Riksbyggens känga mot politikerna

Finns det anledning för oss att vara oroliga för det som stundar?

–Det här är Kvadrat... –Man vill förhandla direkt med säljaren.

–...med Joakim Båge... –Får jag tala till punkt?

–Då ska jag också göra det. –...och Petra Bergman.

En podd från EFN Ekonomikanalen.

Då var det dags att insupa mer kunskap om bostadsmarknaden. Eller hur, Petra?

Exakt. Jag trodde att du skulle dra nån Halloween-grej, men det gjorde du inte.

Välkommen, Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen.

–Välkommen. –Och Johan Engström.

Du är vd på Fastighetsbyrån, Sveriges största mäklarföretag.

Vi har mycket att avhandla i dag. Vi ska prata om den senaste Mäklarpanelen.

Hyrköp av nyproducerade bostäder, hur funkar det egentligen?

Vi sitter här nere på redaktionen i dag.

Vi har flyttat hela tio meter för att podda. Ja, nu kör vi.

Johan, du är vd på Fastighetsbyrån.

Vad visar den senaste Mäklarpanelen?

Den senaste är lite speciell, för den är väldigt nära mitten.

Det är en tiogradig skala, och vi är nära fem. Säljare och köpare har samma fördel.

Men ser man på trenden, så stärks säljaren lite mer på marknaden.

I delar av riket har säljaren ett visst övertag. Det är ett väldigt litet övertag.

Totalt sett är det ryckigt och ojämnt i bostadsmarknaden i dag.

Det är typiskt när det är osäkra tider.

–Hur ser det ut på nyproduktionen? –Den har också ändrats sen förra året.

Vi har redan nu förmedlat mer nyproduktion än under hela förra året.

Men det finns fortsatt en viss dämpning på nyproduktionssidan.

Men det har tagit sig mycket bättre.

Du säger att det är lika vad gäller fördel/nackdel mellan köpare och säljare.

Var får man som köpare mest pang för pengarna? Var är man starkast?

Var man är starkast? Om man går till Panelens siffror–

–så är man som köpare starkast i storstäderna, framför allt Stockholm.

I Malmö är trenden annorlunda. Där har marknaden varit stark det senaste året.

Det gäller även på prisuppgångssidan. Malmö är ett ånglok i södra Sverige.

Där ser vi andra prisutvecklingar än i övriga riket.

Det var prisuppgångar på 5-7 % det senaste halvåret. Det är annorlunda.

En grej som Jocke och jag har pratat om nyligen–

–är Hemnet-utmanaren – "Hemnet-dödaren" kallar vissa den – Boneo.

–Är det nåt som du har kikat på? –Absolut.

Det är sju kolleger och konkurrenter, som nånstans har känt–

–att Hemnets dominans och utveckling har nått en väg–

–som de har känt att de vill utmana.

Det är både modigt och positivt att se vad man kan skapa kring det.

Vad tycker du om tjänsten? Har du kikat på den?

Jag har tittat på den. Just nu är man väl i ett startskede.

Det är två delar. Det ena är konsumentnyttan. Det är viktigast för oss.

Där har Boneo nånstans visat...

Man har startat en tydligare diskussion kring hur det ser ut.

Vi har Riksbyggens vice vd Mårten Lilja här också. Har du hunnit kikat på Boneo?

Nej, det har jag inte. Men jag kan bekräfta den bild du ger av marknaden.

Vi känner en tillförsikt och har en mer balanserad situation.

Precis som ni, redan nu, har förmedlat fler lägenheter än förra året–

–så är vår försäljning av nyproducerat på det viset–

–att vi i september sålde fler lägenheter än hela förra året.

Oktobers siffror ser också bra ut.

Det som säljer bra är de lägenheter vi har för omedelbar inflyttning–

–eller för inflyttning ganska snart i tid.

Den förändringen på marknaden måste vi anpassa oss till.

Ni säljer inte lika mycket på ritning. De blir inte färdigställda förrän om 3-4 år.

2 år är det för vår del. Vi brukar inte sälja tidigare än så.

Men det är speciella objekt, som det gamla polishuset i Davidshallstorg i Malmö.

Det vänder sig till en köpkrets som har förmåga att bestämma sig väldigt tidigt.

Det som är spännande med nyproduktion...

Vi kände väldigt tydligt hösten 2017, nånstans där–

–när det blev en snabb inbromsning av nyproduktion, framför allt i storstäder–

–är att många av dem som producerar bostäder nu tänker annorlunda.

Trenden var att man vände sig till likartade målgrupper–

–när man nyproducerade.

Det var människor med stabil ekonomi och bra förutsättningar.

Man byggde hela tiden ganska lika, får jag väl säga, under en längre tid.

Det kan jag känna, från förmedlarsidan, att nu börjar det som vi tyckte hända.

Att det borde finnas fler alternativ. Man börjar tänka på dem nu.

Vi upptäckte att amorteringskrav 2 slog ut ensamhushållen från marknaden.

Det är väldigt synd. Jag vill allvarligt uppmana politiken att göra nånting.

Unga vuxna kan nämligen inte ta sig in på bostadsmarknaden.

Vi tänkte att vi skulle försöka prata med politiken.

Men vi ville också visa att vi kan göra nåt själva.

Då lanserade vi vår hyrköpsmodell.

Den går ut på att du tecknar ett avtal med oss om att hyra en bostadsrättslägenhet–

–som du inom en period på fem år får köpa till utgångspriset.

Om du bor i den och har Riksbyggen som hyresvärd–

–så får du en option att köpa den till utgångspriset inom fem år.

Om jag är en ung förstagångsköpare, hur mycket måste jag då kasta upp i hyra–

–för att komma in på den här marknaden?

Hyran motsvarar nyproduktionshyran på den ort där lägenheten är.

Om man tar en tvåa där, så rör det sig väl om 10 000-12 000 i månaden.

–Det är ändå rätt mycket pengar. –Ja.

Ni ställer väl krav på att man ska tjäna ganska mycket för att ha råd?

Paradoxen är att unga vuxna har råd att betala mycket för sitt boende.

Det visar de varje dag. Och det här är ändå ett schyst förstahandskontrakt.

På andrahandsmarknaden har vi svårare förhållanden.

Jag ser det tydligt i ett exempel från verkligheten.

Min son och hans bästa kompis skulle flytta till Stockholm nyligen.

Skillnaden var att sonen har en flickvän. De har två inkomster.

Kompisen har samma inkomst, men han har inte en chans.

Det är extra amortering och sånt. Alla nya initiativ som hjälper ungdomar in...

Man måste börja påminna politiken om att det krävs nånting.

Ni gjorde ett utspel i somras på Almedalsveckan. Berätta om det.

Vi tänker oss att givet det läge som är–

–så är det faktiskt inte bra för hela Sveriges utveckling–

–att unga vuxna ställs utanför möjligheten att få en bostad.

Genom lite intryck från studielånssystemet tänkte vi–

–att staten skulle kunna ställa upp med ett lån till kontantinsatsen.

Man ska kunna låna upp till 300 000 kronor, max 10 % av bostadens värde–

–med ett sånt här UngBo-lån.

Det innebär att du måste ha 5 % kontant–

–för bolånetaket ska ligga kvar orört på 85 %.

Och så ska du bli befriad från amorteringskrav 2.

Vi har också räknat på vad det kan betyda.

På orter som Botkyrka, Kungälv och Järfälla–

–så saknar i dag två tredjedelar av ensam- hushållen en möjlighet att köpa en etta.

Med vårt förslag–

–så skulle andelen som inte kan köpa sjunka till 30-35 %.

Vad anser du, Johan på Fastighetsbyrån, om ungas situation och vad man kan göra där.

Har du noterat några lösningar, utöver Riksbyggens, som är intressanta?

Unga och förstagångsköpare har det tufft. Där behöver man göra ganska mycket.

Kring ungdomar kan det vara subventionerat bosparande–

–eller era tankar om garantilån för att klara av kontantinsatsen.

Jag tror dessutom att det ränteavdrag, som vi har pratat om i många år nu–

–och som ena dagen ska vara kvar och andra dagen ska bort...

Det är nog dags nu, i ett lågränteläge, att börja fasa ut det–

–för att skapa klarhet i hur det fungerar kring subventioner då man äger ett boende.

Nåt man också bör titta på är uppskovsbelopp och reavinstbeskattning.

–Mårten Lilja, du nickar. –Ja, jag kan instämma i det.

Vi inledde diskussionen med unga vuxnas situation. Den har prioritet, tycker jag.

Men det du säger om bättre rörlighet har också stor betydelse.

Vi bygger också bostäder åt seniorer i ett koncept som vi kallar Bonum.

Där ser vi en väldig efterfrågan. Ett problem för många äldre–

–som fortfarande har styrfart i livet och vill söka sig ett annat boende–

–är bristen på alternativ.

Får man lite fart där... Det är inte bara reavinstskatten, tror jag.

Den har sin betydelse, men bristen på attraktiva alternativ är rätt stor.

Jag gjorde en utflykt ner till Sörmland i helgen.

Jag skulle kika på en sommarstuga, men blev förvånad när jag kom dit.

Det stod rader av bilar med folk som var och tittade på sommarstugan.

Jag tänkte fråga Johan: Vad tror du att det här kan bero på?

Har ni på Fastighetsbyrån sett att intresset för sommarstugor i Sverige–

–på bekostnad av utlandsboenden och annat, skulle vara...

De senaste tolv månaderna har det varit en prisuppgång på 5-6 % på fritidshus.

Det är generellt. Du var i Sörmland.

–Var det ett rött hus med vita knutar? –Ja, det var det.

Om man ska vara generell, så kan man se att fritidshuset–

–som kan vara det gamla sommarhuset eller fjällhuset–

–tenderar mer och mer att bli ett väldigt bekvämt hus.

–Man vill kunna vara där året runt. –Vi blir bekväma.

Ja, och vi vill nyttja det året runt.

Fjällhuset vill vi kunna ha, och vara i, på sommaren också.

Men om man, som Jocke, går på en visning och tror sig kunna göra ett fynd...

Ser många en chans, nu till hösten, att försöka fynda?

Men så är det ändå fullt tryck på visningarna?

Som jag var inne på, så är det en rätt ojämn marknad.

Kan det inte vara så att Greta Thunberg-effekten och flygskammen...

Folk kanske tänker att det är bättre att nu investera i en sommarstuga–

–för de kommer att öka i värde när folk inte semestrar utomlands lika mycket.

Vi har sett att de svenska fjällen har blivit mer poppis bland husköpare.

Många faktorer spelar in.

Dels kan flygskammen, och miljön som sådan, säkert påverka.

Vi har en svag krona i dag–

–som gör att de inhemska köpen blir mer attraktiva.

Man ser till andra alternativ. Vi semestrar mer i Sverige än vi gjort förr.

Många aspekter påverkar det här.

Miljöaspekten blir viktigare vad gäller fastigheter. Jag tänkte få in Mårten här.

Ni har ett projekt, Brf Viva i Göteborg, som har blivit prisbelönt.

Berätta om det projektet och varför det är så speciellt.

Det är ett försök att ta ett helhetsgrepp–

–i ett hållbarhetsperspektiv.

Vi har gjort det med särskilt utvalda material.

Jag kan nämna betong som togs fram av leverantören–

–för att ge lägre koldioxidutsläpp än vad som annars hade blivit fallet.

Vi har social hållbarhet i form av sex lägenheter–

–som är för ungdomar och hade ett utgångspris på 95 000 kronor per lägenhet.

–Inte per kvadratmeter. –Nej, utan per lägenhet.

Det gör det enklare för de unga att flytta in där.

De får betala en lite högre månadsavgift än de andra som kompensation.

Det är sociala och miljömässiga aspekter.

Det finns inga parkeringsplatser, men ett stort och lättillgängligt cykelgarage.

Det finns mycket solpaneler på taket som är effektivare–

–eftersom vi kan lagra den alstrade energin i återanvända bussbatterier.

Så det är många delar i hållbarhetstemat som vi har tillämpat i samma projekt.

–Det här vann ni Årets miljöbyggnad för? –Jajamän.

–Då är jag med. –Det ska inte bli ett enstaka exempel.

Vi har redan börjat använda olika inslag i det här i vår fortsatta nyproduktion.

Till exempel kommer betongkompositionen att användas i Varberg–

–där vi nyligen vann en tävling, och på andra håll.

Delar i det projektet lyfts över i vår ordinarie produktion.

–Det börjar bli dags för oss att avrunda. –Ja, vi har fått mycket kött på benen.

Vi har fått veta hur det ser ut med bostadspriserna–

–och att du tycker att säljare och köpare är ungefär "even-steven" nu.

Det är en hyggligt stabil och balanserad marknad nu, tycker jag.

I vissa delar kan den vara lite ryckig, men generellt är det så.

Det är en hyggligt stabil bostadsmarknad.

Det är positivt att ni på Riksbyggen experimenterar och vågar experimentera–

–med nya och innovativa modeller.

Stort tack till Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

Och Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen.

Vi som har gjort programmet är Joakim Båge och Petra Bergman.

Riksbyggens hyrköpsmodell, lågprisbostäder för unga och statligt subventionerade kontantinsatslån för förstagångsköpare. Det är några av ämnena som diskuteras med Riksbyggens vice vd Mårten Lilja i bostadpodden Kvadrat. Bakgrunden är de hårda kreditrestriktionerna som råder i Sverige i dag, som enligt Lilja har skapat en ohållbar situation på bostadsmarknaden.

”Jag skulle vilja rikta en allvarlig uppmaning till politiken att göra någonting åt situationen och samtidigt visa att vi faktiskt gör någonting själva också”, säger han.

I programmet deltar också Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, som bland annat berättar om resultaten av Fastighetsbyråns senaste mäklarpanel, en ökad försäljning av nyproducerade bostäder och varför snittpriset på fritidshus i Sverige har stigit under de senaste tolv månaderna.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier