Vad hände med Hemverket?

Man vill förhandla direkt med säljaren.

Finns det anledning att vara oroliga för det som stundar?

–Det är två utvecklingar. –Det här är Kvadrat...

–Det löser inte bostadsfrågan. –...med mig, Joakim Båge...

–Det är högre... Får jag tala till punkt? –...och Petra Bergman.

Det är ingen tröst att bostadssituationen är bättre när man själv saknar bostad.

En podd från EFN Ekonomikanalen.

Vi är tillbaka med säsongens näst sista Kvadrat. Eller hur, Petra?

Ja, och det betyder att vi ökar takten ännu mer.

Vi har bjudit in två spännande gäster. Den första är Matilda Adelborg från Booli.

–Välkommen hit. –Tack.

Sen vill vi veta mer om vad som händer med mäklarutmanaren Hemverket.

–Vi bjudit in bolagets vd, Imre Marton. –Tack så mycket.

Jag börjar med att vända mig till Matilda. Hur är trycket på Booli just nu?

Bra. Vi har haft många besökare i höst.

Det verkar ha dragit i gång lite på nytt efter en svalare marknad.

Enligt de senaste siffrorna–

–ligger utbudet på Hemnet nu på den lägsta nivån sen 2016.

Vad får det för konsekvenser?

Oftast gör ett lågt utbud att trycket ökar på de bostäder som är ute. Priser går upp.

Men det har vi inte sett, utan tvärtom. De bra bostäderna har gått upp.

Men i det stora hela står det ganska stilla.

Vad är skillnaden mot marknader där det är bra tryck på allting–

–till och med på de objekt som är renoveringsobjekt eller så där.

De kommer upp i samma nivåer som de nyrenoverade.

–Då är allt dyrt. –Exakt, då är allt dyrt.

Då har man en tro på marknaden. Om det går upp tror man att man får igen pengarna.

Den kassa planlösningen gör inget. "Jag får ändå igen det när jag säljer."

–Alla lägenheter går upp 10 %. –Ja, det spelar ingen roll.

Nu är man mer försiktig och vill att bostaden ska ha "alla rätt".

Vad ska man göra om man har ett objekt som inte är superbra?

Det är inte så eftertraktat, utan har sämre läge och ligger på bottenplan.

Det är inte den senaste renoveringen av badrummet och så. Vad ska man göra då?

Man ska ha is i magen. Många förväntar sig att det ska gå jättesnabbt att sälja.

Det kanske gick snabbt när man själv köpte bostaden.

Det ska man släppa. Man ska ha rimliga förväntningar.

–Är det köparens eller säljarens marknad? –Det beror på objektet.

–Bra svar. –Om jag får komma med ett inspel där...

Man får väl pimpa sitt objekt lite mer. Det är ganska enkelt.

Om man har nåt som är mer svårsålt måste man få det att se så bra ut som möjligt.

Man ska lyfta rätt egenskaper.

Det första man gör är att lägga ut en annons.

Då ska man locka folk till sin bostad.

Till ett lättsålt objekt i ett attraktivt område kommer folk ändå.

Man får använda de knepen. Det finns en del statistik.

Det gäller till exempel vad som händer om man målar allt vitt.

Man bör nog inte måla allt vitt.

Det finns saker man kan göra för att få folk till själva objektet.

Det är där man har chansen att lyfta fram bostadens kvaliteter.

Man kanske ska tänka målgruppsanpassat.

Vilka lockas av den här lägenheten? Man bör försöka lyfta fram de egenskaperna.

Bra tips. Och om vi går in och pratar om det från köparens perspektiv...

Både du och jag, Petra, har varit på visningar i helgen.

Det har varit bra objekt, måste man ändå säga.

Där var det högt tryck. På den visning som jag var på var det tio budgivare.

På din budgivning – du deltog ju själv – var det en hel del.

–Massor. Jag kommer till det sen. –Precis, vi kommer tillbaka till det.

Vad ska man tänka på om man har hittat ett fint objekt som man verkligen vill ha?

–Vad ska man göra? –Man ska veta vad det är värt.

Man ska kolla upp vad den är värd, slutpriser, och göra en värdering själv.

Och så drämma till med det? En halv mille över...

Nej, nej. Min taktik brukar vara jämna höjningar.

Men det där är vad man själv tror på.

Det är en hel vetenskap. Vi har gjort ett program om det.

Jag har en väldigt klar uppfattning, men den är inte så objektiv.

Om det hade varit vår affärsmodell, så hade säljaren haft kontakt med köparen.

Säljaren väljer vem den vill sälja till.

Man kan vara extra trevlig, för då kanske säljaren väljer dig framför nån annan.

–Det är ett knep. –Men de flesta vill väl ha mest betalt?

Det där är faktiskt inte riktigt vår erfarenhet.

Det händer ofta att när säljarna får välja, så väljer de...

Det får inte vara för stora skillnader.

–Om det gäller 5 000-10 000? –Det kan vara mer än så.

Vi har ofta säljare som väljer att ta 100 000 mindre–

–för de vill att den som flyttar in i huset ska passa med grannarna.

–Man kanske tycker mycket om grannen. –Så känslor är inblandade i affären.

Kan det vara så att många av de kunder som ni stöter på också är...

Extra känsliga?

De bor i ett hus där de har bott ett tag...

Hur ser fördelningen ut hos er vad gäller bostadsrätter till...

Jag visste att ni skulle fråga det. Men det är det som är så märkligt.

Vår affärsmodell, som jag inte har berättat om än...

Vi kommer in på den snart.

Det är faktiskt väldigt spritt. Men säljaren väljer ju, så man får...

Men taktiken, som du frågade om, är ju jättesvår.

Vad har du själv för taktik i en budgivning?

Jag skulle göra som du. Jag skulle veta vad jag är villig att lägga.

Så gör när man ju när man ska handla på en auktionssajt. Man tänker alltid så.

Om man ska köpa en begagnad vad det nu kan vara...

–Bil. –En bil, ja. Eller en väska, kanske.

Då vet man ju ungefär vad den är värd.

Några vill alltid betala mer därför att de struntar i vad det är värt.

Men man måste ha en egen gräns.

Sen säger vissa att man ska lägga sitt högsta bud på en gång.

En del tycker att man ska gå in på slutet. Jag vet inte vad jag själv skulle göra.

Jag skulle se hur situationen ser ut och analysera vad de andra gör.

Matilda, du har tidigare pratat om att ni hade statistik över budgivningarna–

–som visade att den sista som gav sig in ofta vann.

Inte om man är två budgivare. Men annars är det sist in som oftast vinner.

Det skulle tala för att man ska vänta ett tag och låta budgivningen pågå.

Sen slänger man in sitt bud på slutet.

Samtidigt kan man bli missad. Det kan hända jättesnabba saker som man då missar.

Man kanske ska säga till sin mäklare att man alltid vill få sista chansen.

En mäklare har ju en skyldighet att framföra ett bud–

–men de har ingen skyldighet att fråga alla.

Om det verkligen är nåt man vill ha, så ska man nog vara tydlig med det–

–utan att för den skull betala mer än man är villig att betala. Man ska säga:

"Jag skulle alltid vilja ha sista ordet om det är möjligt."

–Ring mig innan. –Det är bra.

–Det är ett tips. Jag kom på det nu. –Geni.

Innan vi byter ämne och börjar prata om Hemverket och er historia–

–så såg jag att ett mäklarhus har börjat med BankID för att verifiera budgivarna.

Hur ser ni på det? Kommer det att bli allt vanligare?

Och beror det på att det har varit budfusk?

Det är ett sätt att tidigare få veta vem budgivaren är.

Köpare får annars en bud... – Heter det budförteckning?

Ja, det är en logg. Det är en budgivningslista.

Det är en lista över budgivarna som man får när kontraktet skrivs, vilket är sent.

Sen tror inte jag att en verifiering med BankID löser budgivningsproblemet.

–De är ändå inte bindande. –Nej, det gör nog ingen jätteskillnad.

Vad skulle man behöva göra för att bli av med risken–

–att säljarens kompis är med och försöker driva på budgivningen?

Det skulle vara bindande bud, men det är jag inte heller för.

Jag tror att det saktar ner marknaden. Folk blir rädda för att buda.

Det är dessutom svårt om man måste buda på flera saker samtidigt.

Bu eller bä för BankID med budgivning?

–"Bu eller bä"? –Jag skulle säga...

–Bu eller bä? Vad säger man? –Jag är likgiltig, skulle jag säga.

Man får köra med det man vill. Jag tycker inte att det är ett krav.

–Imre, är det nånting ni tänker införa? –På ett sätt gör vi det redan.

Vi låter våra budgivare skapa ett användarkonto.

Då tar vi såna uppgifter. Vi tar personnummer, namn och allt det där.

Jag håller med. Det förändrar inte mycket. Det blir bara lite smidigare längre fram.

När mäklaren väl skriver kontraktet, så har man identifierat köparen.

Det finns fördelar, men det löser inte det här problemet.

–Det är nog inget stort problem längre. –De flesta mäklare har koll på budgivarna.

–Jag tror att det var värre förr. –Nu måste vi berätta vem Imre är.

–Jag får bara sitta här och snacka. –Nu måste vi komma in på Hemverket.

Ert bolag lanserades för tio år sen som en digital utmanare till mäklarhusen.

Den stora skillnaden för de flesta konsumenter som lärde känna er tjänst–

–var att ni tog mindre betalt. Det var en fast avgift på 5 000 till att börja med.

–Och 10 000 i dag? –Nej, 20 000. Det går fort.

Det går fort, ja. I gengäld, med er modell på Hemverket–

–så fick säljarna hålla i visningen.

Om jag tar det jättekort från början, så tänkte jag från början–

–att man inte behöver mäklare alls. Det finns sajter som Booli och Hemnet.

Vad gör då mäklaren? Det är inte mäklaren, utan nån annan, som hittar köparen.

Vad tillför då mäklaren processen?

Där var jag. Då tänkte jag att man borde kunna göra det där bättre.

Ska man betala 100 000 för att nån håller i en visning–

–och – om man är elak – delar ut lite skoskydd och sen skriver kontrakt.

–Så tänkte jag. –"Delar ut skoskydd"… Där var du hård.

–Om man ska ta det till sin spets. –Det var hög timpenning för vissa enkla...

Vi tänkte: Vi bygger en sajt där köpare och säljare kan lägga upp sina objekt–

–och så bygger vi alla kontraktssystem så att man får hjälp med att göra affären.

Men vi hittade inte köparna, för de fanns på Hemnet. Där måste man vara mäklare.

Vår resa... Sen kom Booli. Vi var en superdigital produkt.

Sen har vi försökt hitta den perfekta modellen för en köpare och en säljare–

–så att de kan göra en så bra affär som möjligt.

Vi har gått från att vara superdigitala till att bli en hybridprodukt.

Då får man lägga på saker. I början fick folk göra sina beskrivningar själva.

Sen fick de ta bilder själva. Det blev lite si och så. Vi fick ta över det.

Vi har jobbat åt det hållet.

Hemverket är nu en vanlig mäklarfirma, med ett undantag: Säljaren håller i visningen.

Det gör vi därför att om du frågar marknaden, så säger 90 %–

–att de hellre träffar ägaren av bostaden än mäklaren just i det momentet.

Lika många kan tänka sig att hålla i visningen om man får lägre mäklararvode.

90 % av marknaden vill ha vår affärsmodell, men vi har 1 % av marknaden.

Det finns nåt i det här... Vi har en modell som fungerar–

–men det finns också nåt på marknaden–

–som säger vad folk egentligen väljer.

Man kanske vill att ägaren visar, men man vill inte själv hålla i en visning.

90 % säger att de vill hålla i visningen. Det kan de tänka sig att göra.

Det har vi statistiskt fastställt. Det finns andra saker som gör att...

Vi tror att det är en marknadsförings- utmaning eftersom det finns 7 400 mäklare–

–som springer runt och träffar alla människor varje dag.

Vi är en digital produkt och har ett centralt kontor, så vi kan inte göra det.

–Men hur har det gått, då? Sa du 1 %? –Ja, ungefär.

Det går för långsamt, som jag skojade om innan.

Om man hade tagit min första affärsplan från 2007, så har vi inte kommit långt.

–Skulle ni ha tagit över marknaden? –Som entreprenör gör man alltid det.

Allt tar längre tid än man tänkt sig, men i vårt fall tar det mycket längre tid.

–Vad har det berott på, då? –På att det här är en sällanköpsprodukt.

Våra kunder är väldigt nöjda, men det kanske är enda gången de använder oss.

Hade ni inte räknat med det?

Vi trodde att det skulle gå snabbare med "word of mouth"-effekten–

–att man kommer tillbaka till oss och berättar för andra. Man är nog nöjd.

Men det kanske kan upplevas som att man var lite snål.

Det har inte fått den tillväxt som vi hade tänkt oss.

Det får man ändå säga.

Man hör mindre om er nu. När ni lanserades var det mycket buller och bång.

Ni skulle utmana mäklarna och hade en tv-serie och rekryterade bloggare.

Det var marknadsföring och så vidare.

Ni skulle bli marknadsledande. Du var rätt kaxig.

–Tycker du? –Ja.

Vi har kvar den ambitionen. Det här handlar snarare om en strategi.

Det var det vi pratade om förut. Det kan vara så att vi...

Vi har börjat segmentera marknaden och funderar på var vår "core business" finns.

I Stockholm, på en marknad där priserna stigit snabbt, blir det inte lika stor...

Köpte man en lägenhet för fem år sen, så gör man nu en vinst på ett par miljoner.

Då kanske man inte bryr sig om fördelarna med att spara på ett arvode.

Men det är inte därför man ska använda oss.

Är det en lärdom som ni har fått? Att spara på arvodet och betala en fast...

Det är helt ointressant, tycker jag. Men om man säger så här...

Att sälja en kvalitetsprodukt till lågt pris är fruktansvärt svårt.

De är nästan bara IKEA som har lyckats med det. Där är vi.

Om man ser på vår modell... Jag skulle aldrig använda ett annat system–

–för jag tror att jag gör visningen bättre än nån som inte känner till mitt hem.

Jag är kvar i Hemverkets affärsmodell. Jag säger inte att den är bäst–

–för jag tycker att vanliga mäklare ska finnas och gör ett bra jobb.

Men det vi håller på med fungerar väldigt bra.

Vi säger inte att andra mäklare är dumma, men det är mycket så åt andra hållet.

Berätta lite om det. Jag tycker att det är intressant.

–Du säger ju att de delar ut skoskydd. –Det var när jag var ung och dum.

–Men nu är jag äldre och klok. –Du har ändrat ton lite.

Du nämnde tidigare att ni funderar på att stämma vissa mäklarkolleger–

–därför att ni tyckte att de hade pratat skit om er.

Det tänker jag nog fortsätta med. Vi ska inte ägna för mycket tid åt det, men...

Om folk i en annan bransch hade agerat som en del kolleger har agerat mot oss...

–...så hade det aldrig accepterats. –Vad har de gjort, då?

Kunder ringer till oss och berättar hur mäklare har uttryckt sig–

–när de har sagt att de har tänkt använda oss.

Banktjänstemän har hotat kunderna för att få dem att byta mäklare.

Det finns historia efter historia.

Mäklarfirmor har varit inne på vår Facebook-sida, bland annat–

–och använder rent förtal.

De kontaktar kunder och påstår att vi inte är mäklare och att vi saknar försäkringar.

Där finns det nån gräns för hur man ska bete sig mot sina kolleger, tycker jag.

När jag nämnde skoskydden, så ville jag ta det till sin spets och utmana lite.

Men vi är en mäklarfirma. Jag har fastighetsmäklare anställda hos mig.

Det har varit sånt. Det är lite tråkigt.

Vad är den nya visionen? Ni har gått upp lite i arvode.

Ni har en liten del av marknaden. Vad är målet?

Vi har bestämt oss för att affärsmodellen fungerar.

Sen finns det alltid olika strategier för hur man ska bygga ett bolag.

–Antingen väljer man att bli lönsam... –Är ni det?

Ja. Inte om du tittar på sista raden. Men det beror på–

–att vi lägger mycket pengar på andra saker.

Vi har till exempel lanserat tjänsten i Norge–

–och har även gått in i Frankrike. Där har vi dragit tillbaka lite grand.

Vi gör väldigt mycket såna saker. För oss är det en fråga om–

–att bestämma hur snabbt vi ska växa.

Nu har vi en fungerande affärsmodell.

Men vi måste också förhålla oss till digitaliseringen av branschen.

Om det finns 7 400 mäklare i Sverige och det säljs 150 000-170 000 objekt om året–

–blir det 20 objekt per mäklare och år.

Det där kan ju aldrig gå ihop.

Nånstans finns det ju en överetablering i branschen som kommer att förändras.

Då är frågan hur den framtida mäklaren kommer att jobba.

Det tittar vi mycket på. Det är egentligen det vi har knäckt.

Vi har ett system som hjälper oss att vara effektiva.

Det är bara visningsmomenten som är annorlunda.

Allt annat måste göras mycket mer effektivt, annars blir vi inte lönsamma.

Lite sånt kikar vi på.

Det är spännande att se vart det tar vägen.

När det gäller digitaliseringen av branschen–

–är det nånting som du ser kommer att hända?

Kanske inte nödvändigtvis bara kring Hemverket, utan i stort.

Om man träffar företag runt om i världen märker man en tydlig trend.

Nästan alla i det här ekosystemet vill komma närmare transaktionen.

Det är där det finns mycket mer pengar att hämta.

Bolån, försäkringar, flyttfirmor... Allting som händer runt en bostadsaffär.

Alla vill vara med och suga ut nånting ur den.

Booli säkert också. Är man en annonssajt–

–så slår man i taket när man har tagit 100 % av marknaden.

Det är väldigt intressant. Alla försöker hitta nån väg in i ekosystemet.

Det märker man. Hemnet försöker köpa vissa bolag.

–SBAB köpte Booli... –Konsolidering.

–Många nya bostadssajter... –Boneo, har du tittat på den?

Jag tycker att den är märklig. Men absolut...

På vilket sätt?

När man ska göra nåt nytt på en marknad måste man fråga om det finns ett behov.

Då kan man ställa frågan till, inte till dig, men till er: Är Hemnet dåligt?

Då tror jag att de allra flesta så kallade "...

–Det är väl priserna... –Avgifterna.

Det är lite provocerande att vända sig mot avgifterna–

–när mäklarkåren tar ut 10 miljarder i arvode.

Det är knappast anledningen till att man startar Boneo–

–att hjälpa de stackars bostadssäljarna.

Anledningen är jätteenkel.

Hemnet kontrollerades och skapades av mäklarkåren–

–men bara några få var med på ägarsidan.

Sen sålde man bolaget. Man kanske skulle ha delat ut det till mäklarna istället.

Men man sålde det. Då var det två mäklarfirmor som...

Det blev lite bökigt med vem som skulle få betalt...

Boneo är säkert jättebra, men vad är det för fel på Booli och Hemnet?

–Det behövs konkurrens. –Det kan jag hålla med om.

I det här fallet kan jag inte se vad man tillför marknaden–

–som marknaden behöver? Man borde titta ner i systemet.

Vad behöver konsumenten köpare och säljare?

Kan man göra nånting där för att det ska bli bättre?

De skulle bland annat lägga ut fler objekt som var på gång som inte syns på Hemnet.

–Det kan man se hos mäklarna. –Och på Booli.

Och utlandsobjekt, vilket jag såg att Hemnet skulle börja köra.

Då har de gjort nåt avtryck om de har utmanat Hemnet...

Det är ju effekten. Men varför startar man Boneo–

–så handlar det nog snarare om nån form av missnöje...

–...och att ta tillbaka kontrollen... –Inte sitta i händerna på Hemnet.

Den kan jag förstå. Jag är inte negativ till det.

Men det kanske inte var vad marknaden behövde.

Petra, du har varit ute på visning och spanat.

Ja, och det var jag inte ensam om och det är min spaning.

Vi var på lägenhetsvisning i helgen.

Det var så mycket folk att man knappt kom in.

Det var ett renoveringsobjekt...

Det var nog många som trodde att de skulle göra ett kap.

Men budgivningen drog igång ganska snabbt–

–och åtta budgivare började direkt att trissa upp priset.

När det kommit upp närmare 20 % över budstart–

–så får vi sms om att det var fel kvadratmeterytan.

De mätte om och det visade sig att lägenheten var 16 kvadratmeter mindre–

–än vad de hade gått ut med. Det är ju... I Stockholm–

–ligger priserna på 90 000–100 000 per kvadratmeter.

16 kvadratmeter blir ganska mycket pengar.

Då började budgivningen om och var direkt uppe i långt över det...

Lägenheten gick upp runt 25 % innan det var över.

Det är definitivt ett dåligt utbud och säljarnas marknad.

–Och du har hittat ett bra objekt. –Vi köpte inte.

Men det var inget fel på den? Ingen dålig planlösning?

Jo, det var det. Men med mycket möjligheter.

Potential?

Men något jag har noterat i vissa mäklarprospekt–

–är att det står att ytan är uppskattad eller har uppgetts av säljaren.

Och om det har betydelse så kan man låta mäta upp den.

I Stockholm kostar en felaktig kvadratmeter 90 000.

Är inte mäklaren skyldig att redovisa rätt antal kvadratmeter?

Skriver man att det är säljarens uppgift, frånskriver man sig det.

Det är uppenbarligen inte kvadratmeter som är avgörande–

–på en marknad som Stockholm.

Det är det gamla vanliga: läge, läge, läge.

Då spelar det ingen roll om den är 16 kvadrat mindre.

–Folk betalar ändå. –Lockpriserna är tillbaka.

På vissa objekt har jag sett att det har gått upp enormt mycket.

Man ska kolla värdet på bostäderna innan man börjar buda.

Vem säger att utgångspriset är det rätta?

Ofta förväntar sig säljaren att slutpriset blir ganska långt över utropspriset.

Och ibland även långt över där budgivningen slutar.

Man är inte nöjd fastän priset har gått upp en miljon.

Intressant. Där måste vi avrunda.

Jag ber att få tacka Imre Marton och Matilda Adelborg från Booli.

Tack så mycket.

Vi som gjort programmet är Petra Bergman och Joakim Båge.

I detta avsnitt av bostadspodden Kvadrat analyserar vi hur köpare ska agera på en bostadsmarknad där köptrycket ökar och utbudet minskar. Matilda Adelborg, pressansvarig på Booli, har tipsen.

Dessutom berättas historien om mäklarutmanaren Hemverket som drogs igång med buller och bång för drygt 10 år sedan. Vad har hänt sen dess, hur har affärsmodellen utvecklats och var är de i dag?

Grundaren Imre Marton delar bland annat med sig av sin upplevelse av hur bolaget i början aktivt motarbetades och smutskastades av konkurrenter, något som han fortfarande grämer sig över.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge.

  • #Uppesittarkväll 24 juni2:01:27

    #Uppesittarkväll 24 juni

    Sommar och semester kan påverka sparandet. Resekontot töms, sparkvoten sjunker och visst förtjänar du lite extra gott till grillen? Eller är du tvärtom sparsam under sommaren och kan investera mer än vanligt?

  • ”CSN-lån” till bostäder för unga34:31

    ”CSN-lån” till bostäder för unga

    Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon berättar om en pågående utredning av den sociala bostadspolitiken. ”Strukturell hemlöshet”, statliga bolån för unga och innovation på bostadsmarknaden ligger i fokus.

  • Liten stuga väcker stort begär1:23

    Liten stuga väcker stort begär

    Intresset för att köpa fritidshus har ökat lavinartat i pandemins fotspår. Men när köpviljan rusar så är det få som vill sälja. Samtidigt går affärerna...

  • Psykologin bakom bunkringen2:58

    Psykologin bakom bunkringen

    Att bunkra toalettpapper skyddar inte mot coronaviruset. Så varför gjorde folk det? Sparekonomen Christina Sahlberg från Compricer förklarar psykologin bakom beslutet att fylla förrådet.

  • Läge för pokerface och sparkonton21:00

    Läge för pokerface och sparkonton

    I Kvadrat tipsar Johanna Kull från Avanza om hur du ska hantera kontantinsatsen och Frida Klaesson från Erik Olsson om hur du ska tänka kring bostadsköpet.

  • Dina rättigheter enligt semesterlagen2:03

    Dina rättigheter enligt semesterlagen

    Semesterlagen infördes 1938 och omfattade då två veckors ledighet per år. Mycket har hänt sedan dess och i dag har anställda rätt till minst fem...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier