Allt du behöver veta om byggemenskaper

Man vill förhandla direkt med säljaren och inte vara med i en budgivning.

Finns det anledning för samhället i stort att vara orolig för det som nu stundar?

Det här är Kvadrat! Med mig, Joakim Båge...

Det är högre... Ursäkta, men får jag tala till punkt.

–...och Petra Bergman. –Det är inte så härligt att höra...

...att situationen blir bättre men jag har ingen bostad.

En podd från EFN – ekonomikanalen.

Välkommen till det första ordinarie avsnittet av Kvadrat 2020.

Förra gången var vi live på stan under lanseringen av Bostadsskolan.

I dag är vi i studion med två eminenta gäster:

Maria Landeborn, sparekonom från Danske Bank. Välkommen hit!

Nils Söderlund, arkitekt och drivande i Föreningen för Byggemenskaper.

–Stämmer. Jag är också med i styrelsen. –Välkommen!

Den stora osäkerhetsfaktorn just nu är omvärldsfaktorer.

Handelskrig, coronavirus osv.

Vad är din uppfattning om vad folk oroar sig över?

För tillfället är det mycket coronaviruset.

Eftersom det skrivs så mycket om det i tidningarna–

–och man inte vet hur det kommer att spridas.

Om man tittar på hur det har sett ut historiskt–

–talar det mesta för att vid slutet av året–

–kommer det inte att synas några effekter på världsekonomin av viruset.

Men här och nu kan det vara stökigt.

Speciellt med tanke att i tolv månader innan viruset bröt ut–

–gick börsen upp 24 % bara på stigande värderingar, ingen vinsttillväxt.

Så där finns det lite fallhöjd. Börsen bryr sig om viruset.

Men vad det gäller bostadsmarknaden handlar det mer om vad Riksbanken gör.

Det bryr sig inte börsen så mycket om.

Vad är det som påverkar bostadspriserna gentemot börsutvecklingen?

Börsen har mycket mer med internationella händelser att göra.

Det beror på att det är många verkstadsbolag på börsen–

–som har exponering mot de globala marknaderna.

Börsen är mer handelskrig, brexit, coronaviruset...

Medan bostadsmarknaden påverkas av inhemska faktorer.

Dels ränteläget, förstås. Vad Riksbanken väntas göra påverkar priserna.

Det påverkar kostnaden för bostaden. Och sen är det regleringar.

Om det pratas om att trappa ner ränteavdraget kan det få effekter.

Bolånetaket, amorteringskravet... Såna saker slår.

Coronaviruset gör ganska lite för om nån tänker köpa en bostad eller inte.

Vissa banker följer efter Riksbanken... Riksbanken har ju höjt räntan till 0.

Hur kommer det sig att vissa banker höjer och vissa inte?

Det har delvis att göra med konkurrensen på bolånemarknaden.

Den är tuff, både mellan de stora etablerade aktörerna.

Men också på grund av nya aktörer med andra prismodeller–

–som pressar priserna på ett annat sätt.

Det gör att vissa aktörer redan har höjt räntan.

Andra avvaktar. Vi har inte höjt räntan.

Vad som sker framöver vet jag förstås inte.

Men det handlar mycket om konkurrensen.

Bankerna har länge haft ganska bra marginaler på bolån.

Pressen på inlåningssidan lättar till följd av Riksbankens höjning.

Inlåningen, att människor har haft pengar på sparkonton–

–har kostat pengar för bankerna. Det gör det inte på samma sätt längre.

Då behöver man kanske inte höja lika mycket på bolånesidan.

Där är en skillnad mot hur det har varit.

Då var de flesta banker lite följa John. Om nån höjde, höjde de andra lika mycket.

I dag ser det lite annorlunda ut. Man måste var lite mer om sig och kring sig.

Det behöver man vara. Att bankerna inte kör en följa John-princip längre–

–handlar dels om konkurrensen. Dels om att bolån är en så stor fråga.

Både medialt... Människor vet att man kan jämföra aktörer.

Det kan löna sig att välja en annan bank.

Att bara ställa frågan kan göra att man får sänkt ränta.

Prispress på grund av att konsumenterna är mer medvetna är en bidragande orsak.

Har du nån känsla för hur era kunder har gjort?

Vi ser ett ökat intresse för att binda räntorna.

Men främst på kortare löptider. Ett–två år.

Det handlar om att man kan få lägre bolåneränta om man binder–

–än om man har rörligt ränta. Det är en viktig faktor.

Folk är inte rädda för att Riksbanken ska höja räntan.

Han har sagt att det sker först om tre år. Hösten 2022.

Det är en lång prognos som kan komma att ändras.

Det är inte rädsla för stigande räntor som får folk att binda.

Det är lite upp och nervända världen. Det är ju konstigt.

Ja. Det har ju sett ut så här ett tag.

Att man har kunnat binda på ett–två år och få lägre ränta.

Förr kostade det att binda. Det var en försäkring mot stigande räntor.

Man betalar en premie, men vet då exakt vad man betalar de kommande två åren.

Nu får jag istället en liten rabatt om jag binder.

Det är en annorlunda situation. Det har alltid lönat sig att ha rörlig.

Bolåneräntorna ligger nog ganska nära sina lägsta nivåer.

För att förstå varför det här skiftet har skett–

–så har det blivit ökad rörlighet på bolånemarknaden.

Då föredrar bankerna att binda kunder en viss tid.

Då vet de att de inte försvinner. Vad är logiken bakom det?

Det handlar också om räntemarknaden och upplåningskostnaderna för bankerna.

Tittar man på räntekurvan, skillnaden mellan korta och långa räntor...

Om man jämför med ett vanligt bolån har det historiskt varit så–

–att om jag haft en rörlig ränta på tre månader har den varit lägst.

Band man på ett år kostade det mer, två år ännu mer och fem år mer osv.

Den kurvan lutade uppåt. Nu när det har varit låg tillväxt i världen–

–låga räntor här och nu och prognoser om låga räntor–

–så har marknadsräntorna också sett ut så här.

De korta räntorna har varit låga, men de långa har varit nästan lika låga.

De speglar kostnaderna för bankerna att låna ut pengar.

Det handlar inte om att låsa in kunderna med långa bindningstider på låga räntor–

–utan marknadsräntorna ser ut så här. Kurvan lutar nedåt.

Men lite vill ni väl binda kunderna också?

Nej. Vi hoppas få kunderna att stanna ändå för att de är nöjda.

Lite konsumentupplysning är att nackdelen med att binda räntan är–

–att om man vill flytta kan man tvingas betala ränteersättnings...

Ränteskillnadsersättning.

Om du binder ett bolån på tre år och ska flytta efter ett år–

–så måste du lösa bolånet i förtid. Då får du betala ränteskillnadsersättning.

Det kan bli dyrt beroende på hur marknadsräntorna har rört sig.

Tänk då på att inte binda räntan längre än du tänker bo kvar.

Se till att välja en bank som du är nöjd med.

Om man sen köper en bostad som är lika dyr eller dyrare–

–så går det hos många aktörer att flytta med lånet.

Det behöver inte lösas utan kan flyttas till den nya bostaden.

–Du byter pant... –Precis. Då slipper du kostnaden.

–Det är väl en avgift för det också? –Det finne en pantsättningsavgift.

Den är på långt när inte lika hög som avgiften för att lösa hela lånet.

Intressant. Vi ska snart röra oss vidare.

Men jag tänkte prata lite om den 30-åriga ränteprodukten.

Vi har talat mycket om hur det ska bli enklare för unga–

–att komma in på bostadsmarknaden. Det har varit rätt höga trösklar.

Förklara bakgrunden till den 30-åriga ränteprodukten och vilka som erbjuds den.

I dag erbjuder vi den till befintliga kunder.

Vi avser att lansera den bredare under första halvåret 2020.

Den 30-åriga bolåneprodukten riktar sig främst till förstagångsköpare–

–som kanske inte har en jättehög inkomst i dag–

–som tål bankernas kalkylräntor, vår är 7 %.

Det vi kan göra med den 30-åriga produkten är att räkna på den faktiska räntan.

Just nu är den 2,89 %.

Då kan vi istället testa kundens ekonomi på en ränta på 2,89 %.

–Då har man råd att köpa lite mer. –Du kan beviljas ett lite större lån.

Om du har pluggat i ett antal år–

–har du förmodligen en ganska bra löneutvecklingskurva framför dig.

Men här och nu kanske inte din ekonomi räcker till–

–för att låna det du behöver för att komma in på bostadsmarknaden.

Min son söker bostad just nu och frågade efter lånelöfte. Han sa–

–att det tog tid för banken att ta fram ett lånelöfte.

Hur ser du på det? Hur lång tid tar det från–

–att man knackar på hos banken till att man får ett lånelöfte?

Det ser olika ut hos olika aktörer. Ibland är det högt tryck och man hinner inte med.

Målsättningen är att man ska återkomma inom några dagar.

Man kan lägga in uppgifter på hemsidan och få ett preliminärt lånelöfte.

Sen behöver man prata med banken–

–för att bekräfta inkomstuppgifter och utgifter m.m.

Men han hade siffror på två veckor.

Det är möjligt att det förekommer. Men så ska det förstås inte se ut.

Men det är bra att kolla med olika aktörer.

Det var vad jag sa till min son. "Fråga fler banker."

Ska vi gå vidare och prata om lånelöftet och ge tips och råd.

Hur kan man agera för att få fart på lånelöftet?

Vi hör att det kan ta tid och om man inte uppfyller de vanliga kriterierna–

–med fast jobb, utan kanske är student...

Du har ju skrivit om det här i Bostadsskolan.

Boken som du har skrivit. Har du nåt första tips, Jocke?

Det viktigaste i den research jag gjort när jag har pratat med banker–

–är vilken inkomst du har och att du får den att räknas som fast.

I dag är det så att många inte är fast anställda.

Så är det framför allt i början av karriären.

Man tar ett vikariat eller får en visstids- eller en projektanställning.

Men då är mitt tips att man ska prata med sin bank.

Om man, som Maria berättar, knappar in sina uppgifter på nätet–

–och behöver fylla i att man inte är fast anställd–

–så kan man få ett avslag. Då gäller det att ta kontakt med banken direkt–

–och förklara sina omständigheter. Det kan vara en provanställning eller nåt sånt.

Då kan det hända att banken ändå godkänner det.

Att få sin inkomst att räknas som fast–

–är en grundprincip. Håller du med om det, Maria?

Jag håller med. Man ska också vara ute i tid.

Om man vet att man ska börja titta efter bostad bör man testa olika aktörer.

Man ska föra en diskussion med banken så att man vet vilka förutsättningarna är–

–och vad man behöver lösa om det av nån anledning inte går att få lånelöftet.

När man får själva lånelöftet, får man då också en preliminär ränta?

Nej. Du kan titta på vad listräntorna är när du får lånelöftet.

Men räntan du får blir den ränta som gäller den dag då du tecknar lånet.

Sen kan du diskutera ränterabatten med banken.

Det kan ha att göra med sparande och hur mycket du kan amortera och lägga in själv.

Såna parametrar kan man jobba med.

Men ränterabatten kan man ofta komma fram till i förväg–

–givet vissa villkor. Men räntan kommer att bero på hur marknadsräntan ändras.

Ett annat tips är att inte försöka dölja om man har en betalningsanmärkning.

Du lyfter också, Joakim, att man kan skaffa en medlåntagare.

Precis. Om banken tycker att det låter lite osäkert med din anställning–

–så kan man komma in med det kortet och säga–

–att man har en person med fast anställning och god inkomst.

Det underlättar om den personen är kund i banken. Då säger man:

"Den här personen ställer upp som medlåntagare på mitt lån."

Det betyder att chansen ökar–

–för att man ska få ett lånelöfte på summan som behövs till lägenheten.

Sen behöver inte medlåntagaren stå kvar på lånet i all evighet.

Du kanske bygger upp en historik hos banken och får en fast anställning.

Då kan du välja att ta över hela lånet.

–Brukar det kosta nånting? –Jag vet faktiskt inte om det gör det.

Jag sitter inte med det praktiska.

Det är ett tips om man ska in på bostadsmarknaden.

Man ska ha en hel arsenal med saker som kan hjälpa en till det första lånelöftet.

Då är man inne på marknaden och har det jag kallar ett VIP-kort.

Det var det jag gjorde 2001 när jag köpte min första etta i Jakan.

–Pappa var medlåntagare. –Sen är man inne på marknaden.

Då ökar en chanser väsentligt att kunna fortsätta.

När man söker det här ska man vara väl förberedd.

Du brukar också prata om att man ska gräva där man står.

Där menar jag just det att man ska utnyttja befintliga bankkontakter–

–och prata med släktingar, föräldrar och så vidare.

Där har man nog kanske störst chans att få hjälp–

–vare sig det gäller ett lån till kontantinsatsen, eller hjälp till den–

–men också med bankkontakter, medlåntagare och så vidare.

Just det.

Ofta pratar man om aktörer med enklare modeller där mycket sker digitalt.

Men de vill ofta att man passar in i ett fack med fast inkomst och kontantinsats.

Där fyller storbankerna en viktig funktion, tycker jag.

De är flexibla, och man kan diskutera saken.

Det är fler aspekter än hur mycket du ska låna och din fasta inkomst.

Det finns en anledning... Man bör gå till den bank man har varit kund i.

Där ska man prata med en kontakt som nån redan har. Då ökar chansen.

Sen måste du alltid ha en privatekonomi som håller för en kreditgivning.

Det gäller ju oavsett.

–Har det löst sig för din son, Nils? –Han är faktiskt just på väg.

Han har budat på lägenheter.

Och han har fått ett lånelöfte.

Men det ger en ribba för vad han kan köpa.

Han måste också kunna betala sin boendekostnad.

–Men han har sitt VIP-kort. –Han är på gång.

Vi räknade fram en annan sak.

Hans boendekostnad, inklusive lån, kommer att hamna på 30-40 %.

–Av hans inkomst? –Ja.

Hans lillebror har precis fått en studentlägenhet.

Han får betala över 50 %–

–från bidrag och lån, från studielånen, för det här.

Det är över 50 %.

På grund av ränteläget är det ofta billigt att äga.

Om man tittar på nån som äger sin bostad i en storstad, och som har stora lån–

–men som slipper de strängaste amorteringskraven och mest betalar ränta–

–så är det betydligt billigare än om du skulle ha en hyresrätt i samma läge.

Är det inte alltid så att man betalar minst för sitt boende om man äger det?

Ja, och särskilt i dag, skulle jag vilja säga, när räntorna är så pass låga.

När jag köpte bostad med pappa som medlåntagare band jag på två år.

–Då var räntan 6 %. –Det tyckte du var prima då.

Jag tyckte att vi fick en bra deal som kunder i banken.

Börjar vi vänja oss vid de här låga räntorna?

Ser du det på era kunder?

Ser man det som självklart att det ska vara så här låga räntor?

Jag ser det inte specifikt på våra kunder. Men folk vänjer sig nog vid låga räntor.

Vi har haft låga räntor i tio år.

Nu flaggar centralbankerna, och särskilt Riksbanken, för låg ränta under åratal.

Vi har en hel generation som nu kommer in på marknaden–

–som bara upplevt att börsen och bostads- priserna stiger och räntorna är låga.

Jag tror kanske att folk vänjer sig vid väldigt goda förutsättningar–

–särskilt om man varit med de sista tio åren, efter finanskrisen.

Vi ska gå vidare, Nils Söderlund.

Du är arkitekt och en av de drivande i Föreningen för Byggemenskaper.

Du sitter i styrelsen. Vad är en byggemenskap?

En byggemenskap är när en grupp människor–

–tillsammans planerar och låter bygga sitt hus.

Man är med från början och har en idé om vad man vill göra.

Man går samman, planerar, låter bygga och använder sin bostad.

I föreningen säger vi att det också kan vara nåt annat.

Det kan vara ett kulturhus eller en arbetsplats.

–Kan det vara ett parhus? –Det tycker jag.

Men det är väl kanske den nedre gränsen.

De vanligaste storlekarna är mellan runt tio och upp till femtio lägenheter.

Vi backar bandet för de lyssnare som aldrig har hört talas om det.

Bostadsminister Per Bolund gick förra veckan ut med ett debattinlägg–

–och sa att det var framtiden på bostadsmarknaden.

Det här med byggemenskaper är en modell som har varit populär i Tyskland.

Det handlar om–

–att i stället för att köpa en bostad av ett byggbolag eller en bostadsutvecklare–

–så går man ihop med ett antal andra personer.

Sen upphandlar man och bygger det här flerfamiljshuset ihop.

På det sättet får man ner kostnaderna och kan bygga på ett sånt sätt–

–som passar den här gruppen bättre än de massproducerade större bostäderna.

Det skulle jag vilja säga. Drivkraften för de här människorna är: Hur vill man bo?

Den gör att man själv kan utforma sitt hus.

Det är det som är grundpremissen.

–Varför har det inte kommit hit tidigare? –Det är en bra fråga.

Du nämnde att man har kommit längre i Tyskland.

De startade med den här rörelsen tidigare. De började på 1990-talet.

Vi kanske ligger 15 år efter.

Men... Ja.

Dels tror jag–

–att kommunerna gärna jobbar med stora aktörer.

Byggemenskaper är nya aktörer.

Det är också så att människorna själva inte ser sig–

–som byggherrar och tar tag i det.

–De kanske inte ens vet att det går. –Precis.

Jag brukar säga att en av de viktigaste frågorna för oss nu–

–är att få fram till vanliga människor att det är en möjlighet.

Det börjar hända saker, och det kommer att ge möjligheter framöver.

Vilka är, rent konkret, fördelarna–

–mer än att man går ihop ett gäng och på så vis får ner kostnaderna.

Det blir mindre administrativa fasta kostnader.

Men finns det skattemässiga fördelar? Finns det speciella bidrag?

En byggemenskap är precis som alla andra aktörer.

Men just nu har det faktiskt kommit ett bidrag.

Regeringen har tagit fram ett startbidrag som börjar gälla från nu i januari.

Boverket handlägger det. Om man är intresserad ska man kolla deras hemsida.

Det är ett startbidrag.

Det är upp till 300 000 kronor och avser den jobbiga delen av en byggemenskap.

Det är från att man har fått kontroll på sin tomt.

Alla måste ju hitta nånstans att bygga.

Man kan få en markanvisning av kommunen eller köpa på den privata marknaden.

Från det att man har tomten tills man får ett byggkreditiv är en känslig del.

Det är ungefär 10 % av byggkostnaden.

Till den delen kan det vara svårt att hitta banker.

Det är också svårt för bankerna att ha en dialog med en byggemenskap än så länge.

Då kan det här startbidraget vara viktigt för en byggemenskap.

Att Bolund är ute och pratar om det kanske ger en viss legitimitet.

Bankerna får upp ögonen och inser att det inte bara är nåt experimentellt...

Jag kan inte prata i dag. Ett experiment.

De inser då att den här boendeformen kan bli allt vanligare i Sverige.

Absolut, och även kommunerna. De är också en nyckelfaktor.

Om regeringen tar fram det här och gör det mer aktuellt–

–så börjar också kommunerna lyssna och tänka att detta kan vara intressant.

Det är de som ofta markanvisar till aktörer som bygger.

Vi vill komma in och bli kompisar med dem.

Vi vill vara med i markanvisningstävlingar.

Vi vill få direktanvisningar och finnas på plats.

Men för att bli konkret, om folk lyssnar på det här och blir intresserade.

Man kan få ner kostnaderna med upp till 30 %, visar de tyska modellerna.

Då kan man rimligen komma över en bostadsrätt eller en villa.

Man kan bygga olika upplåtelseformer eller småhus.

Man kan göra en bra affär på det. Men var ska man börja?

De flesta kanske inte har 30 kompisar som vill flytta samtidigt–

–och som är intresserade av samma sak.

Finns det nån portal eller nåt ställe där man kan hitta andra?

Dels har vi vår egen hemsida, Föreningen för Byggemenskaper.

Där har vi en matchfunktion där man kan gå in och titta på andra byggemenskaper.

Man kan hitta etablerade byggemenskaper och andra aktörer.

Men vi är också med i ett Vinnova-stött projekt som heter DiverCity.

Där har vi också en hemsida. Den heter divcity.se.

Där kan man också gå in och se–

–att vi ordnar evenemang, konferenser, möten, studieresor och så vidare.

Vid såna tillfällen kan man träffa likasinnade.

Annars tycker jag att man ska...

Om man vill bygga tillsammans med kompisar ska man hitta ett par kompisar–

–och prata om det och snacka ihop sig.

Sen tar man kontakt med kommunen.

Vissa kommuner har fått upp ögonen för det här och tycker att det är spännande.

Vissa kommuner kommer att...

De får ett intresse för det här.

Själv gjorde jag det här för jättelänge sen.

–Ja, du bor i en byggemenskap. –Ja. Understenshöjden.

Det är en ekoby i Björkhagen. Vi hade lite tur.

Vi var en grupp... Jag var inte personligen med från starten.

Vi var en grupp som sa att vi ville bo i en ekoby, men inte i en skog.

Vi ville bo vid en tunnelbanestation i Stockholm. Då gick man till kommunen.

Vad är en ekoby? För dem som inte känner till det.

Det finns ingen definition av vad en ekoby är.

Vi hade vissa saker...

Vi blickade upp mot stjärnorna och landade i trädtopparna.

Det ska vara miljötänk på själva huset.

När man bor där ska man inte bli sjuk. Det är konstigt att man behöver säga det.

–"Jag ska inte bli sjuk." –Det ska inte byggas med radon.

Nej, det ska vara ett sunt hus. Sen ska det vara ett kretsloppstänkande.

Det är såna tankar.

–Energifrågan var aktuell även då. –Solceller och den typen av saker.

Solfångare var det när vi började. Då fanns det knappt solceller.

Men nu har vi investerat i solceller.

Vad skulle du säga, då? Vilka är det här för?

Kan det vara ett alternativ för unga som vill in på bostadsmarknaden?

Eller måste man vara lite rutinerad på boendefronten för att mäkta med det här?

Just nu är det lite så att det ska mäktas med.

De genomförda projekten har utförts av lite hardcoremänniskor.

Men forskningsprojektet DiverCity handlar om att sänka trösklarna–

–så att flera ska kunna göra det här.

Det ska vara lite... Det ska kunna bli som en folkrörelse, en egnahemsrörelse.

Vad är fallgroparna? Finns det nåt man ska akta sig för?

Det är två saker, framför allt.

Man måste hitta en plats att bygga på.

Sen är det just pengarna.

Där återstår det mycket jobb.

Det finns en del aktörer, mest lokala banker och lite nischbanker–

–som har varit med ett tag.

Men i Tyskland börjar banker se det som etablerat.

I Hamburg är det 10-20 % av all markanvisning–

–som är till byggemenskaper. I München är det 30 %.

Det förstår bankerna. De intresserar sig.

"Hur kan vi närma oss den här kunden?" Vilka problem och möjligheter har den?

Skedet från att man har hittat en plats att bygga på–

–fram till byggkreditivet–

–är en känslig fas. Där hoppas vi–

–att det ökade intresset också ska leda till att det kommer fram fler lösningar.

Superspännande! Vi måste börja runda av här.

Till sist: Hur har det gått i Tyskland på andrahandsmarknaden för de här boendena?

–Eller bor man kvar? –Det är en bra fråga.

En kritik har varit att det byggs så konstiga lägenheter.

Dels bor man kvar. När man har förverkligat sin dröm bor man kvar länge.

Det har vi gjort i Understenshöjden.

Men de här lite udda lägenheterna har visat sig vara jättepopulära på marknaden.

De har inga problem med att sälja dem.

–De kanske är byggda med mer kärlek. –Ja, det ser man överlag.

Alla byggemenskaper har en extra knorr–

–och alla vill att det ska bli så fint som möjligt. Det ger hög kvalitet.

Man kanske har mer kontakt med grannarna om det är en riktig gemenskap.

Man kanske inte tänker på det när man jobbar och kämpar med byggemenskapen–

–men man märker det när man flyttar in att det blir en bogemenskap.

Man kan fortsätta. Det är en kul spinoff. Man fortsätter med andra saker.

Vi startade en bilpool i Understenshöjden.

–Vad kul. –Ja, verkligen.

Vi hoppas att bankerna kommer med i matchen.

–Petra, du och jag får åka på studiebesök. –Ni är välkomna.

–Vi är tillbaka igen om två veckor. –Ja, om två veckor.

Vi tackar därmed Maria Landeborn från Danske Bank–

–och Nils Söderlund från Föreningen för Byggemenskaper.

Vi som gjort programmet är Joakim Båge och Petra Bergman.

Den här podden görs av EFN Ekonomikanalen. Ansvarig utgivare är Anna Fagerström.

Om du vill lyssna på våra andra poddar, så sök på EFN där poddar finns.

I detta avsnitt av Kvadrat pratar vi om vad som händer med bostadspriserna just nu och när man ska välja en rörlig eller bunden ränta. Sparekonomen Maria Landeborn från Danske Bank ger sina bästa tips i frågan. Dessutom får vi höra mer om en ny bolåneprodukt för förstagångsköpare.

Uppmärksamheten vänds sedan mot byggemenskaper, som är en nytt kollektivt sätt att bygga bostäder. Det består av privatpersoner som tillsammans går ihop för att planera, bygga och förvalta sina egna bostäder i ett flerfamiljshus. Förebilder i Tyskland visar att byggkostnaderna kan pressas med upp emot 30 % samtidigt som boendena blir väldigt populära på andrahandsmarknaden.

Bostadsminister Per Bolund är en varm förespråkare av boendeformen. Arkitekten Nils Söderlund är styrelseledamot i Föreningen för byggemenskaper och han berättar allt du behöver veta om saken.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • #Uppesittarkväll 24 juni2:01:27

    #Uppesittarkväll 24 juni

    Sommar och semester kan påverka sparandet. Resekontot töms, sparkvoten sjunker och visst förtjänar du lite extra gott till grillen? Eller är du tvärtom sparsam under sommaren och kan investera mer än vanligt?

  • ”CSN-lån” till bostäder för unga34:31

    ”CSN-lån” till bostäder för unga

    Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon berättar om en pågående utredning av den sociala bostadspolitiken. ”Strukturell hemlöshet”, statliga bolån för unga och innovation på bostadsmarknaden ligger i fokus.

  • Liten stuga väcker stort begär1:23

    Liten stuga väcker stort begär

    Intresset för att köpa fritidshus har ökat lavinartat i pandemins fotspår. Men när köpviljan rusar så är det få som vill sälja. Samtidigt går affärerna...

  • Psykologin bakom bunkringen2:58

    Psykologin bakom bunkringen

    Att bunkra toalettpapper skyddar inte mot coronaviruset. Så varför gjorde folk det? Sparekonomen Christina Sahlberg från Compricer förklarar psykologin bakom beslutet att fylla förrådet.

  • Läge för pokerface och sparkonton21:00

    Läge för pokerface och sparkonton

    I Kvadrat tipsar Johanna Kull från Avanza om hur du ska hantera kontantinsatsen och Frida Klaesson från Erik Olsson om hur du ska tänka kring bostadsköpet.

  • Dina rättigheter enligt semesterlagen2:03

    Dina rättigheter enligt semesterlagen

    Semesterlagen infördes 1938 och omfattade då två veckors ledighet per år. Mycket har hänt sedan dess och i dag har anställda rätt till minst fem...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier