”Finansinspektionen och Riksbanken är skräckslagna”

Man vill förhandla direkt med säljaren och inte vara med i en budgivning.

Finns det anledning att vara orolig för det som nu stundar?

–Det här är Kvadrat... –Det löser inte bostadsfrågan.

–...med mig Joakim Båge... –Det är högre... Får jag tala till punkt?

–...och Petra Bergman. –Det känns inte så härligt att höra...

...att bostadssituationen blir bättre men jag har fortfarande ingen bostad.

En podd från EFN – Ekonomikanalen.

Hej och välkommen till säsongens först avsnitt!

Vi befinner oss mitt i ett lanseringsmingel–

–med livepublik för första gången. – Eller hur, publiken?

Minglet har vi tillsammans med Storytel för att fira att Bostadsskolan lanseras.

Det gör den den här veckan. Just Storytel och Joakim Båge–

–författare och inte programledare den här gången, hur känns det?

Det känns jättebra att slippa ansvara för att ställa alla frågor.

Nu får du ställa dem. Jag bara står här och svarar.

Det ska jag säga till publiken också. Om ni har nån fråga så ställ den–

–till denna eminenta panel som vi har med oss.

Claudia Wörmann boendeekonom på SBAB. Välkommen.

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Stefan Attefall, före detta bostadsminister, strategisk konsult, rådgivare.

Välkommen!

Och André Johansson, marknads- och kommunikationschef på HSB.

Välkomna!

I dag ska vi prata om problemet med bostadsbristen för unga.

Det är så svårt för unga att komma in på bostadsmarknaden i dag.

Om man inte har föräldrar som har krattat manegen för en–

–kan det vara ganska klurigt att ta sig in.

Stefan Attefall, hur har det kunnat bli så här klurigt?

–Ja... –Håll det kort nu.

Det har alltid varit svårt, men nu är det extremt svårt.

Bostadsbristen har ökat, många nya kommer till Sverige–

–inkomsterna har stigit... Det har varit alla faktorer–

–och bostadsbyggandet har inte hängt med. Och nu sjunker det mitt i en högkonjunktur.

Flera saker händer samtidigt–

–och det förvärrar problem som har funnits ganska länge.

Vi ska prata lite grand om de olika initiativ som har tagits–

–och hur vi kan lösa det.

Ett initiativ som du drog igång var attefallarna–

–som var 25 kvadrat. Nu har det klubbats igenom att de får vara 30 kvadrat.

Men de har också tappat namnet – attefallare.

Kallas de inte bolundare, nu?

Allting blir större med åren.

–I färdriktningen, alltså... –Det är ett bra beslut.

–Ingen bitter ton mot namnbytet? –Det är inget namnbyte.

I lagstiftningen heter det komplementbostadshus.

Begreppet attefallshus har marknaden hittat på.

Det är ett begrepp som media har satt. Det finns inget formellt namn.

Det heter komplementbostadshus. Friggeboden heter komplementhus.

Hur ofta är du på middag där folk vill prata om det?

Ganska ofta. Men även när man ska betala parkeringen kommer de fram:

"Jag har byggt ett." "Nu ska bygga ett." Det är jättekul.

De som är missnöjda säger ingenting. Det är trevligt.

Innan vi drar igång, kan väl du, Christina, chefsekonom på Handelsbanken–

–dra konjunkturläget just nu. Var befinner vi oss?

Vi kommer från en väldigt stark konjunktur.

Men globalt har det senaste dryga året varit präglat–

–av geopolitisk oro med brexit och handelskonflikter.

Det har inneburit att industrikonjunkturen har bromsat in.

Det börjar påverka Sverige allt mer.

Det som skiljer Sverige från andra länder–

–är att vi hade en inbromsning av bostadsbyggandet som började 2017–

–och att arbetslösheten sen nåt år tillbaka stiger i Sverige.

Det gör den faktiskt inte i andra länder.

Just nu ser det lite svagare ut på marginalen.

Men läget är fortfarande ganska okej.

Vi ser framför oss en ganska svag utveckling, men inte en kris.

Hur påverkar det här din syn på bostadsmarknaden för unga?

Det som är viktigast om man tittar på bostadsrätter...

Det finns inte så mycket hyresrätter. Då måste man ha stått länge i bostadskö.

Det är ju ett problem. Men det som är viktigast för unga är–

–att inte priserna ökar så snabbt.

Det är viktigare än amorteringskravet.

Vad det gäller kostnadsbilden är det just att prisökningarna inte...

De har varit lite mer dämpade sen vi fick det prisfallet.

Men i Stockholm är det ett jättesvårt läge att komma in på bostadsmarknaden.

Unga är mer känsliga för konjunkturen när arbetslösheten börjar stiga–

–stiger den mer för unga än för resten av befolkningen.

Så visst, fortsatt lite besvärligt.

Men låga räntor under ganska många år.

Jag tar upp det här i boken att det inte bara är ett Stockholmsproblem.

Med Boverkets definition är det bostadsbrist i 240 av Sveriges kommuner.

Det är 83 % av alla kommuner.

Det är en allvarlig situation som drabbar många fler–

–än bara de som bor i storstadsregionerna.

Absolut, så är det ju. Sen är det svårare i centrala Stockholm.

–Men det är precis så. –Och det är mer människor här.

André Johansson, på HSB har ni tagit fram rapporten Stängda dörrar–

–tillsammans med Prognoscentret.

Där beskriver ni hur allvarligt problemet är. Berätta lite grand.

Det är del 2 i en rapportserie som vi började med för några år sen.

Då tittade vi på hur det såg ut för olika hushållstyper 2005-2015–

–och hur det hade utvecklats för dem. Hur många av hushållen kunde få lån?

Då var det en handfull som föll bort i de 20 största städerna i Sverige.

Det är en intressant grupp att titta på. Där bor väldigt många människor.

Nu tittade vi på 2015 och fram till i dag. Då har det skett en tydlig försämring.

Då är det drygt hälften.

Vi tittar framför allt på... De som man pratar mer om i dag – de som skiljer sig.

De kanske bor ganska bra, men hittar sen inte nån lösning som funkar.

De kanske behöver en två eller trea. Hur löser de det?

Då hinner man se att det har blivit tydligt sämre för de här hushållstyperna–

–under de senaste tre åren. Då har ju priserna gått ner lite.

Man kan också se att blancolånen ökar.

Är blancolånen kopplade till bostäder?

Det kanske man inte vet med exakthet, men när vi ställer upp antagandena–

–kan man se att fler inte kan få tag på en bostad på flera håll i landet.

De som kan få ihop kalkylen måste pussla ihop det med blancolån.

Det är absolut större än ett Stockholmsproblem.

Det är absolut ett problem för mellanstora städer och universitetsstäder.

Det blir absolut sämre även om amorteringskraven och bolånetak–

–är de stora förklaringarna. Priserna är naturligtvis väldigt avgörande.

Claudia Wörmann, märker ni av det här på SBAB?

André belyser ju det som är ett stort problem–

–för många grupper... Du nämner de som separerar.

De som ska flytta hemifrån. Visst ser vi det.

Vi ser inte hela vidden av hur de föräldrar som har möjlighet att hjälpa till gör det.

Kontantinsatsen finns bara där.

Om man utifrån politiskt håll vinnlade sig om–

–att titta på fantasirikedomen som finns.

Hur man skulle gå till väga vet jag inte riktigt.

Men jag hör hur människor pantsätter än det ena än det andra–

–för att lösa det här. Man kan också tänka sig en situation–

–som kanske har blivit en demokratifråga. Unga förvägras att bli vuxna–

–vi som härbärgerar de vuxna barnen ska inte curla dem–

–allting blir försenat. För att inte tala om de mänskliga konsekvenser–

–som det blir när ett äktenskap eller samboskap egentligen är dött–

–och man inte har möjlighet att röra på sig.

Det är ingen hygienfaktor utan en demokratifråga.

Om vi nu ska vara det här demokratiska landet–

–måste man också förstå konsekvenserna av en dåligt fungerande bostadsmarknad.

Men det du säger och som vi också har kommit på är att människor bor...

De får inte som nyseparerade ihop kalkylen för en trea–

–vilket kanske redan är i underkant. Då köper man en tvåa.

Sängskåp är en bra bransch.

Det är inte färre unga som köper bostäder.

Andelen har snarare gått upp. Fler unga köper bostäder nu än 2012.

Det beror ju också på att det inte finns så många hyresrätter.

Men... Nu ska vi se vart jag var på väg.

Jo, det är också så att man köper mindre.

Man får köpa mindre och lite längre ut. Utanför städerna.

–Om man får tag på nåt. –Och för att ha råd.

I den meningen så skuldsätter man sig en aning mindre.

Det som är skrämmande är att de enda åtgärder som vidtagits under senare tid–

–är att med kirurgisk precision göra det ännu svårare–

–att komma in på bostadsmarknaden. Kreditrestriktionerna har gått för långt.

Om du får ett jobb i Stockholm och vill bo i innerstaden–

–krävs det en månadslön på 40 000 för att komma igenom bankernas–

–lånekrav, kreditprecision, amorteringskrav och alla regelverk.

Dessutom ska du ha en slant på fickan. Har du inte kontakter–

–köpeng på hyresmarknaden och kapital, är du utestängd.

Om man nu är så rädd för hushållens skuldsättning–

–måste man hitta instrument för att hjälpa unga att komma in.

Det finns startlånemodeller, bosparande, försäkringslösningar...

Det finns en mängd olika instrument som andra länder jobbar med–

–men som vi i Sverige inte verkar ha förstått nånting av.

Det är ju dags nu. Vi har pratat om det väldigt länge.

Du kanske tar upp det i din bok, men alla har ju vetat–

–att 90-taliseterna är väldigt många. De måste ut på bostadsmarknaden.

Vi måste rädda den generation som är nu.

Om det här sker i långbänk är det kört för mina barns barn.

Det är nu. Har du inte kontakter där uppe?

Kontakter har jag, men ingen lyssnar längre.

Vi hade bostadsminister Bolund med i Kvadrat.

Du pressade honom på om vi får se några stora förändringar.

"Kommer du att vara en mer aktiv bostadsminister än de tidigare?"

Det lovade han att vara.

Men de senaste veckorna har det varit en uppsjö av debattartiklar i pressen–

–där han kritiseras för att ha varit väldigt passiv.

När han blev bostadsminister var det många i branschen–

–som uttryckte det positivt att han var finansmarknadsminister.

Han var nära pengarna, nu kunde det hända nånting.

Det man inte visste var–

–att han skulle bli språkrör för MP och vara finansmarknadsminister.

Hans jobb verkar inte gå till så mycket bostadsreformer.

Han har annat på agendan.

Om jag lyssnar på dig. Är det politikerna, staten–

–och Finansinspektionen som ligger bakom problemet?

Min analys är att inget av regeringsalternativen–

–om det nu finns nåt regeringsalternativ över huvud taget...

Ingen har nån genomtänkt bostadspolitik.

Då blir det fragmentariska lösningar. Januariöverenskommelsen petar–

–i sånt som inte betyder nånting i det stora hela.

Man är låst av Finansdepartementets rädsla för hushållens skuldsättning.

Finansinspektion och Riksbank är skräckslagna inför allt sånt här.

Det finns inget politiskt helhetstänk. Hur ska knutarna lösas upp?

Bostadsfrågorna måste upp på den politiska dagordningen.

Tyvärr gör de inte det. Det är väljarnas fel.

Väljarna ställer inte de här frågorna när de går till val.

Partierna flyr undan för man har inga vettiga svar.

Vad skulle politiken kunna komma med för åtgärder?

Vi förenklade för att bygga små lägenheter under min tid.

Vi rensade regelverket så att ytan kunde krympas.

Man kan bygga små lägenheter och ha fler gemensamma ytor.

Vi underlättade andrahandsuthyrning och gav möjlighet att ta ut högre hyror.

Det ökade utbudet. Men då det var hög efterfrågan, så steg också hyrorna.

Men det blev en mer fungerande marknad. Nyss kom en utredning–

–som tittade på byggreglerna totalt sett.

Den föreslår lättnader som underlättar för smartare ytlösningar.

Vi måste få mer variation för att hitta rätt lägenhetstyp till rätt målgrupp.

Hyresrätten har varit "en grej för alla".

Man har bara en lösning. Antal rum är enda skillnaden.

Just nu tror jag att det är låst. Vi får inte glömma att vi har ett januariavtal.

Det är krångligt nog att reda ut vad partierna egentligen lovade där.

Nu sitter man och tvistar om marknadshyror i nyproduktion.

Det går åt mycket energi åt det, som borde gå åt det du pratar om, Stefan Attefall.

Det är inte ljust när det gäller dagspolitiken och samtalet om det här.

Politiken orkar bara med några saker åt gången. Man kan inte göra allt på fyra år.

Det kan jag vittna om. Men du kan fokusera på några saker och få nånting att hända.

Problemet är att energin går till fel saker i ett rörigt parlamentariskt läge.

Det finansdepartementala, som Finans- inspektionen och Riksbanken, låser frågan.

Man är rädd för att göra fel. Om man tycker att skuldsättningen är ett problem–

–bör man hitta undantag och ventiler för den grupp man behöver hjälpa.

Det ska vara bostadsbidrag till dem–

–som behöver hjälp med hyran till en renoverad lägenhet. De är dyra.

Man måste se till helheten, och inte bara bidra till ökad skuldsättning.

Skuldsättningsproblemet är överdrivet, vill jag påstå.

Kalkylräntan måste vi faktiskt adressera här.

Claudia Wörmann, bankerna räknar i dag med en kalkylränta på 7 %.

–Vissa kanske räknar med 8 %. –6,5 %.

De har sänkt den från 7 % till 6,5 %.

Det är en helt befogad fråga, men...

För det är väl inget som Finansinspektionen sätter?

Nej, det är väl... Vi kan väl hjälpas åt lite här?

Siffran kommer från Finansinspektionens stresstest.

Då använder de ett mått på mellan 7 % och 8 %.

Sen är det upp till varje bank att göra sin egen kalkylränta.

Jag tror att räntorna kommer att fortsätta vara låga.

Riksbanken kommer nog inte att höja mer. Räntorna lär stanna på den här nivån.

Då är inte 6,5 % i kalkylränta realistiskt.

Inte som nån form av genomsnittsränta.

Sen kan man tänka att kalkylräntan ska vara nån form av stresstest.

Det kanske är under en begränsad tid. Man kan tänka sig en lägre kalkylränta.

Men då kan du behöva högre marginaler att leva på.

Det är inte uppenbart hur sammansättningen skulle se ut om man ser över helheten.

Man kan tänka på det som nån form av stresstest.

Möjligen har de inte tagit in att räntorna varit låga väldigt länge.

Jag frågade varför vi inte bara kan sänka räntan för dem som har ett behov.

Det skulle göra att fler kom in. Men det kan vi inte. Alla måste gå åt samma håll.

Alla banker måste gå samtidigt.

Vi skulle annars få en helt annan rating. Då blir det dyrare för oss.

Om jag hade fått vara den chefen och hade släppt på alla som har det svårt–

–så hade de kommit till mig och jag hade fått svara på frågan–

–om varför de kommer till dig när de ratats av Handelsbanken med flera.

Då hade vi fått en annan rating och det hade blivit dyrare för oss att låna.

–Det funkar inte att gå ensam. –Det är bökigt.

Ni får onda ögat av Finansinspektionen, som undrar vad ni håller på med.

Men vad beror den här justeringen nedåt på? Flera har gått ner till 6,5 %.

Varför har man tagit det här lilla tomtesteget? Är det nån förändring?

–Det är låga räntor. –Det har det varit länge.

Det är också så att du ser... Man ska se att vi har låga räntor länge.

Det tar ett tag innan man tror att de kommer att fortsätta vara det.

Det ska vara 5-10 år framåt.

Om Handelsbanken sänker till 6,5 %, så sänker SBAB till 6 %.

Så måste det gå till, men utan att ni får sämre rating på internationella marknaden.

Nån måste gå före. Då hänger de andra på.

Ska du ansöka om lån snart?

Nej, man jag har ställt den frågan "off the record" och förstår hur det fungerar.

–Vi går vidare, Jocke. –Jag vill komma in på det.

Det här illustrerar hur problematiska de här olika frågorna är.

Vi fastnar i en så här lång diskussion om kalkylräntan.

Det var lite orsaken till...

När vi gick igenom gamla Kvadrat-avsnitt såg vi att det behövdes en bostadsskola.

De här problemen är så komplicerade att de inte kommer att lösas enkelt.

Det finns ett amerikanskt talesätt: "Housing is a bitch."

I USA har de tampats med de här frågorna jättelänge.

Det var också där den senaste finanskrisen utlöstes...

...i bostadssegmentet.

Där vill vi inte hamna igen. Man måste trolla med knäna för att hitta bostad nu.

Det tror inte jag kommer att förändras på kort sikt.

Det här med att man möjliggör att bo fler i en bostad...

Även i London är det dyrt att bo och att köpa en egen bostad.

Man kanske måste dela. Sen är det inte alltid så lätt.

Att vara fler som hyr eller står för kontraktet–

–eller att dela på en bostadsrätt.

Nu ler André lite extra. Han har ju ett nytt koncept. "HSB Dela" och...

Det finns många olika hyrköpsmodeller och...

Ja, precis. HSB Dela är en ny satsning och ett nytt test från HSB.

Det genomför vi nu i en bostadsförening i Göteborg.

Där handlar det inte om att dela med nån annan–

–utan om att man delar en lägenhet med HSB när man köper den.

Ni tar en del av kontantinsatsen.

André flyttar in.

Om man inte har den där rika föräldern, så får man HSB minus söndagsmiddagen.

Vi kommer bara med pengapåsen när man ska flytta in.

Sen bor man så. Man förfogar över hela lägenheten, som vanligt.

Man har besittningsrätten för den. Den avsäger vi oss.

Efter maximalt tio år får man välja om man vill sälja tillbaka den till HSB–

–enligt marknadspris från oberoende bedömare.

Eller så kan man köpa ut HSB.

Det här är helt nytt. Det var ett oerhört tryck på det här.

De 20 lägenheterna i Göteborg som ingick i bostadsprojektet gick direkt.

Det är just det som är så svårt i dag: Att köpa på papper.

När det bara finns en ritning och inte är byggt... Det kanske vi kommer in på.

I dag har försäljningen kommit i gång. Det är bra både för unga och andra.

Men det är svårt att starta nya projekt. Den affärsmodellen är naggad i kanten.

Men här funkar det. Här blir det intressant.

Det finns andra, som Riksbyggen Hyrköp, där man hyr först och köper sen.

Äntligen börjar det komma sånt. Det har varit alldeles för få såna satsningar.

Ni har nåt som heter Living Lab i Göteborg.

Det är lite det som Christina är inne på också–

–med de här nya och moderna lyxkollektiven i storstäderna.

Fler personer bor på en mindre yta–

–men man har tillgång till ett stort antal tjänster via appar–

–så att man kan effektivisera bort en hel del saker i boendet.

Har ni sett några resultat av de här sakerna?

Det är så mycket. HSB Living Lab forskar på det mesta vad gäller boende.

Det är hållbarhet och sensorer som mäter beteenden och vattenavgång–

–och solcellsintegrerade fasader och gud vet allt.

Man tittar också på hur vi kan använda gemensamma ytor på ett bättre sätt.

Man delar på kök. Det kan låta som nåt man inte vill göra. Där vill man vara ifred.

Man bor litet – i kubik räknat – men man förfogar över stora gemensamma ytor.

Det har gått oväntat bra hittills. Sen ska allt skalas upp.

Det är en testbädd.

Sen när det ska ut blir det intressant på riktigt.

Stefan Attefall, vad kan ungdomar själva göra för att få tag på en bostad?

Det är jättespännande det som håller på att hända.

Man måste hitta lösningar för dem som inte har kapital att få äga sin bostad.

Vi kanske får en renässans för ägarlägenheter för dem med kapital–

–och vill ha låga månadsavgifter. Då kan äga sin lägenhet och hyra ut den.

Det kommer att bli en mer diversifierad bostadsmarknad.

Ungdomar kan, förutom att hänga på olika initiativ–

–ska man vara aktiv. Man måste jaga runt.

Ringa runt till alla fastighetsbolag.

Det är inte omöjligt. Du sa det i Bopolpodden–

–att det kan lossna. Man ringer rätt person i rätt ögonblick–

–och så finns det en lägenhet ledig. Genom att stå i olika köer–

–kan man få tag i en lägenhet. Man ska självklart också sköta sig.

Drar man på sig betalningsanmärkningar får man jobbigt.

Så länge man har bra record, många kontakter i gång, mycket aktivitet–

–finns det en liten chans, även om det är tufft.

Men det är ändå möjligt att komma in.

Det finns nya sajter som hyr ut lägenheter.

Det börjar röra på sig i idéverkstan.

Idéverkstan är du också inne på i Bostadsskolan–

–som vi kan lyssna på på Storytel. Kan du ge nåt annat tips?

Jag tittar på Hedi. Du har ju varit med i Kvadrat.

Han har en digital bostadsförmedling som heter HomeQ.

Jag börjar höra att folk faktiskt får lägenheter därifrån.

På det sättet kan man runda den kommunala kön.

Jag ger ett antal såna tips i boken.

Det är mycket som Stefan sa när vi gästade Bopolpodden–

–att man måste vara mer aktiv i sin bostadsjakt.

Man måste nästan lägga ner lika mycket tid som när man söker jobb.

Man måste skaffa sig en attraktiv hyresgästprofil på olika sajter–

–där man beskriver olika saker. Man får förklara varför man inte har fast jobb–

–men ändå har inkomster för att de privata värdarna ska kunna välja.

Hedis sajt är en, men vi kommer att få se en uppsjö av olika bostadssajter.

Du har en fråga här.

Har olika kommuner olika bostadsköer?

Det verkar som om Stockholm har en dit alla måste söka, medan...

När jag bodde i Malmö var det bara att ringa och se glad ut.

Det finns nästan inga kommunala bostadsförmedlare.

Det är väldigt svårt för den som söker bostad.

I regel har de kommunala bostadsbolagen egna köer, de privata har sina.

Boplats Göteborg är nån slags portal.

Den enda som har en kommunal bostadsförmedling är Stockholm.

Det är därför man oftast måste jaga runt på många olika ställen.

Det finns inget krav på att ha det. Tidigare fanns det fler som har försvunnit.

–Nu får man kämpa på minst sagt. –Man tog bort lagkravet på 90-talet.

Det är kanske inte den muntraste tongången att avrunda samtalet på–

–men vi får kämpa på som ungdom. "Vi" ska jag inte säga.

Det gäller att ligga i, sköta sina kontakter och spara sina pengar.

Stort tack till panelen. Joakim Båge, min Kvadratkollega.

Får jag bara lägga till en sak? Det jag vill att Bostadsskolan ska åstadkomma–

–är att de här diskussionerna blir väldigt negativa ibland.

Allting verkar omöjligt. Jag vill att man ska känna sig lite pepp.

Det som behövs är att ungdomar tar tag i situationen och inte ger upp.

Att de bor kvar hos mamma och säger: "Det är kört, morsan."

"Om du inte ger mig pengar blir jag kvar här."

Man har ändå som individ ett visst ansvar–

–att utbilda sig om de möjligheterna som finns.

Bostadsmarknaden är jättekomplicerad.

Det är inte så att kommunen mejlar ett förstahandskontrakt när man är 18.

Man måste ju ta reda på hur det fungerar om man ska ha en sportslig chans.

Stort tack, Jocke–

–Claudia Wörmann, Christina Nyman, Stefan Attefall och André Johansson.

Stort tack till publiken.

I säsongspremiären av Kvadrat handlar det om bristen på en aktiv bostadspolitik för att lösa krisen för unga och andra utsatta grupper. Dessutom diskuteras nya spännande lösningar som kommer från den privata sektorn med avsikt att ta fram fler bostäder för unga.

I samtalet deltar Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, Stefan Attefall, tidigare bostadsminister, André Johansson, marknads- och kommunikationschef på HSB samt Joakim Båge, författare av Bostadsskolan. Petra Bergman leder panelen.

Avsnittet är inspelat inför livepublik under boksläppet av Bostadsskolan, ljudboksserien som EFN tagit fram i samarbete med Storytel.

  • #Uppesittarkväll 24 juni2:01:27

    #Uppesittarkväll 24 juni

    Sommar och semester kan påverka sparandet. Resekontot töms, sparkvoten sjunker och visst förtjänar du lite extra gott till grillen? Eller är du tvärtom sparsam under sommaren och kan investera mer än vanligt?

  • ”CSN-lån” till bostäder för unga34:31

    ”CSN-lån” till bostäder för unga

    Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon berättar om en pågående utredning av den sociala bostadspolitiken. ”Strukturell hemlöshet”, statliga bolån för unga och innovation på bostadsmarknaden ligger i fokus.

  • Liten stuga väcker stort begär1:23

    Liten stuga väcker stort begär

    Intresset för att köpa fritidshus har ökat lavinartat i pandemins fotspår. Men när köpviljan rusar så är det få som vill sälja. Samtidigt går affärerna...

  • Psykologin bakom bunkringen2:58

    Psykologin bakom bunkringen

    Att bunkra toalettpapper skyddar inte mot coronaviruset. Så varför gjorde folk det? Sparekonomen Christina Sahlberg från Compricer förklarar psykologin bakom beslutet att fylla förrådet.

  • Läge för pokerface och sparkonton21:00

    Läge för pokerface och sparkonton

    I Kvadrat tipsar Johanna Kull från Avanza om hur du ska hantera kontantinsatsen och Frida Klaesson från Erik Olsson om hur du ska tänka kring bostadsköpet.

  • Dina rättigheter enligt semesterlagen2:03

    Dina rättigheter enligt semesterlagen

    Semesterlagen infördes 1938 och omfattade då två veckors ledighet per år. Mycket har hänt sedan dess och i dag har anställda rätt till minst fem...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier