Så kan du tjäna på din villaträdgård

Främsta anledningen för oss i samhället att vara orolig för det som stundar...

–Det här är Kvadrat... –Man vill förhandla direkt med säljaren.

–...med mig, Joakim Båge. –Ursäkta, får jag tala till punkt?

–...och Petra Bergman. –En podd från EFN, ekonomikanalen.

I dag är vi tillbaka med ett fullproppat avsnitt av Kvadrat.

Jag säger välkommen till Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

–Kul att vara här. –Och välkommen Keyvan Houshmand.

–Grundare av Botello... –Tack så mycket.

...som är en del av Serendipity?

Mycket riktigt. Det är en av våra fastighetsinvesteringar.

–Just det. –Välkomna.

Vi vänder oss mot Christina. Hur ser det ut på bostadsmarknaden?

Det har faktiskt blivit en tydlig stabilisering–

–och optimism får man väl säga, med bostadspriser som ökar igen lite snabbare–

–efter det stora prisfallet som vi hade 2017.

I veckan kom nya siffror från Valueguard, det så kallade HOX-index. Hur såg det ut?

Det man ser där är just den här prisuppgången som har börjat ta fart.

Jämfört med för ett år sen ökar priserna med 3,5 %.

Tidigare var vi vana vid prisökningar på 5-10 %.

Där är vi inte och det kanske är bra. Men en viss trend uppåt.

Kommer det att fortsätta? Det vet ju du.

–Det vet jag, eller hur. –Du har ju kristallkulan.

Och vi har alltid rätt. Nej, men vi tror att det kan fortsätta lite–

–men inte att det återgår till de snabba prisökningstakterna som var före 2017–

–utan ett måttlig ökningstakt framöver. Nån procent eller två.

Vad är det egentligen som styr folks betalningsvilja för en ny bostad?

Det är många olika faktorer som spelar roll.

Ränteläget är jätteviktigt. Det är det som ligger bakom–

–att priserna har börjat stiga igen.

Men i slutändan måste du tro att du har jobb i morgon.

Annars kommer du varken få ett lån eller vilja ha ett lån och köpa bostad.

Hur man ser på framtiden och sina jobbmöjligheter är superviktigt.

Om man tittar på bostadsbyggandet fick vi ny SCB-statistik i veckan som visade på–

–en nedgång med 12 % i årstakt från förra året.

Hur ska man se på det?

Det är det som vi har sett: påbörjade bostäder är det som sjunker.

De toppade 2017. Sen fick vi en inbromsning.

Det kom ut väldigt mycket bostäder samtidigt hösten 2017.

Det var i det lite dyrare segmentet. Det matchade inte?

Nej, det matchade inte alls. Priserna hade dragits upp–

–så vi fick både bostadsprisfall och stort utbud.

Sen har det fortsatt att påbörjas, så den siffan som vi har nu indikerar–

–att det kanske påbörjas 45 000 bostäder i år. Vi toppade på drygt 60 000.

Men då ska man jämföra det med perioden innan det drog igång 2014-15.

Då låg vi i nästan 20 år med 20 000-30 000 bostäder per år.

Vi har haft en kraftig befolkningsutveckling.

Så det finns ett stort behov av bostäder.

Boverket pratar om ett behov nånstans på 60 000-65 000 per år.

Men den här nivån på 45 000 är fortfarande högre än vad vi har sett historiskt.

Det är inte det fortsatta fallet som man var orolig för.

Och hälften är faktiskt hyresrätter. Sen kan ju de också vara dyra.

Så om man tittar på det med "glaset är halvfullt"-attityd–

–är det inte så illa som man kan tro. Priserna tickar upp lite–

–vilket ändå tyder på att folk inte tror att de blir av med jobbet i morgon–

–utan vågar buda på bostäder.

Och det är bra att vi inte har prisökningar på 5-10 %–

–för det om något stänger ute unga från bostadsmarknaden.

Det är fint om vi kan mjuklanda på det här viset.

Handelsbanken presenterade en stor fastighetsrapport i veckan.

Vill du dra några av huvuddragen i den?

Vi har samlat kompetens inom... såna som jag–

–som tittar på makroekonomin, tillsammans med–

–aktieanalytiker, kreditanalytiker och de som sysslar med hållbarhetsfrågor.

VI har tittat på faktorer som låga räntor och svagare konjunktur.

De väger åt olika håll. Hur påverkar det här då?

Går man över till bostadsmarknaden är det just det vi har landat i:

De väger åt olika håll, men det blir ändå en mer sidledes utveckling.

Det gäller överlag. Det är det vi ser framför oss.

Det finns fortfarande stor brist på bostäder och kontorslokaler–

–i centrala lägen, men sen finns det mer perifert...

Och det händer saker inom detaljhandeln där det kan vara svårare att hyra ut.

En sista fråga innan vi byter spår och pratar mer om Botello...

Ni pratar mycket om den gröna vågen inom fastighetsbranschen i rapporten.

Om man lägger fokus på privatekonomi finns det kanske en möjlighet för många–

–att kunna spara pengar på sina ränteutgifter–

–om de bor i miljövänliga hus. Förklara hur det fungerar.

Det här är en trend som man har sett: att allt fler banker lanserar gröna bolån.

Om man bor i en fastighet som miljöklassificeras enligt vissa kriterier–

–kan man ansöka om ett grönt bolån och få en ränterabatt.

I det stora perspektivet är det så att bostad- och fastighetsbranschen–

–står för 20 % av alla globala utsläpp av växthusgaser.

Det här är verkligen ett område där klimat- och hållbarhetsfrågor är viktiga.

Men det flyger lite under radarn.

Ja, gör det inte det?

Dels har vi ränterabatten. Men vad innebär det att ha ett hållbart hus?

Det har också att göra med att man har dragit ner på energibehovet:

Att man har en isolering som gör att man...

Energisnåla vitvaror och allt sånt–

–som gör att man kan spara pengar i sin privatekonomi.

Inte bara räntan, utan även på det viset.

Att vara grön och spara pengar, det är ett vinnande koncept.

Ett nytt koncept som har lanserats är Botello som du är grundare av.

Vad är det här? Kan du berätta vad ni gör?

Botello är ett resultat av bostadspriserna, som vi pratade om–

–och även den gröna vågen: att man vill utnyttja mark på ett bättre sätt–

–som i dag inte utnyttjas fullt ut.

Och likaså konjunkturen som vi också var inne på:

Att man nu har en viss osäkerhet kring de fasta intäkterna–

–och att man kan skapa en ytterligare trygghet för villaägaren.

–Så ni hjälper till? –Vi hjälper till.

–Det vi pratar om är attefallshus. –Mycket riktigt.

Ni bygger och hyr ut attefallshus som ni placerar på folks privata villatomter?

Precis. Valet av attefallshus kommer från att vi då inte behöver söka bygglov–

–att det finns en skalbarhet i det och att vi kan accelerera via bygganmälningar.

Knappt 10 000 finns i Sverige, fördelat på 2,5 miljoner tomter.

Det kanske inte är den utvecklingen de hoppades på när attefallshusen skapades.

Genom er modell kan det accelereras–

–genom att villaägaren tjänar pengar på uthyrning. Kan du förklara affärsmodellen?

Vi arrenderar mark från villaägaren.

Vi betalar en fast intäkt till villaägaren.

–Hur mycket då? –Upp till 90 000 per år.

Det förutsätter villkor som en initial delbetalning.

Att man som villaägare är okej med korttidsuthyrning.

Men det pendlar. Man behöver inte var okej–

–med vare sig korttidsuthyrning eller initial delbetalning heller.

Om jag är fastighetsägare och jag har ett hus i nån ort–

–och tänker att attefallshus vore smart för att tjäna en slant.

Då kontaktar man er och ni hjälper till med allt pappersjobb–

–och ser till att hitta en hyresgäst.

–Gräver avlopp och drar in el...? –Ja. Alltihop.

–Allt fixar ni? –Ja, och vi tar också ansvar för det.

Det skulle jag säga är en väsentlig skillnad.

Vi gör installationen, men om nåt blir tokigt, så tar vi ansvar för det.

Likaså med all annan utrustning i huset och allt runtomkring.

Om jag har åtagit att hyra ut mitt attefallshus på min tomt till nån–

–så gillar jag inte den här personen. Det är en störig rackare.

Det är party i stora attefallaren... Vad gör man då?

Typiska skräckexempel.

Missköter man sig blir det en varning, upprepas det får hyresgästen flytta.

Om ni har fixat ett hus på min gård...

Hur länge måste jag ha en hyresgäst?

Jag kan väl inte bara ha nån en månad och sen kicka ut dem?

Vi skriver våra arrendeavtal som längst på 25 år.

Så länge vi arrenderar marken, så hyr vi också ut attefallshuset.

Sen har villaägaren alltid möjlighet att lösa ut oss–

–genom att avbryta arrendet.

För ett pris som motsvarar marknadspriset för attefallshuset–

–minus den årliga avskrivningen som skrivs på 25 år.

I samband med att man köper ut oss–

–kan man fritt välja om man vill hyra ut det och till vem man vill hyra ut det.

Det svarar lite på min fråga om vad som händer om man vill sälja sitt hus–

–alltså villan på tomten där attefallshuset står.

Då följer vi med till nästa villaägare–

–som en del av helheten.

Med befintliga villkor, och den nya villaägaren har rätt till–

–att antingen låta oss fortsätta hyra ut och få arrendeintäkten...–

–...eller så köper de ut oss. –Vad tycker du om det här, Christina?

Det låter jättespännande. Jag var så nyfiken på det här med avloppet.

Det är viktigt.

Det finns många praktiska frågor.

Om man tittar på den andra sidan av myntet - för den som hyr det här.

Hur mycket kommer det att kosta att hyra ett attefallshus?

Vilka städer kommer ni att finnas i?

Vi kommer att finnas i Stockholms län initialt.

För att sen även finnas i Västra Götaland, Gotland–

–och några väl utvalda studentstäder.

Vi har kategoriserat in områden utifrån A-, B- och C-lägen.

Beroende på läge får vi olika intäkter och betalar olika arrendeavgifter.

För att exemplifiera det så tror vi att vi i ett A-läge–

–kan hyra ut för 10 000 kr per månad.

–Hur långt har vi kommit? –Vi kommer att lansera de första husen–

–i samband med lagändringen som förväntas ske den 1 mars.

–2020? –Ja.

Det är den nya lagen om att man kan bygga attefallshus om 30 kvm i stället för 25.

–Lite större än tidigare. –Väsentligt större i procent för vår del.

Det blir en mycket större nytta för hyresgästen, som vi upplever det.

Vi ska gå vidare till nästa segment och det är faktiskt Båge.

–Du har en spaning med dig. –Ja, precis.

Vi har tagit upp klicktoppen på Hemnet flera gånger tidigare.

Vilka som är de mest klickade objekten på Hemnet.

Vad det säger om vår samtid.

Förra veckan var det en gård i Helsingborgs kommun för under en miljon–

–som fick nästan 19 000 klick och var den mest populära bostaden den veckan.

Min spaning är att jag tror att allt fler–

–tycker att det skulle vara ganska trevligt att ha–

–ett eget sommarställe. Den gamla torpdrömmen är på väg tillbaka.

Det är så svårt att köpa sommarhus.

I min föräldrageneration gjorde alla det, men nu är det så dyrt med amorteringskrav.

Så jag trodde inte att det var på uppgång, men det är spännande.

Men det folk tittar på på Hemnet är ofta drömmar.

Om de förverkligas eller om de har finansiering är en annan sak.

–Då kan man hyra ett attefallshus. –Jag tänkte precis säga det.

Naturnära och behöver inte placeras bland flerbostadshus.

–De kan placeras ute i naturen. –Intressant.

Tack så mycket, Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken–

–och tack så mycket Keyvan Houshmand från Botello.

Tack så mycket. Vi som gjort programmet är Petra Bergman och Joakim Båge.

I bostadspodden Kvadrat analyseras de senaste nyheterna från bostadsmarknaden. Dessutom uppmärksammar vi entreprenören bakom Botello. Han har lanserat ett nytt koncept för att bygga och hyra ut Attefallshus i privatpersoners villaträdgårdar.

Slutligen bjuder vi på en spaning kring förra veckans mest klickade bostad på Hemnet.

I studion finns Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman och Keyvan Houshmand, grundare av startupbolaget Botello.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge.

 

  • Så lär du barnen att spara3:39

    Så lär du barnen att spara

    I ett kontantfattigt samhälle är det allt svårare att lära barn pengars värde. Philip Haglund ger sina bästa tips på hur det kan lösas.

  • Tre sätt att köpa guld2:03

    Tre sätt att köpa guld

    Guld har länge ansetts vara en säker hamn i oroliga tider för investerare. Det finns en rad olika sätt att investera i guldprisets utveckling.

  • Så kan du tjäna på din villaträdgård14:44

    Så kan du tjäna på din villaträdgård

    I Kvadrat analyseras de senaste nyheterna från bostadsmarknaden med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Dessutom uppmärksammas entreprenören Keyvan Houshmand som står bakom startupbolaget Botello.

  • Löneväxla dig till en bättre pension2:09

    Löneväxla dig till en bättre pension

    Vill du få 6 procent högre lön utan att det kostar din arbetsgivare något? Svaret är löneväxling. Det innebär att du avstår en del av din lön mot extra insättningar i tjänstepensionen.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier