”Dags att kavla upp ärmarna och ta tag i bostadspolitiken!”

Man vill förhandla direkt med säljaren.

Finns det anledning att vara orolig för det som nu stundar?

Ja, det är två utvecklingar...

–Det här är Kvadrat... –Det är inte nåt som löser bostadsfrågan.

–...med mig, Joakim Båge... –Ursäkta, men får jag tala till punkt?

...och Petra Bergman.

En bättre bostadssituation är ingen tröst när man själv saknar bostad.

En podd från EFN Ekonomikanalen.

I dag har vi ett fullspäckat program att bjuda på.

Vi ska prata bostadspolitik och framtidens bostäder–

–och lära oss mer om upplåtelseformen kooperativa hyresrätter.

Det gör vi med Susanne Malmgren, chef på Akademiska Hus, studentbostäder.

Välkommen. – Och så har vi Linda Teng, bostadsutvecklare. Välkommen hit.

Och Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Och sist men inte minst: Eva Nordström–

–som är vd på Stockholms Kooperativa Bostadsförening, SKB. Välkommen.

Daniella Waldfogel på Handelskammaren, det har varit omtalade byggsamtal–

–som regeringen har hållit i. Vad handlar det om?

Bostadsministern och statsministern bjöd in branschen.

Man var oroad över det vikande bostadsbyggandet.

Bara i Stockholms län har bostadsbyggandet vikt med 52 % om man jämför med 2017.

När det senaste amorteringskravet infördes 1 mars 2018 för två år sen–

–så varnade många för att det skulle bli droppen som fick bägaren att rinna över–

–och att bostadsbyggandet skulle gå ner. Så blev det.

Vi hade Per Bolund som gäst när han hade tillträtt som bostadsminister.

Då ställde Petra en rak fråga: "Kommer du att vara en mer aktiv bostadsminister?"

Han svarade att han hade för avsikt att vara det.

Tycker du att han har varit aktiv hittills?

Ambitionsnivån från politiken har varit för låg i den här frågan.

Det är inte bara denna regering som inte tagit sitt bostadspolitiska ansvar–

–utan det är flera på varandra följande regeringar.

Den här frågan är viktig för så många andra politikområden och frågor.

Att man kan bo–

–är en förutsättning för god integration och en fungerande arbetsmarknad.

Vi tittar på dynamiken mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad–

–utifrån en näringslivshorisont. Den dynamiken är satt ur spel i Stockholm.

Företagen uppger att de har otroligt svårt att rekrytera kompetens.

Det slår hårt på det personliga planet mot alla unga–

–som söker sig till den stora arbetsmarknaden.

Frågan får så många olika dåliga ringar på vattnet.

Jag förstår inte varför inte politikerna tar tag i den här frågan på allvar.

Daniella, har ni på Handelskammaren några konkreta lösningar på det här?

Vi har ganska tydligt konstaterat att det här inte fungerar.

Har ni några nycklar för framgång?

På kort sikt är det viktigt att se över alla kreditrestriktioner.

Man måste utvärdera dem och se om något har spelat ut sin roll.

Vi tror att det ligger närmast till hands att ta bort det skärpta amorteringskravet.

Man bör också se över vilka kredit- restriktioner som slår hårt mot unga–

–och som omöjliggör för en hel generation att komma in på bostadsmarknaden.

På längre sikt vill vi se ett ansvarsfullt grepp från hela det politiska spektrat.

Man måste zooma ut perspektivet och sätta en gemensam målbild.

Vilken bostadsmarknad vill vi ha?

Sen måste vi titta på vilka verktyg som krävs för att nå den målbilden.

Vilka reformer måste genomföras? Man får baxa systemet åt det hållet.

Det kan ta 10-15 år, men vi måste få se en riktning och att man tar sitt ansvar.

Jag är överlag oroad över det paralyserade läge vi har i svensk politik nu.

Reformskulden växer inte bara inom bostadsområdet–

–utan det finns också andra områden där man inte tar i strukturella frågor.

Om man genomför reformer, så får man de ekonomiska hjulen att snurra.

Den typen av ekonomiska reformer genomförs inte nu.

Just det. Det har blivit lite av ett "blame game".

Politikerna skyller på bostadsbyggarna och bostadsbyggarna på politikerna.

De skyller på Finansinspektionen.

Det blir defensivt, istället för att man försöker göra nåt konstruktivt ihop.

Kan de här byggsamtalen vara steget framåt mot den lite mer positiva riktningen?

Jag hoppas att det kan vara starten på nånting mer.

Det är kontraproduktivt med dålig stämning och "blame game".

Vi bör lyssna på varann, och frågan bör prioriteras upp på den politiska agendan.

Jag delar det du säger, Daniella.

Vi behöver blocköverskridande överenskommelser.

Min sektor vill ha stabila villkor och vi vill veta vad som gäller.

Vi vill inte ha investeringsstöd som försvinner och kommer tillbaka.

Vi säljer inte såna produkter, utan vi bygger hus.

–Det är så långa cykler. –Ja.

När vi väl bygger hus kan vi ha haft en markanvisning i 5-10 år.

Då har vi räknat utifrån ett antal förutsättningar.

Om de ändras snabbt, så blir det problematiskt.

Jag tycker att företag har ett ansvar. Då menar jag företag som vill ha arbetskraft.

Om man tittar historiskt på SKB... Vi ska snart tala mer om kooperativa hyresrätter.

När SKB bildades 1916, så var det personer som arbetade på L.M. Ericsson och Atlas–

–som bildade föreningen.

De sparade till 10 % av produktions- kostnaden på första fastigheten.

60 % fick de låna av sina arbetsgivare.

Resten lånade man på bank med kommunal borgen.

I dag finns inga kommunala borgensåtaganden.

Jag har inte sett nån arbetsgivare–

–som lånar ut 60 % av produktionskostnaden–

–för att bygga bostäder åt sina medarbetare.

Det kanske är lite bökigt rent formellt att låna ut?

Det var säkert jättebökigt 1916 också. Det är jag övertygad om.

Det är en inställning. Ofta uppfattar jag att nån eller man ska fixa nåt.

Men "nån eller man" fixar aldrig nåt. Vi måste göra det – tillsammans.

Först 2018 var utflyttningen från Stockholm större än inflyttningen.

I dag fick vi nya siffror för 2019.

De visar att flyttnettot har åttafaldigats under 2019.

Utflyttningen är betydligt större.

Det är problematiskt för en tillväxtregion som Stockholm–

–som är Sveriges huvudstad.

Att inte se kopplingen till bostads- marknadens dysfunktionalitet är naivt.

Som vi har diskuterat, så har många parter ansvaret för att lösa bostadssituationen.

Som individ har man också ett ansvar–

–för ingen lär lösa bostadssituationen åt en, i alla fall inte på kort sikt.

Då gäller det att utbilda sig om de olika upplåtelseformerna.

I dag finns det fyra upplåtelseformer.

Det är äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt och kooperativ hyresrätt.

Kooperativ hyresrätt är nåt som jag måste erkänna att jag inte kan så mycket om.

Därför har vi tagit in en expert på ämnet, nämligen Eva.

Vad är en kooperativ hyresrätt och vad utmärker den?

–Jag ska försöka göra det enkelt. –Ja.

Kooperativ hyresrätt är en egen upplåtelseform med egen lagstiftning.

Svensk lagstiftning tillåter kooperativ hyresrätt.

Kooperativ hyresrätt är en blandning mellan bostadsrätt och hyresrätt.

Det innebär att det finns två modeller av kooperativa hyresrätter:

Ägarmodellen och hyrmodellen.

SKB, som jag jobbar på, representerar ägarmodellen.

Vår ekonomiska förening äger alla fastigheter.

Du blir medlem i föreningen och ställer dig i turordningskön.

I dag har vi 91 000 medlemmar i kön. Det stora inflödet är nyfödda barn.

Mor- och farföräldrar och mammor och pappor ställer sina barn i kö.

Det är en skillnad mot den kommunala bostadskön.

Hos er kan man ställa barn i kön från ett års ålder.

Från noll års ålder, så fort de får ett personnummer.

Det är den stora skillnaden, för när man jämför kötider–

–ska man komma ihåg att man här kan börja när man är noll år.

I bostadsförmedlingens siffror ingår det att man ställt sig när man är 18.

Det måste man beakta när man diskuterar kötider.

Men hur bidrar den här formen till att lösa problemet med insiders och outsiders?

Jag läste nånstans att ni har 31 års väntetid på er lista.

Det beror på var du vill bo. Om du vill bo i Stockholms innerstad är det lång kötid.

Om du vill bo i våra kvarter i Vasastan, så är det långa kötider.

Men i vår nyproduktion i Sundbyberg, där vi har 148 lägenheter–

–har 25 % kortare produktionstid än ett år.

Kooperativ hyresrätt som modell funkar så att du står i turordningskö.

När vi får lediga lägenheter släpper vi ut dem för uthyrning.

Man anmäler intresse. Efter en viss kötid erbjuds man en lägenhet.

Då betalar man en upplåtelseinsats till föreningen, en deposition.

Föreningen får då inlånade medel av den som flyttar in–

–men med det får du lägre hyra. Där är det en mix.

Men du kan inte sälja andelen eller på andra sätt tjäna pengar på den–

–utan du får lägre hyra. När du flyttar ut får du tillbaka pengarna.

Fördelen är att ett stort antal av våra medlemmar–

–faktiskt har den här upplåtelseinsatsen–

–men de är inte kreditvärdiga för lån till en bostadsrätt.

De har inte 15 % av köpeskillingen att lägga upp på bordet.

Hos oss är det maximalt 10 % av produktionskostnaden.

Vad kostar det att få en etta ungefär?

I nyproduktion är det 3 000-4 000 kronor per kvadratmeter.

Om du har en 30-kvadratare, så blir det ungefär 90 000-120 000.

Det har ett antal av våra ungdomar, och ett antal av deras föräldrar.

Deras alternativ är 15 % på en lägenhet som kostar 3 miljoner. Det är mycket mer.

Fördelen för de unga hos oss–

–är att vi inte har nåt krav på en viss inkomst–

–som att den ska vara fem gånger hyran eller tre gånger hyran.

–Det är inte så tufft som hos en bank. –Du kan vara student eller ha ströjobb.

Vi kan räkna av din upplåtelseinsats om du inte kan betala hyran.

–Hur vanligt är det? –Vi är de enda som är så här stora.

Vi har 8 100 lägenheter i Stockholm och är den största privata hyresrättsaktören.

I övrigt är det små kooperativa hyresrätter, ofta för äldre ute i landet.

"Varför finns det inte fler kooperativa hyresrätter?" brukar man fråga mig.

Om man har jobbat på bostadsrättssidan–

–så vet man att bostadsrätten länge hade en väldigt låg insats.

Det var mer lån i föreningen. Man hade hembud fram till 1970- och 1980-talet.

Man skulle lämna tillbaka till HSB, Riksbyggen eller den som ägde den.

Fram till 1990-talet var det mer lån i föreningen. Din egen insats var liten.

Det var som en kooperativ hyresrätt, fast i BRF-stuk–

–tills man vände på den kvoten, med 90-talskrisen.

Om jag bara får bli väldigt konkret innan vi byter ämne...

Om man är 18 år och vill in på bostadsmarknaden–

–för att man ska gå på universitetet i fyra år–

–hur ska man då tänka om man vill ta sig in i ert bestånd?

Om du inte är medlem, så måste du bli det och ställa dig i turordningskö.

Om du är 18 år får du antingen söka våra korttidskontrakt–

–för de har kortare turordningstid. De ska stamrenoveras.

–Det är så kallade rivningskontrakt. –Ja, fast vi river inte.

Det är renovering. Korttidskontrakt, renoveringskontrakt... Vi river inget.

Det andra är nyproduktionen. Den är mer kostsam.

Så ser det ut. Men å andra sidan–

–är de unga annars hänvisade till andrahandsmarknaden, som är dyrare.

Det är inga förstahandskontrakt, utan väldigt dyra andrahandskontrakt.

Men jag tror på blandade upplåtelseformer i grunden, att blanda så mycket man kan.

Vi ska ta och titta in lite i kristallkulan.

Och då tänker jag framför allt på Linda Teng, bostadsutvecklare–

–och Susanne Malmgren, som är chef på Akademiska Hus.

Vilka nya grepp ser du framöver?

Vi tittar väldigt seriöst på det kollektiva boendet.

Det kollektiva boendet gäller mellan två till sex personer.

Vi koncentrerar oss kring det–

–utifrån vår erfarenhet och ståndpunkten att familjekänslan ska infinna sig.

Man ska kunna lita på den person som man har intill sig.

Det blir också en möjlighet, inom byggreglerna–

–att göra en privat sfär för de personer som bor tillsammans.

De får sin privata sovrumsdel.

Sen går det över till den mer offentliga delen av bostaden–

–som blir väldigt trevliga umgängesytor. Man kan laga mat tillsammans.

När vi tänker på studenterna i vårt bestånd–

–så tänker vi på att de säkert flyttar till en ny ort.

De är okända där och har inget kontaktnät.

De ska prestera i skolan. Det sociala nätverket behövs för att de ska må bra.

Det är en väldigt viktig del för oss.

Vi hyr ut till lärosäten och jobbar med bostadsutvecklare–

–men det är studenten som ska prestera och klara av det – och som ska må bra.

De unga måste må bra i dag. Vi ser att det är ett problem i samhället.

De nya moderna delningstjänsterna, som Airbnb, gillas inte av fastighetsägarna.

Det gäller både uthyrning av studentbostäder och hyresrätter.

Hur ser ni på Handelskammaren på såna delningstjänster?

De kan öka effektiviteten i det befintliga beståndet.

Man bör välkomna alla nya innovativa grepp som finns.

Men det måste utvärderas hur de fungerar.

Man får se vilka effekter och konsekvenser de leder till.

Men att vi måste kunna dela på ytor på ett smartare sätt...

Dit måste vi vara på väg, både av hållbarhetsanledningar–

–och för att fånga upp det ungdomar pratar om, och hur de vill leva.

Man vill bo tillsammans och dela på gemensamhetsytor.

Det gör också mycket för det sociala.

Vi behöver förändra våra regler och våra lagar för att kunna göra det.

Det är vår roll att bevisa vad som faktiskt fungerar.

Vi måste börja runda av. Det har varit en lång och intressant diskussion.

Det är en evig fråga. Det är ett hundraårsperspektiv, och längre.

–Det är jättebra sagt. –Det är ingen quick fix.

Men samtalen är i gång på allvar nu, och det tror jag är bra.

Vi får se vad som händer.

Tack, alla, för att ni var med i dagens program.

Vi som gjort programmet är Joakim Båge och Petra Bergman.

I veckan har statsministern, bostadsministern och byggbranschen suttit ned och samtalat om den svenska bostadssituationen. Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare, anser att dynamiken mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden är helt satt ur spel. För att komma i balans igen bör kreditrestriktionerna ses över. Närmast till hands ligger enligt Waldfogel att rulla tillbaka det skärpta amorteringskravet.

“Dags att kavla upp ärmarna och ta tag i bostadspolitiken!”, säger hon.

Dessutom berättar Eva Nordström, vd för Stockholms Kooperativa Bostadsförening, om hur upplåtelseformen kooperativa hyresrätter fungerar och hur man som bostadssökande kan komma åt lukrativa korttidskontrakt.

Slutligen diskuteras vad byggbranschen kan lära sig genom att studera utvecklingen av framtidens studentbostäder, som är såväl kvadrat- och klimatsmarta som socialt optimerade.  Bostadsutvecklaren Linda Teng och  Susanne Malmgren, chef  för studentbostäder på Akademiska Hus bidrar med sin expertis i bostadspodden Kvadrat.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • #Uppesittarkväll 24 mars2:14:44

    #Uppesittarkväll 24 mars

    Det har hänt mycket sedan sist. Marsupplagan av #Uppesittarkväll handlar mycket om coronakrisens påverkan på ekonomin, men fokus ligger fortfarande på hur vi ska förvalta den lön vi får in.

  • Så får du resan återbetald3:44

    Så får du resan återbetald

    Det rådande läget gör att många känner sig oroliga för att genomföra bokade resor under påskhelgen. Johanna Persson från Konsumentverket berättar vilka rättigheter du har när det gäller återbetalning av resor. 

  • Allt du vill veta om permittering2:05

    Allt du vill veta om permittering

    I Regeringens krispaket ingår möjligheten till korttidspermittering för personal. Så här fungerar det för arbetstagare och arbetsgivare.  

  • Coronaspecial: Så påverkas bostadspriser, bostadsaffärer och bolån27:28

    Coronaspecial: Så påverkas bostadspriser, bostadsaffärer och bolån

    I detta extrainsatta avsnitt av Kvadrat diskuteras bostadsmarknaden med avstamp i coronakrisen. Mäklaren Helena Ullhag tror på en förändrad visningskultur framöver och Handelsbankens kontorschef Ann-Christin Lenksjö berättar om hur populärt amorteringsfria perioder på kort tid har blivit.