra andra riktade åtgärder också.

Nu handlar det om att säkerställa–

–att företagen har tillgång till likviditet, lån och låga räntor.

Vi ser ganska kraftiga räntesänkningar.

Vi ser det som väldigt sannolikt att man sänker även här.

Det skulle vara min avslutande fråga. Folk som tittar på sina bolåneräntor–

–och undrar vad de ska göra. Du säger: "Sitt lugnt i båten."

Kommer vi att gå tillbaka till minusräntor?

Vi tycker att det känns mer och mer sannolikt att man agerar.

Riksbanken har möte i slutet av april? Frågan är om man agerar innan dess.

–Kommer bolåneräntorna att följa efter? –Då ökar kreditrisken.

Man kan göra andra typer av riktade stimulanser.

Bank of England ser till så att bankerna får incitament–

–att låna ut till företag direkt, så att man gynnar dem också.

Centralbanker och regeringar kommer att göra det man kan för att stötta upp.

Låga räntor får vi nog räkna med. Jag tror att Riksbanken agerar.

Och det kommer att vara stödjande.

Men det är ett väldigt osäkert läge.

Mycket hänger ihop med hur långvarigt det blir.

Vi ska prata om Bostadsskolan som Jocke har skrivit på Storytel ihop med EFN.

Du har ju ganska många trix och tips att komma med.

Tips och trix... En sak som kan vara viktigt att gå igenom–

–för förstagångsköpare, nu när det skakar på marknaden.

Folk behöver ju ändå en bostad. Vad är det som behövs–

–för att kvalificera till ett lånelöfte, tänkte jag att vi kort går igenom.

Vad är grunderna? Dra dem snabbt.

Finansinspektionen har satt in vissa kreditrestriktioner–

–som dikterar vad bankerna ska kräva av dig som bolånekund–

–eller potentiell bolånekund. Framför allt är det 15 % i kontantinsats.

Man måste har sparat ihop kontanta medel eller på annat sätt ha 15 %–

–av köpeskillingen att själv stoppa in.

Just det. Och att ha fast jobb eller inte?

Måste jag ha det?

Bankerna vill helst fortfarande att man har en fast anställning.

Då tycker bankerna att man har en säker långsiktig inkomst.

Men i dagens ekonomi blir det allt vanligare med mer flexibla arbetsformer.

Inom vissa yrken är det också norm i dag med korttidskontrakt.

Då gäller det att visa för banken att man har en inkomst som är minst lika trygg–

–som en fast inkomst. Bevisbördan ligger på en själv.

Då gäller det att skicka med kanske årsredovisningar från ett eget bolag–

–eller intyg från olika chefer om ens förträfflighet och hur mycket man tjänar.

Egentligen alla former av underlag som visar på att man har–

–en inkomst och kommer att fortsätta ha det framöver.

Det här med att ha nån till i båten, för att fortsätta med båtsnacket...?

Precis. Det gäller att tänka ur bankens perspektiv.

De vill försäkra sig om att du är en person–

–som kan betala räntor och amorteringar på ditt lån.

En sak man kan göra om man inte har ett fast jobb–

–eller en lång historia av fasta anställningar–

–är att man kan ta en medlåntagare.

En annan person, vanligtvis en förälder men det kan vara en släkting eller vän–

–med goda inkomster som också står på lånet.

Det behöver inte kosta den personen nånting.

Risken är om du inte betalar räntor och amorteringar–

–så är den personen betalningsansvarig för dig.

Det kan man ta bort från lånet vid ett senare tillfälle.

Det kan vara ett sätt att komma in på marknaden.

Man ger banken den säkerheten i osäkra tider.

Det underlättar deras beslut att bevilja ett bostadslån.

Om man tillfrågas att bli medlåntagare–

–ska man vara försiktig, för rätt vad det är kan man sitta där med...

Man ska nog känna den personen rätt väl.

Vi ska prata lite om framtiden och framtidens boende. Vad sägs om det?

Det ska vi absolut. Vi har en person som kan guida oss–

–i hur framtidens boende kan se ut. Lotta Sjödin på Ikano Bostad.

Berätta för folk som inte känner till Ikano Bostad. Vad är det?

Vi utvecklar, bygger och förvaltar bostäder och bostadsområden–

–i framför allt Sverige, men även i Köpenhamn.

Vi finns där Sverige växer och jobbar främst med urbana områden.

Ni har 1 000 bostäder under utveckling just nu.

–Hur många har ni i befintligt bestånd? –Vi förvaltar runt 6 000 hyresrätter.

Vi har också några vårdboenden.

Det finns en koppling till Ikea, i alla fall till familjen Kamprad.

Ikano grundades av Ikea. Redan 1988 blev det en fristående företagsgrupp.

Men vi delar det småländska arvet, värderingar–

–och en önskan om att förenkla vardagen för många människor.

Det har vi fortfarande gemensamt med Ikea–

–även om vi är en fristående företagsgrupp.

De flesta som kommit i kontakt med ert varumärke–

–har gjort det genom Ikea. Ni står för lösningar när man ska finansiera ett kök.

Det gör Ikano bank.

Det var där Ikano började. Kopplingen finns varumärkesmässigt.

Man förväntar sig en koppling mellan Ikano och Ikea.

Ni har nåt som ni kallar för Better Living. Vad är det?

Det är namnet på ett strategiskt samarbete med Ikea.

Tillsammans med dem tittar vi på framtida boenden.

Man kan jobba med utveckling av många olika anledningar.

Men vi jobbar med en innovationsmetodik baserad på "design thinking"–

–man ska förstå varför man gör saker innan man hoppar på lösningen.

Det här har vi gjort med dem för att försöka förstå hur omvärlden förändras.

Att bygga bostäder tar tid, så vi måste ligga i framkant.

Men det handlar också om hur människors beteende och behov förändras–

–och hur det påverkar vilken typ av hem man vill se i framtiden.

Kan du kort ge några exempel på såna trender? Hur förändras folks boende nu?

Vi har fokuserat på fyra stora och generella utmaningar.

En insikt är att hemmet inte längre bara är bostaden–

–utan man ser allt mer att hela stadsdelen är ens hem.

Du pratade tidigare om Ikeas forskning. De har en "Life at home report".

Den rapporten släpper de varje år. De har sett en förändring.

Bara från 2016 till 2018–

–så ökade det från att 20 % sa "hela stadsdelen är mitt hem" till 38 %.

–Inte bara i Sverige? –Nej, globalt.

Det ser vi också starkt här i Sverige.

Men vadå "stadsdelen är mitt hem"? Flyttar man ut möbler på gatan?

Urbaniseringen gör att man bor mindre, för det är dyrt att bo i städerna.

–Och mer hållbart, kanske? –Ja.

Det är det mest hållbara sättet att bo i framtiden.

Men när det blir mindre kanske du tvingas flytta ut vissa funktioner utanför hemmet.

Tack vare digitaliseringen har du mycket med dig i fickan i din mobil.

Det som var fysiskt före, som böcker, DVD-skivor, videoapparater...

Med streamingtjänsterna kan du ha med dig sånt. Du kan känna dig som hemma–

–även när du är ute på stan och sitter på ett kafé.

–Det slog nog hårt mot bokhyllan Billy. –Ja, och tittar man på sortiment...

Vad behöver vi förvara i en bostad? Det är mycket som vi inte behöver ha i bostaden.

På så sätt kan bostaden också minska. Även förvaring kan du ha som en tjänst–

–i stället för att du har ett förråd. Det där påverkar hur en bostad ska se ut.

Är ett hem bara i en privat bostad eller är det i nåt som är gemensamt för vissa?

Eller är det i utrymmen som är för alla?

Alla bor ju inte i urbana miljöer.

Många i Sverige bor ute i glesbygden.

Det kanske är svårt att vara en del av stadsdelen–

–om det inte finns grannar.

Vi jobbar framför allt med urban utveckling, för det är en global trend.

Urbaniseringen är stark globalt, men den ser vi också i Sverige.

I Stockholm har vi stor inflyttning och för få bostäder. Där är vi mest verksamma.

För dem som inte bor i urbana miljöer kanske inte sånt här blir lika tydligt.

Men det digitala är lika relevant för dem. De har mycket med sig på fickan.

De kanske har längre till grannarna, men det urbana är nånting positivt.

Det kan vara positivt, för det är mer hållbart. Men mycket bör göras annorlunda.

Är det fler unga som tar till sig det här eller kommer det brett?

Nej, många säger ju att de unga är så digitala. Men det är generellt i dag.

Det urbana är också generellt.

Många flyttar tillbaka till stan när barnen har flyttat hemifrån.

Detta att bara unga bor i städer och är digitala håller jag inte riktigt med om.

Men man kanske är mer nyfiken, medan man i andra frågor är ganska traditionell.

Det är inte alltid kopplat till ålder, utan mer till livsstil och hur man lever.

Hur tar ni ut lärdomarna från Ikano Bostad i er egen bostadsutveckling?

Det är många saker. Som bostadsutvecklare jobbar man med det fysiska erbjudandet–

–som hus, bostad och bostadsområde. Det digitala måste vi jobba med parallellt.

Där testar vi hur det digitala gränssnittet kan hjälpa våra människor–

–att lära känna varann bättre i ett område och att leva mer hållbart.

Vi vill att människor ska mötas fysiskt–

–för vi tror att man trivs bättre om man har bättre koll på grannarna.

Det digitala gränssnittet är otroligt effektivt.

Det skapar fysiska möjligheter, för det är lättare att kontakta andra via ett flöde–

–än att gå och knacka på allas dörrar.

På det här sättet ser vi att människor börjar prata med varann och sina grannar.

Ni på Ikano Bostad har alltså appar för era boende.

Absolut. Vi har testat det i flera av våra BRF:er, men vi har det inte överallt än.

Men vi ser otroligt positiva effekter av det.

Dels kan det handla om att man kan få tips om hur man ska inreda sin nya trea.

Eller så har man fått en besticklåda över och undrar om nån vill ha den.

Man kan behöva låna en parkeringsplats eller få hjälp med hunden eller barnen.

–Det blir som en anslagstavla. –Ja, precis.

Det digitala gör det så mycket enklare.

Vi vill att den där besticklådan... När man hämtar den går man hem till nån.

Du knackar på och får ett ansikte. Ni pratar med varann.

Nästa gång vet du vem som bor bakom den stängda dörren.

Det är det som vi är ute efter. Dessutom blir det mer hållbart att dela resurserna.

Det gäller det fysiska, men även tiden. Man kan hjälpas åt mer.

Det känns också som att det blir en varmare känsla i hela bostadsområdet då.

Vi hoppas det. Sen kommer det också frågor om sopor som står utanför sopnedkastet.

Samtidigt behöver det ventileras. "Det är inte okej, och då måste vi ta tag i det."

–Tvättstugelapparna har blivit virala. –Ja.

Men det har en otroligt positiv effekt. Vi har försökt se–

–hur mycket vi måste styra för att det här ska komma igång.

Men vi har sett att de här diskussionerna mellan de boende kommer ganska naturligt.

Har ni nån moderator som rensar?

I början måste man vara det, men i en BRF är det ofta styrelsen–

–som får gå in och följa upp det där.

Det får ju inte vara hot och kränkningar och såna saker. Det är ju en risk.

Men jag tror att man ganska lätt kan få kontroll på det.

Ekonomiskt sett... Både hållbarhetsmässigt och ekonomiskt–

–så har vi tidigare pratat om co-living och den typen av delningslägenheter.

Där kan man effektivisera bort en del av ytan i hemmet genom appar.

Då är det inte bara DVD-skivorna och böckerna som försvinner–

–utan även tvättjänster. Köken kan bli mindre om man använder "shared kitchen"–

–och cateringappar och leveransappar och så vidare.

Har ni tittat nåt på vilken som är den ultimata bostadsytan–

–som en människa vill ha? Man vill ju inte bo i en garderob.

Delningsekonomin är ett otroligt intressant fenomen.

Det är en viktig pusselbit i skapandet av en hållbar livsstil i framtiden.

Det är bra för planeten att vi hushåller med de resurser vi har–

–men det är också bra för plånboken. Vi vill nå många.

Men det är också bra socialt, för vi tvingas mötas lite.

Sen kan det bli friktioner kring om nåt går sönder och så vidare.

Det är tidigt i processen med att få det att funka bra.

Där behövs alla prenumerationstjänster, som kommer mer och mer.

Man börjar leasa bilar och Ikea börjar hyra ut möbler.

De här behoven kommer. Om du har ett kök som ska delas av många, vem äger då det?

Hur får vi det att fungera över tid? Det här är otroligt intressant.

Vad gäller co-living, så har vi och Ikea tittat på tre co-living-koncept.

Alla baseras på nån typ av delning, men vissa vänder sig till singelhushåll–

–för där har vi utmaningar med ensamhet och psykisk ohälsa i Sverige och globalt.

Hur kan vi få människor att må bättre genom att bo tillsammans med andra?

Men det kan också vara boendetyper där två familjer delar.

Vi tror att det behövs en större variation.

I dag är det traditionellt, med vanliga bostadstyper.

Vi behöver en bredare flora–

–för vet är olika vad man vill dela och vad man inte vill dela.

Hur privat vill jag ha det?

Känner du att det går en trend från ägande till hyra, eller access?

Du nämnde Ikeas prenumerationsmöbler. Det finns en trend i samhället i övrigt–

–att man ska dela på saker, som bilpooler, cykelpooler och elskotrar.

Kommer det att påverka?

Jag tycker att hyresrätten är en mer modern upplåtelseform.

Det ingår ju tjänster i en hyresrätt. Du har ju förvaltning och fastighetsskötsel.

Det är egentligen den mest moderna bostadsformen.

Problemet är att det inte finns tillräckligt många.

Men det är just det här med att det finns en enkelhet i det.

Det är väldigt traditionellt i dag. Det är bostadsrätter och lite äganderätter.

Men här kan det skapas nya typer av finansiering och upplåtelseformer.

Om man vill ta del av nån av era bostäder–

–och hyra en bostad av er eller ta del av delningslägenheterna eller nåt annat–

–hur ska man göra då?

Hyresrätterna finns på vår hemsida. Där kan man registrera sig.

Där har ni en bostadskö. Kostar det nåt att stå där?

Nej... Jag blir osäker, men jag tror faktiskt inte det.

Där kan de som vill ställa sig.

Sen är det svårt att få en bostad i Stockholm.

Det är framför allt bostadsrätter som vi säljer.

Det som är bra med det är att det är fast pris.

Det kan vara nåt som räddar många, men det är en hög tröskel.

Vi försöker jobba med kvadratsmarta erbjudanden och effektiva lägenheter–

–för att kunna hålla nere boendekostnaden.

Men det ska fortfarande vara en bra och funktionell lägenhet.

Vi har lösningar där man tittar på mer flexibilitet i bostaden, som flexrummen.

Det är ett extra rum som du fäller ut med hjälp av en rörlig vägg.

I stället för att ett sovrum ska vara 7 kvadratmeter–

–så tar den här bara 2 kvadratmeter.

Det är också ett sätt att hålla nere bostadsytan.

Vi vill skapa smartare lösningar och ett flexibelt hem som anpassas efter behov.

–Nånting för bonusfamiljer, kanske? –Hur funkar det att fälla ut en vägg?

Det är dels en fast del med sängskåp och förvaring.

Sen är det en rörlig del med förvaring som du flyttar med en knapp.

Vi har sålt ett projekt i Gustavsberg och ett i Haninge.

Vi tittar nu på hur vi kan få ut det på alla våra marknader.

Det är en ny lösning som vi kallar för flexrum.

Bonusfamiljer är en familjetyp som vi ser.

Var fjärde barn i Sverige har föräldrar som inte lever tillsammans. Vi märker det–

–när vi gör hembesök hos våra kunder när de har flyttat in.

Vi vill se hur det funkar att bo i den här bostaden.

Vi vet hur man bygger enligt reglerna. Men hur funkar det att bo och leva i den?

Det är intressant. Många ensamstående föräldrar kämpar för att få ihop vardagen–

–och hitta lösningar som deras ekonomi tillåter och som fungerar i deras vardag.

De som har köpt de här flexlägenheterna är dels ett ungt par–

–som mest var nyfikna på nåt nytt och spännande–

–och så var det ett äldre par som hade ett barnbarn som sover över ibland.

De behövde ett extra rum, men inte hela tiden.

Den här lösningen blev ett flexibelt sätt att lösa det.

Det är också nåt vi tittar på. Vi jobbar både med det fysiska och det digitala.

Sen är det stadsutveckling. I Malmö jobbar vi med hållbar stadsdelsutveckling–

–alltså hur en hel stadsdel måste utvecklas och planeras–

–för att kunna framtidssäkras för en hållbar livsstil.

Det är stora frågor. Vi måste börja runda av lite.

Lena, är det här nåt du ser generellt?

Är det en trend mot hållbarhet och mindre, och mer flexibla, boendeformer?

Ja, hållbarhet ser vi jättetydligt, och även urbanisering, som du nämnde.

Det gäller i Sverige och i många delar av världen. Man drömmer om livet på landet–

–men man bor urbant.

Detta med att bo smart och på mindre ytor handlar om hållbarhet–

–men också om att det är så dyrt att bo i dag, så du måste göra det effektivt.

Nu i coronatider, när fler jobbar hemifrån, kanske en flexlösning vore bra.

Man kan ha ett hemmakontor som man anpassar.

Då är det dags att runda av det här avsnittet.

Tack, Lena Fahlén, global analyschef på Handelsbanken. Tack för att du kom.

Och tack för att du kom hit, Lotta Sjödin från Ikano Bostad.

Tack så mycket.

Vi som gjort programmet är Petra Bergman och Joakim Båge.

Coronakrisen blir bara värre och risken för en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet blir alltmer överhängande. I sådant fall varslar det om en rejäl avkylning på den svenska bostadsmarknaden, som fram till förra månaden närmade sig rekordnivåer.

”Vi tittar på spridning, varaktighet och stimulanser som avgörande för hur ekonomin kommer påverkas”, säger Lena Fahlén, global analyschef på Handelsbanken.

Lotta Sjödin, strategisk utvecklings- och innovationsledare på Ikano Bostad, berättar bland annat om en ny satsning på kostnadseffektiva och hållbara ”flexlägenheter”. Dessa hem utrustas med flyttbara väggar som gör det möjligt att krympa ett helt sovrum till så lite som två kvadratmeter när det inte behövs.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier