Allt du behöver veta om Hemnets utmanare

Man vill förhandla direkt med säljaren.

Finns det anledning för oss och samhället att vara oroliga?

Det är två utvecklingar.

–Det här är Kvadrat... –Det är inget som löser bostadsfrågan.

...med mig, Joakim Båge.

–Det är ju fel. –Får jag tala till punkt.

Och Petra Bergman.

Det känns inte så härligt att man själv fortfarande inte har bostad.

En podd från EFN, ekonomikanalen.

I höstens första Kvadrat rivstartar vi med att prata om bostadspriserna.

Det ska vi diskutera med Lena Fahlén, global analys-chef på Handelsbanken.

Vi har också med oss Marcus Svanberg. – Välkommen hit.

Du är ordförande för Hemnet-utmanaren Boneo.

När ser vi det här och vad kommer vi att se?

Jag jobbar på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Vi har reagerat–

–över att Hemnet närmast har monopol i dag när det gäller att visa bostäder.

Hemnet har höjt priserna rejält de sista åren.

Det har vi i bostadsbranschen reagerat på. Vi känner att vi måste få in en ny aktör–

–som kan utmana det här monopolet.

Därför lanserar vi Boneo. Förhoppningsvis går vi i gång redan nästa vecka–

–om testerna faller väl ut. Man måste ha en brasklapp när tekniska tester återstår.

–Så pass nära i tiden ligger vi. –Har ni nån chans mot ett monopol?

Ja. Vi skulle inte göra det om vi inte trodde att möjligheten fanns.

Vi ska både jobba på prisvärdheten och på ett innehåll som inte Hemnet kan utmana.

Vad innebär det för dem som vill sälja bostaden–

–och för Hemnet-knarkare som Petra och jag, som luskar annonser varje dag.

Då vill vi ha saker för er. Dels ska vi ha ett innehåll som Hemnet inte har.

Till exempel utlandsbostäder. Du kanske inte var ute efter det nu...

Men utlandsboenden vill vi visa på sajten. Det finns inte på Hemnet.

Om vi tar svenska boenden, så läggs många svenska bostäder inte ut på Hemnet.

Mäklarföretagen håller på många bostäder som vi kallar "på gång" eller "försprång".

Dem lägger vi ut på egna hemsidor innan vi lägger ut dem på Hemnet.

Såna bostäder kommer vi att vara mer generösa med i vår egen sajt.

Varför gör vi det? Jo, vi vill kunna bygga ett innehåll som inte Hemnet har.

Om man ska utmana monopolister måste man ha nåt lite extra.

Vi kommer att vara mer generösa med innehåll.

Ambitionen är att ha ett komplett utbud av kommande bostäder på vår sajt.

Det är ett exempel på mervärden som man skulle kunna hitta hos Boneo.

Man lägger alltså inte in en annons själv, som bostadsförsäljare?

Nej, precis som med Hemnet, så hjälper en bostadsmäklare dig att lägga upp annonsen.

Den läggs även ut på Boneo.

Tjänsten är så prisvärd att man kommer att kunna annonsera på båda sajterna i början.

Man undrar ofta om vi på sikt kommer att sluta annonsera på Hemnet.

Jag hoppas kunna säga till kunden att det räcker att annonsera på Boneo.

Man kanske inte behöver annonsera på Hemnet, som är det dyrare alternativet.

Men Marcus Svanberg, ordförande i nya Boneo–

–är inte risken att ni biter den hand som föder er?

Hemnet måste väl ändå vara en av era absolut viktigaste samarbetspartners?

Därför slutar vi inte annonsera på Hemnet dag 1.

Vi är tvungna att ha våra bostäder där, för där finns alla spekulanter just nu.

Men vi måste titta långsiktigt. Både för branschens och kundernas skull–

–så kan vi inte låta en monopolist agera outmanad.

Det hämmar tjänsteutvecklingen. Vi har inte fått gehör för våra synpunkter.

Vi har också haft synpunkter på priserna, som har ökat från det att det var gratis–

–tills att man började ta 600 kronor per annons.

Men på några år har priset ökat 200 %, så en snittannons ligger på 1 900 kronor.

Det är stor skillnad. 200 % på bara några år. Det lär fortsätta.

Man lanserar ytterligare tilläggstjänster som kostar pengar för bostadsköparna.

Nu svänger vi oss med uttrycket "monopolist"–

–men det är inte riktigt sant. 8 av 10 annonser sker på Hemnet. Det är inte allt.

Men du får dem ändå att låta–

–som lite...skurkaktiga.

–Det kanske är ett grovt ord, men... –Det skulle jag inte kalla dem.

Det är naturligt att man försöker maximera vinsterna, som ett företag på marknaden.

De ägs ju av ett riskkapitalbolag som vill få avkastning.

Det är naturligt att utveckla nya tjänster och ta betalt för dem.

Men när kunderna kommer till oss och tycker att det har blivit dyrt–

–och vill baka in saker i mäklararvodet...

Kommer de och gör så?

Ja, i allt större utsträckning, mer än för några år sen, då det kostade hundralappar.

Vi byter spår. Men tack för insikten i den nya plattform som ska lanseras snart.

Nu ska vi prata om bostadspriserna, detta evigt diskuterade ämne–

–som vi älskar att prata om på middagar och luncher och på bussen.

Lena Fahlén, du är chef för makroanalys, den globala, på Handelsbanken.

Du är väl chef för analys numera.

Ja, även aktieanalysen, sen nån månad tillbaka.

–Du har all möjlig info med dig. –Det är jättespännande.

Att få prata makro och bolagsanalys och hur de ser på fastighetsbolagen...

Det finns en del bostadsutvecklare på börsen.

Vi ska tota ihop det här och göra en bra rapport och analys tillsammans.

–Det skulle vi inte prata om nu. –Vi får återkomma till det.

Vad är din analys av bostadspriserna?

Titta tillbaka tre månader.

Det var optimistiskt i våras.

Sen har vi sett en sidledes utveckling de senaste tre månaderna.

Det har varit lite mer avvaktande, får man väl säga–

–men ingen dramatik.

Vår syn har varit att det blir lite sidledes framöver.

Det gäller hela Sverige, och det fortsätter under hösten.

Ungefär så. Man ser i och för sig att Malmö är en region som gått lite starkare.

Det är inga jättestora skillnader, men det går lite starkare i södra Sverige.

Vi tror att det fortsätter så. Sen finns det risker kring detta.

Vi ser ju lite oroväckande konjunktursignaler nu.

Enligt vårt scenario ska konjunkturen bromsa in.

Om det blir för stor oro, så lär det påverka bostadspriserna.

Vid en svagare konjunktur blir det svårare för Riksbanken att höja räntan.

Vi tror inte att Riksbanken ska höja räntan–

–även om de själva säger att de tänker göra det.

Vi tror att man får backa tillbaka från det.

Jocke, du har tittat närmare på HOX-siffrorna.

Ja, Valueguard släpper sina siffror varje månad. Om man ska tala i lekmanstermer...

Det är tre månaders genomsnitt.

Den senaste månaden låg det säsongsjusterat helt oförändrat.

Vad ska man vänta sig i höst om man planerar att antingen köpa eller sälja?

Det känns stabilt samtidigt som det är en hel del orosmoln på himlen.

Absolut. Vi har ju två stora politiska risker nu: brexit och handelskriget.

Om vi får en hård brexit, så slår det på oss.

Tillväxtmässigt är det inte så mycket. Man pratar om tre tiondelar på svensk BNP.

Sen har vi handelskriget. Om det utökas och man inför biltullar...

Man har pratat om biltullar mot europeisk bilexport.

Det skulle slå hårdare. Vi närmar oss 0,7 %-1 % som det slår på svensk tillväxt.

Jag tror dock att i ett sånt riskscenario skulle nog Riksbanken sänka räntan.

–Det kompenserar för det. –Å ena sidan är det svagare konjunktur.

Å andra sidan har vi låga räntor.

Vid ett riskscenario kan det bli mer räntesänkningar.

Efterfrågan... Det vet du nog mer om, Marcus.

Efterfrågan på boende är fortsatt ganska stor.

Vi har byggt mycket. Nu minskar byggandet, men efterfrågan fortsätter.

Vi har en urbaniseringstrend.

Sen skapas det många nya hushåll av unga och inflyttade människor.

Men de bostäder som efterfrågas har inte byggts. Vi har ett matchningsproblem.

Det är ett kärt och återkommande ämne här.

Marcus Svanberg, du är vd för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Med din erfarenhet och känsla för marknaden...

Samtidigt som vi har en annalkande lågkonjunktur–

–så höjer Riksbanken ändå inga räntor. Det är ett vågspel som pågår.

Vad ser du för effekt på bostadspriserna av det?

Priserna påverkas mycket av ränte- höjningar. Dem ser vi inte i korten nu.

Som du beskriver, så tror Riksbanken alltid på högre ränta än analytikerna gör.

Så verkar det vara nu med. Konsensus är snarare att man blir tvungen att sänka.

Hushållen är mer räntekänsliga än konjunkturkänsliga.

Jag tror att vi ser oförändrade priser framåt.

Nu märker vi att det är en positiv prisuppgångstendens.

Framför allt i storstadsområdena klättrar priserna upp lite grann nu.

Det nyproducerade, som tidigare prissänkts mycket, prissänks nu inte lika mycket.

Nyproduktionsmarknaden har också stabiliserats mer.

Köpare och säljare hittar varandra. De här orosmomenten...

Så länge man som familj har jobb och inte fruktar för det–

–utan man har stabil inkomst och räntorna förblir låga–

–så törs man göra bostadsaffärer, för man vet att man kommer att ha råd med det.

Man prioriterar sina bostadskostnader.

Om man måste dra ner på kostnaderna, så drar man ner på nöjen och resor–

–innan man överväger att inte flytta till det boende man behöver–

–därför att familjen har vuxit.

Det ska till ganska mycket innan man drastiskt ändrar sina boendeplaner.

Ni hade gjort en ny studie som visar att budpremierna ökar.

Det kanske är mer aggressivt än vad som syns i HOX-siffrorna som vi diskuterade.

–De är ganska stillastående. –Ja.

Det blir oftare budgivningar nu än för ett halvår eller ett år sen.

Man har hittat en prisnivå. Då blir det en huggsexa om de finare objekten.

Det är den högsta nivån på ett år nu, i budgivningarna.

Det ökar med 7 % i landet från utgångspris till avslutspris.

I Stockholmsområdet är det 9 %. Det är en prisacceleration i form av budgivningar.

Det kan driva upp priserna. Vi lär nog se några procentenheter upp under hösten.

Men så fortsätter det inte ticka på tolv månader framåt–

–utan det är en intensivare bostadsperiod nu på höstkanten. Då ser vi det här.

Sen lugnar det nog ner sig.

Internationell konjunktur och orossignaler kan också få det att sakta in.

Är lockpriserna tillbaka? Det blir ju såna budgivningar...

Det är viktigt att mäklarna håller ett öga på priserna.

Om det återhämtar sig–

–och detta är en återhämtning till priser som rådde för ett par år sen–

–måste utgångspriserna anpassas.

Om de får ligga kvar för lågt kan man anklagas för lockpris.

Branschen måste ta ansvar och följa med upp så att utgångspriserna blir rimliga.

Lena Fahlén, global analys-chef för Handelsbanken, vilken är din analys?

Vad kommer att hända med bostadspriserna–

–som är en stor del av BNP och Sveriges ekonomi, under hösten?

Bostadspriserna och byggandet är viktigt för svensk tillväxt.

I vårt scenario har vi varken en hård brexit eller ett fullskaligt handelskrig–

–utan en tråkig konjunkturavmattning som drivs på av att omvärlden saktar in.

De faktorer som stödjer bomarknaden, låga räntor och efterfrågan, lär bidra till–

–att vi har stabila bopriser.

Däremot lär den svaga utvecklingen inom byggandet fortsätta.

Det är höga nivåer än, men vi har toppat ut.

Det drar ner tillväxten.

I år slår det här sju tiondelar eller nåt sånt på svensk BNP.

Vi har låg BNP, och hade nästan varit uppe i 2 % utan byggandet som...

Nu får vi strax över 1 %.

Det lär fortsätta dämpa utvecklingen, men det är ingen stor dramatik.

För att bostadspriserna ska falla kraftigare–

–så måste vi hamna i nåt av kris-scenariona som man kan tänka sig.

Kort: Hur viktiga är bostadspriserna och byggandet för BNP?

Byggandet är en stor del av tillväxten och bostadspriserna påverkar det Marcus säger.

Man kanske fortfarande flyttar och köper boende.

Men om du är orolig kanske du drar in på annan konsumtion.

Riksbanken är orolig för de här andrahandseffekterna.

De kan också komma vid ett positivt scenario, då Riksbanken höjer räntan–

–och hushållen blir högt skuldsatta.

Då kan det också påverka konsumtionen i den vevan. Det påverkar mycket.

Utländska bedömare är lite oroliga för svensk bostadsmarknad och skuldsättning.

Men för att få en kris måste nog låg- konjunkturen vara djupare än den vi ser.

–Vi är ändå lite pessimister, faktiskt. –Vi ska ta och byta ämne.

Storbanken UBS presenterade i veckan sitt årliga globala bostadsbubbleindex.

Stockholm har där gått från en andraplats till en tolfteplats–

–av de 24 snabbväxande storstäderna som är med där.

UBS anser att bostadsmarknaden i Stockholm har svalnat avsevärt.

Prisnivån ligger nu 10 % från var den låg tidigare, på toppen.

Vad betyder detta? Vi har tidigare pratat mycket om ifall det är en bostadsbubbla–

–och om problemet med stor skuldsättning och så vidare.

Kan vi blåsa faran över? Vi börjar med Lena.

Jag är inte säker på att det har varit en bubbla från början.

Den höga skuldsättningen och tillväxten i prisutvecklingen har skapat farhågor.

Man införde faktiskt amorteringskrav för att dämpa utvecklingen.

Då får man ju säga att man, enligt UBS, på ett sätt har lyckats.

Jag vet inte exakt hur mätningen gjorts.

Men jag är inte säker på att vi har haft en bubbla.

Snarare har det varit underbyggt i Sverige. Vi har länge byggt för lite.

Sen ökar byggandet kraftigt.

När det gäller tjusigare lägenheter kanske det har varit bubbeltendenser.

Bubblor är svåridentifierbara. Vi har nog inte haft det, för efterfrågan är stor än.

Marcus, bubbelrisken har minskat, enligt UBS. Kommentarer.

För ett år sen bedömde vi–

–att när vi fick priskorrektionen och marknaden lugnade ner sig–

–så minskade risken - från att ha haft en snabb ökningstakt i många år.

Om den ökningstakten fortsatt i flera år till hade vi fått en risk för en bubbla.

I stället fick man en avmattning och en sansning av marknaden.

Man har lugnat ner sig och hittat en nivå som stämmer bra på många håll.

I storstadsområdena hittar nu köpare och säljare varann–

–utan att det blir orimliga nivåer.

Det känns också mer sunt i marknaden, om jag gör en sån spaning...

Det känns vettigare när man lägger mer pengar på fina objekt i bra lägen–

–än att allt får en otrolig budpremie och vi får priseskaleringar.

Man gav för mycket för dåliga objekt och lägen tidigare.

Nu känns det mer sunt. Man betalar mycket för det som är bättre.

Kan man säga att vi har gått från köparens marknad till nåt som ligger mittemellan?

Ja, det skulle jag absolut hävda.

Vår spaning var att det var köparnas marknad. Nu är den även säljarnas.

Det är mer i balans.

Spännande. Dags att avrunda.

Vi har uppdaterats om bostadsmarknaden, priser–

–och om hur ekonomin mår och i vilken ekonomisk miljö vi kan köpa bostäder.

Vi har fått veta om den nya Hemnet-utmanaren Boneo.

Det kanske blir ett nytt tillhåll för oss Hemnet-beroende–

–nu när Blocket inte har bostadsannonser.

Tack för att ni kom hit, Lena Fahlén och Marcus Svanberg.

I säsongspremiären av bostadspodden Kvadrat medverkar Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings vd Marcus Svanberg och Handelsbankens globala analyschef Lena Fahlén.

Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är en av de mäklarfirmor som ligger bakom Hemnetutmanaren Boneo. Marcus Svanberg menar att Hemnet utnyttjar sin monopolställning på marknaden för digitala bostadsannonser.

”På bara några år har Hemnet höjt priserna med 200 procent. En snittannons i dag ligger på 1 900 kronor. Jag tror inte att det kommer stanna där, utan att de kommer att fortsätta höja priserna”, säger Marcus Svanberg.
Boneo, som ska lanseras inom kort, kommer att erbjuda annonser för utlandsbostäder, vilket Hemnet inte gör i dag. Fler förhandsannonser av bostäder som ännu inte officiellt till salu är en annan styrka enligt Markus Svanberg.

Lena Fahlén kommenterar den senaste försäljningsstatistiken och vad omvärldsfaktorer säger om vart bostadspriserna är på väg.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier