Så blir bostadsmarknaden i höst

Säsongens sista avsnitt...

Vi summerar och tar en titt på höjdpunkterna från säsongen.

Vi ska diskutera vad det rådande ekonomiska läget betyder.

Vi har två superexperter här som ska förklara–

–vad det kan betyda för bostadsmarknaden.

Jag säger välkommen till veckans gäster:

Lena Fahlén, chef för makroanalys på Handelsbanken.

–Johan Löf, makroekonom. –Tackar.

Välkomna! Vad säger ni om det ekonomiska läget just nu?

Enligt Konjunkturinstitutet är det på väg mot en avmattning.

Den senaste skörden data var ingen kul läsning.

Hushållen är deppigare än normalt.

Industrin verkar bara blicka ut över omvärlden och se att det rasar ihop.

Det är ett tyngre sentiment där också.

Det är lite deppigt om man tittar i omvärlden också.

Det har präglat hela det första halvåret. Tillväxtprognoserna ha skruvats ner–

–det har varit politisk oro och synen på centralbankerna har skruvats om.

Även om det är inte är nån ko på isen och vi är på väg in i recession–

–är det lite oro över vart det är på väg.

Vi har varit på en konjunkturtopp som nu kanske är passerad.

–Är det korrekt? –Vår bedömning är att vi har gjort det.

Sen har USA slagit rekord i lång återhämtning.

Men allt fler tecken tyder på... Räntehöjningarna i USA–

–påverkar räntekänsliga sektorer som bromsar in.

Det har varit lite surt från Kina och Europa.

Rätta mig om jag har fel för Sverige, Johan–

–men det är ganska tydligt att vi går in i en svagare konjunktur.

Det stämmer för Sverige också.

Det är precis som du säger, Joakim–

–att vi precis har varit på en konjunkturtopp.

Det är ibland lätt att glömma bort när man ser negativa siffror.

Det kan låta så himla trist och deppigt.

Men läget är fortfarande gott, men det varvar ner lite.

Det ser man inte minst på arbetsmarknaden både i Sverige och omvärlden.

Men all geopolitisk oro ger känslan: "Usch, vad illa det är."

Men konjunkturen viker sakta nedåt.

Men vi är i ett gott läge.

Men tittar man på färska siffror från Valueguard–

–HOX-index för bostadsmarknaden i Sverige–

–så såg det ändå rätt positivt ut.

Visst, absolut.

Det är fjärde månaden i rad nu som bostadspriserna går upp–

–jämfört med månaden innan. Det har ändå överraskat oss lite grand.

Vi får se om vi behöver justera upp vår syn på bostadspriserna.

Tidigare har vi sagt att olika faktorer ska ta ut varandra på upp och nedsidan–

–och att vi får stabila bostadspriser.

Men nu gnetar det sig uppåt.

Är det nån region i Sverige som gnetar åt nåt annat håll och sticker ut?

Lägenheter i Stockholm ligger långt lägre i pris–

–än vid toppen i slutet på sommaren 2017, före fallet.

Men i Malmö är det, som vi pratat om förut–

–att priserna går uppåt lite snabbare än i övriga landet.

Men det kommer från ganska låg nivåer jämfört med Stockholm.

Om man tittar på 15-20 års utveckling–

–sackade Malmö länge efter.

Kanske influerades det av att det var tufft i Danmark–

–efter finanskrisen med bostadsprisfall. Det syntes inte i Sverige på samma sätt.

Nu kommer de ikapp.

Jag läste lite kommentarer kring den senaste prisstatistiken.

Bland annat sa Erik Olsson Fastighetsförmedling–

–att det här siffrorna bådar för en stabilare marknad igen–

–när försäljningen tar fart efter sommaren.

Om man tittar på hur hösten kommer att se ut baserat på de här siffrorna...

Å ena sidan har det varit god balans mellan utbud och efterfrågan–

–på marknaden de senaste månaderna.

Det har kommit ut extra många nya annonser–

–men det har också varit många försäljningar.

Aktiviteten har hängt med upp när många har annonserat.

Frågan är vad som händer härefter.

Jag är inte helt säker på Erik Olssons slutsats–

–även om han är expert på området.

Nu har annonserna börjat minska.

Samtidigt kommer lite skakig arbetsmarknadsstatistik.

När vi kommer tillbaka efter sommaren är hushållen lika trygga då–

–och vågar fortsätta köpa bostäder i samma utsträckning?

Å ena sidan–

–ser konjunkturen lite skakigare ut. Den får inte bli för svag.

Å andra sidan när det är skakigt har räntehöjningar från Riksbanken prisats ut.

Då får man stöd från låga räntor. Vi tror inte på nån höjning–

–i den här konjunkturcykeln.

–Det trodde ni tidigare i år. –Vi trodde på en höjning i september.

I den senaste Riksbankskommunikationen var det tydligt att det skjuts på framtiden.

Då tror vi att det är för sent att höja.

Då är arbetslösheten på väg upp så pass mycket–

–att man inte kommer undan med reptricket att höja räntan–

–samtidigt som arbetslösheten stiger. Då har vi tagit bort det ur våra bedömningar.

Den invändningen mötte jag på Twitter i förmiddags–

–när jag påpekade att arbetslösheten skulle kunna stjälpa bostadsmarknaden.

Kanske kan man inte blåsa faran över fast det är fina siffror.

Då kom frågan: "Det blir väl räntesänkningar och mer expansiv politik?"

Det finns inte så mycket att ta av. Riksbanken planerar några få höjningar.

Visst, de kan tas bort, men vi har redan negativ styrränta.

Det är lite skillnad mot USA.

Om man tittar på regelsidan. Amorteringskrav–

–och tuffare regler över lag för att få bostadslån.

Kan det bädda för att det blir lite lugnare på bolånemarknaden?

Det kommer inga stora regelskärpningar framöver.

Inte vad vi vet, Johan. Men...

Det finns inget aviserat.

Vissa har poängterat att Riksbanken och Finansinspektionen har pratat om–

–ytterligare åtgärder som att ändra på ränteavdragen för hushåll.

Medan andra har påpekat att det kan vara en stor fara.

Om vi går in i en tydligare konjunkturavmattning–

–när det blir uppenbart för alla att högkonjunkturen är över–

–skulle jag tro att politikerna vilar lite på hanen.

Man vill se framtiden an, så att man inte inför en åtgärd i fel konjunkturellt läge.

Man håller fortfarande på att utvärdera de regelverksförändringar som har varit.

Det förs en diskussion om det har slagit för mycket mot vissa grupper.

Här debatterar de kloka huruvida det är så eller inte.

Båge, debatterar de kloka...

Apropå debatt hade vi förre finansministern Anders Borg–

–och bostadsutvecklarchefen Lennart Weiss här–

–för att debattera det förstärkta amorteringskravet–

–som många tycker gjort mer skada än nytta på bostadsmarknaden.

Vi lyssnar lite på hur det lät då:

Om arbetslösheten ökar till 12 %–

–och priserna faller med 40 %... Vi tar in det scenariot.

12 % arbetslöshet och 40 % prisfall.

Då skulle 3 % av hushållen på stocken få problem.

Du tar på dig finansministerns strama min men jag svarar med samma argument.

Finansinspektionens faktaredovisning visar–

–att det inte är nåt stort problem. Få håller med er.

De åtgärder du förordar utlöser en kris i realekonomin här och nu.

Vi tar det lite försiktigt.

De sista 30 åren har det inför varje ekonomisk kris–

–på Irland, i Spanien, Asien, Ryssland, funnits personer–

–som sagt: "Den här gången är det annorlunda."

De ekonomiska tyngdlagarna behöver inte följas.

Just vår skuldsättning är inte skadlig, vi behöver bygga vår kapitalstock...

Vår bytesbalans måste få försvagas. Förr eller senare smäller det alltid.

Inget land kan undvika det. Stora skulder–

–oavsett i vilken sektor de läggs är det en stor makroekonomisk risk.

Anders, du måste ner på 3 000 meter. Ni talar alltid här uppe.

–Kan jag få tala till punkt? –Ja, men ta faktaargument nu.

Kommentera Finansinspektionens rapporter.

De var lite oense herrarna.

Lena Fahlén, kan man säga att nån har rätt eller fel?

Det kanske man inte kan göra, men många är oroliga över den höga skuldsättningen.

Den feedbacken får man från EU-kommissionen, OECD och andra–

–som tittar på det här på 10 000-metersnivån.

–Och förr eller senare så smäller det. –Det är det man är oense om.

Är det annorlunda den här gången. Om man jämför Sverige med USA–

–så lånade man ut hej vilt i USA, här har vi ett annat system.

Vi har inte köpt för att spekulera utan det har byggts för lite i Sverige.

Det finns argument som talar för att det är annorlunda.

Men det finns ju en anledning till att man har infört de här regelverken.

Det är för att stävja tillväxten i den höga skuldsättningen.

–Det finns en oro kring detta. –Klurigt.

Det verkar ändå som om det finns folk–

–som står stadigt på ena eller andra sidan debatten.

Vad finns det för möjligheter att kunna genomföra några större reformer–

–på bostadsmarknaden eller i regelverket som styr bostadsmarknaden.

Det har kommit upp igen med Januariöverenskommelsen–

–och flera partier som går samman. Där kanske det går att odla nånting.

Man kommer tillbaka till det läge vi är i nu.

Det hade varit enklare att komma med större reformer för ett par år sen–

–när vi fortfarande var på väg upp i konjunkturen.

Frågan är hur lätt det blir.

Vi sa direkt efter att Januariöverenskommelsen kom–

–att där har man en massa gemensamma ambitioner.

Alla fyra partier ska få nåt.

Det kan komma på kollisionskurs med andra önskvärda reformer.

Man mäktar inte med att få igenom allt.

Det är lite den krassa sanningen just nu. I alla fall en svårighet.

Det finns en medvetenhet om att reformer behövs.

Det finns för lite billiga bostäder och hyresrätter.

Vissa typer av byggen tar för lång tid.

Därifrån till att komma till skott hur man ska reformera är ett stort steg.

Det dämpar nog tillväxten på vissa håll–

–att det inte finns den tillgång på bostäder som skulle behövas.

Man håller fortfarande på och utvärderar vissa grejer som införts.

Redan där är folk oense.

Var det bra eller dåligt att införa det här?

Innan man ens har landat där–

–är det svårt att tänka sig att nästa Alexaderhugg ska komma.

Då har vi herr Reform som var hos oss här i Kvadrat i våras.

Han sa så här: Jag pratar om vår bostadsminister.

Vi har en mer aktiv bostadspolitik–

–än vi har haft på länge i Sverige. Det behövs.

Det har varit stora svängningar i bostadspolitiken.

Ingen tidigare regering har tagit sitt fulla ansvar.

Det har varit för mycket politisk prestige i bostadspolitiken.

Där behöver vi arbeta för att lösa upp de låsningar som har funnits.

Vi har tidigare haft stor statlig inblandning–

–med stora subventioner, som har styrt marknaden–

–på ett inte alltid lyckat sätt.

Det kan ha lett till en del av bostadssegregationen.

För mycket subventioner?

Ja, när man byggde miljonprogrammen var det en aktiv statlig inblandning

–som hade en hel del nackdelar också.

Sen blev det en avreglering, där man drog bort sig helt från bostadspolitiken–

–och inte tog politiskt ansvar. Det var också att gå för långt.

Vi behöver hitta en mellanväg där vi ser till att grupper–

–som marknaden inte klarar av att försörja med bostäder–

–kan få en bostad som passar deras plånbok och livssituation.

Där behöver vi se vad vi kan göra från politiskt håll.

Är det tydligt att de för en mer aktiv bostadspolitik nu?

Om man frågar Finanspolitiska rådet så verkar Bolund ha rätt i–

–att politiken förr var lite skissartad.

Finanspolitiska rådet säger–

–att bostadsmarknaden är i sämre skick än nånsin.

Det är förstås brösttoner. Men de pekar på ett antal olika saker.

De kommer också med reformförslag.

Finanspolitiska rådet verkar inte vara nöjda med läget.

De verkar inte tycka att man gjort tillräckligt ännu.

Nu har han inte varit bostadsminister så länge.

–Han har tiden för sig. –Det får man verkligen säga.

Många har varit frustrerade över just bostadsbristen.

Låt oss lyssna på ett par av vår yngre EFN-medarbetare–

–som beskriver sin situation i podden Fattig eller rik.

Det är så svårt att få tag på ett förstahandskontrakt till en hyresrätt.

Din och min situation, Albin, är så mycket mer annorlunda än...

Hela situationen för förstagångsköpare eller de som ska in på marknaden–

–har blivit problematisk åt två håll.

Det finns inga hyresrätter, då måste man köpa.

Samtidigt har priserna dragit iväg så mycket–

–så även om man kan bära månadskostnaden–

–så har man inte en sportmössa att peta in en halv miljon i kontantinsats.

Det är där nånstans som skon klämmer.

Inte en sportmössa att peta in en kontantinsats.

–Ganska dystert. –Ja, det slår hårt mot de unga.

Jag misstänker att de bor i Stockholm där amorteringskrav och annat slår.

Det är sorgligt att två personer med heltidsjobb inte har råd att bo.

Du får fylla i, Johan, men de senaste tio åren har situationen blivit allvarligare.

Vi har pratat om en rapport tidigare i Kvadrat–

–som fokuserade på en ung person med heltidsjobb och ordentlig lön–

–och huruvida den personen hade råd med en normal lägenhet i en stad.

Där verkade det brista ganska mycket.

Men apropå vad man vill göra framåt i politiken och hur det slår–

–skulle man vilja veta mer.

De som ska komma in på bostadsmarknaden–

–har de råd med lägenheter i städernas ytterkanter?

Hur ser helhetsbilden ut–

–för möjligheten att få en bostad?

Jag har fortfarande inte hela bilden.

Men det ser dyster ut. Det vittnar många om.

Vi ska lyssna till en förälders perspektiv på detta.

Så här sa tankesmedjan Arena Idés chefsekonom Sandro Scocco–

–i det första avsnittet av Kvadrat:

Vi får nog se en hel del olika lösningar.

Om man ska vara lite krass så kan man säga–

–att upp till Boverkets och våra bedömningar av byggbehovet–

–så kommer vi inte ens när konjunkturen är som starkast–

–att konstanthålla bristtalen, utan vi ökar dem.

Alla bedömare säger nu att byggandet är på väg ner.

Det är mycket sannolikt att vi får ett kraftigare ras–

–när det blir ordentliga rörelser på fastighetspriserna.

Det gör att bostadskrisen vi har nu–

–kommer att förvärras de närmaste tio åren.

I spåren av det blir priserna väldigt höga och det är svårt att få tillgång.

Då kommer människor att anpassa sig. Man hittar på lösningar.

Det blir säkert mycket vanligare–

–att unga som flyttar hemifrån inte flyttar till nåt eget–

–utan kanske har en eller två inneboende–

–man delar på lägenheter...

Du har ju själv barn som ska flytta hemifrån, hur löser ni det?

Hur får man in unga...?

Även om jag förordar kollektiva lösningar–

–och gillar omfördelning och jämlikhet–

–så är jag också en av samhällets privilegierade.

Mina inkomster är goda och jag har gjort vinster på bostadsmarknaden.

Jag klev in tidigt. Så tricket är, som för många föräldrar–

–att köpa lägenheter till barnen.

Eller åtminstone betala kontantinsatsen.

Vad säger ni om Sandros slutsatser?

"Money talks."

Det är en intressant dimension. Jag la märke till en bra spaning.

Sandro Scocco pratade om kollektiv.

Där jag bor håller det på att färdigställas ett nytt hus med små lägenheter.

På ett par våningsplan byggs stora lägenheter–

–som är meningen att delas. En ny boendeform.

Han sa att många föräldrar tar lån för att hjälpa barnen.

Det kom en rapport från Riksbanken som visade–

–att för första gången ökar skuldsättningen bland äldre.

Det kan finnas andra förklaringar, men jag gissar–

–att man hjälper sina barn.

Det är tråkigt att det ska behöva gå så långt.

Vi ska titta på bostadsmarknaden ur ett annat perspektiv–

–ur ett av de mer sedda avsnittet av Kvadrat.

Det handlar om prisfallet på lyxbostäder–

–med bland annat Louise Grandinson från Oscar Properties.

Två höginkomsttagare som kanske inte har ett högt sparat kapital–

–som de flesta inte har i åldern då man bildar familj.

Att de inte har möjlighet att köpa bostad i Stockholm–

–är ett samhällsproblem, ett av flera.

Där slog det hårdare än man hade trott.

Just dubbeleffekten som du nämnde.

Med det sagt såg vi att avvaktan var mycket större.

Det gjordes inte lika snabba affärer. Till viss del är det sunt.

Det är konstigt att ta ett beslut på ett dygn till en så viktig investering.

Men avvaktan och oro på marknaden som väldigt mycket späddes på av media–

–men vi har ju även fått mycket ros i media.

Jag klagar inte på att media har varit orättvis.

Marknaden går ner, kunder blir rädda, vissa blir missnöjda–

–och då ska det självklart upp till diskussion.

Ni har vidtagit åtgärder och erbjuder bland annat–

–två års avgiftsfritt och rabatt på upp till 10 %.

Enligt rykten erbjuds även fem års avgiftsfritt.

Det generella erbjudandet är sänkta priser med 10 %.

Det är en självklar reaktion på hur marknaden har gått.

Sen har vi även ett erbjudande om två års avgiftsfritt.

För vissa projekt kan det vara fem år–

–men det generella erbjudandet är två år.

Rätt kraftiga rabatter som Louise på Oscar Properties pratar om.

Det på objekt som bara för några år sen var de hetaste i Sverige–

–Oscar Properties olika lyxlägenheter.

Vad kan man som bostadsköpare och säljare lära sig av detta?

Det kan vara bra att veta att det fortfarande pågår.

Lägenheter prissänks fortsatt.

Nu börjar vi möjligen närma oss toppen på hur stor andel–

–av alla nyproducerade bostäder som rabatteras.

Men det är fortfarande en nedåtgående trend för priserna på nyproducerat.

Det skiljer sig från successionsmarknaden.

HOX-priserna är på befintliga bostäder.

Men på nyproducerat ser vi fortfarande sänkningarna.

Efter år med kraftiga prisuppgångar började det byggas mycket–

–och det var just lyxsegmentet. Den marknaden var ganska mättad–

–plus att det är stor oro.

Nu har vi pratat om problemen, men det finns folk som har lösningar.

Vi ska lyssna på en av dem:

Vi startade utifrån ambitionen–

–att lösa bostadskrisen för unga vuxna.

När jag var ung och skulle skaffa mitt första boende–

–kunde jag ta ett banklån på hela lägenheten–

–trots att räntorna låg på 6-7 %.

I dag är det i princip omöjligt för en ung person–

–som slutar universitetet eller ska söka sitt första jobb–

–att få tag på en bostad.

Det är ett jätteproblem.

Tillväxten hämmas med bostadskrisen.

Stockholms handelskammare och WSP gjorde en undersökning före jul–

–som visade att Sverige förlorar 36 miljarder om året–

–på grund av att folk inte hittar nånstans att bo–

–och inte kan ta jobb. Även 4 miljarder i skatteintäkter.

Det vill vi vara med och lösa och även den sociala integrationen.

40 % av landets hushåll är singelhushåll.

Det är mycket och vi ser ökad ohälsa bland människor.

Psykologerna säger att det beror mycket på ensamhet.

Man sitter med sina mobiler och plattor hemma i en lägenhet nånstans.

Det vi har gjort är att fokusera på målgruppen unga.

Vi vill lösa bostadskrisen för unga vuxna mellan 20 och 35 år–

–och se till att de får sin första bostad.

Det var alltså Katarina Lijestam Beyer–

–grundare till ett av de moderna kollektiven som du nämnde–

–vad har ni att säga om det här? Är det en lösning?

Det finns fler som pratar om att vi inte använder det befintliga beståndet–

–tillräckligt effektivt. Par med utflugna barn bor kvar i villan.

De skulle kunna bo nån annanstans.

Det här är lite liknande. Man använder en given yta på ett optimalt sett–

–för just den stunden där de boende befinner sig just nu.

Man kanske är ung och ska flytta till sitt första boende.

Det byggs mycket attefallshus på stora tomter i villaförorterna–

–som man hyr ut till studenter eller till sina barn.

Nöden är uppfinningarnas moder även här.

Man måste nog ändra synen lite grand.

Det måste inte vara så mycket prestige i ett eget boende.

Om andra i samma situation bor i kollektiv kanske det inte är så konstigt.

Om man åker för att studera i en annan stad–

–bor man på studentkorridor, i andra hand eller delar lägenhet.

Det var ganska vanligt även förr.

Det är ingen dramatik i det. Det här är bara mer organiserat.

De som flyttar hemifrån kanske inte flyttar ihop på samma sätt.

De som inte studerar. Vad vet jag?

Vems ansvar är det att lösa bostadskrisen?

Är det privata företag, staten, kommunerna...?

Vi ska ta in ett intressant perspektiv på detta–

–från fastighetsmogulen Rutger Arnhult. Låt oss lyssna på det.

Näringslivet är alltid supergirigt.

Alla ska alltid tjäna så mycket som de kan.

Det är supergirigt och kommer alltid att vara det.

Det finns inget företag som bygger med syftet att skapa boenden åt alla.

De företagen finns inte. Det skulle då vara allmännyttan.

Allmännyttan får gå in och skapa enklare bostäder.

Städerna har ofta mark. De kan sätta lågt värde på sin egen mark.

Kommunerna i Stockholm har sålt ut...

De har också varit girig. De har fått 20 000-30 000...

...per kvadratmeter för mark.

Bara för marken. Det är mer än vad lägenheter kostar–

–per kvadrat i vissa andra städer.

Det är inte längesen en lägenhet i Malmö kostade 10 000.

Nu säljer man marken i Stockholm för 20 000-30 000.

Det är klart att det blir sjukt dyrt.

Lägenheter som den breda massan–

–har råd med ska ligga på allmännyttan.

Man ska skilja på billiga bostäder och "affordable".

Det ska inte vara billiga bostäder men "affordable".

Bygg smart och lite mindre.

Man få bo lite trångt i början av sin boendekarriär–

–och kanske lite längre ut.

I slutet av sin boendekarriär kanske man bor i centrum–

–och lite större. Men det ska inte vara givet–

–att man ska ha 72 kvadratmeter på Kungsholmen som första boende.

Det får inte vara en självklarhet. Det blir snett.

Ni sitter båda och småskrattar lite och nickar.

Johan, vad säger du? Låter det sunt?

Det låter som de diskussioner vi fört i dag och tidigare.

Vad är instegsboendet på bostadsmarknaden?

Det är intressant att han pratar om hur allmännyttan kan spela en roll.

Jag är ingen expert på allmännyttan–

–men det verkar finnas andra hinder än vad som kommer fram här.

Det är också nånting som Finanspolitiska rådet tar upp.

De kommer med förslag på friare hyressättning–

–och saker som gör att hyresmarknaden ska funka bättre.

Tittar man till näringslivet så var Rutger Arnhults poäng–

–att de alltid kommer att bygga det som är mest lönsamt.

Deras första uppdrag är inte att lösa bostadsbristen.

Det är att maximera vinsten.

Han har en poäng i att andra också måste vara inblandade–

–för att bostadsbristen ska lösas.

Det har byggts väldigt mycket bostadsrätter i storstäderna.

Där har det varit lönsamt att bygga. Man återkommer till frågan–

–vad som är politikernas ansvar. Politikerna är medvetna om det här.

Man måste nog göra en palett av åtgärder för att få till det.

Möjlighet att bygga lite billigare och diskutera vilken typ av byggande.

Det är ingen lätt fråga.

De har ju aktieägare i ryggen som vill ha lite pengar...

Smarta företag, som kanske det här kollektivboendeföretaget...

Man verkar i ett utrymme och ser en möjlighet–

–att skapa en affärsidé kring.

Det behöver inte vara en motsättning mellan att göra bra ifrån sig–

–som företagare och att göra nånting som lever upp till vissa sociala kriterier.

Det är en bra brygga till vårt sista klipp.

HSB vd beskriver ett nytt program–

–som de har tagit fram för att lösa problematiken–

–kring de kreditrestriktionerna och hur det drabbar unga.

Ungdomar har svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Vi vill göra nånting för att hjälpa till.

Vi har tagit fram ett koncept–

–där den som bo–sparat i HSB och köper en lägenhet–

–köper halva, och så köper vi halva.

Vi flyttar inte in, utan man får bo där själv.

Sen äger vi den tillsammans i tio år är tanken–

-för att hjälpa ungdomarna att komma in.

Det är en tröskel som man ska över just nu.

–Vad säger du om det, Lena? –Smart. Nöden är uppfinningarnas moder.

Man ser behoven och hittar lösningar.

Förra gången jag var här beskylldes jag för att vara en offentlig sektor-ekonom...

–...som skulle säga tråkiga saker... –Det låter hemskt.

Här flyttar man skulder från en sektor, hushållen–

–till en annan sektor, HSB som företag.

Nånstans i botten är det fortfarande en skulduppbyggnad.

De åtgärder som bland annat Finansinspektionen har infört–

–för att sätta lock på skuldsättningen.

Om den här typen av kreativitet går för långt–

–kanske vi oroar oss för nåt annat om tio år.

En skuldsättning eller obalans.

–Attans. –Min tråkiga kommentar...

Men en klok kommentar.

Vad säger du? Är det dags att runda av?

Jag och Jocke pratade om att på sommaren...

Det här är inte ert expertområde.

Ska man hålla sig undan bostadsmarknaden på sommaren?

Eller är det tillfälle för att göra fynd?

Vad tänker ni som är bankexperter?

Är det bra läge eller ska man hålla sig undan?

Jag fick rådet av en mäklare–

–när jag för länge sen skulle sälja min första lägenhet–

–att sälja före alla andra. Gå ut lite tidigare i augusti–

–då finns köparna som ska flytta och börja plugga.

Det var ett väldigt klokt råd på den tiden.

I övrigt har jag ingen aning om hur man ska tänka.

–Har du nåt modernare råd? –Utifrån min datanördhorisont...

...kan jag konstatera att det har varit hög aktivitet under våren.

Kanske var det nån vädereffekt. Annonserna har minskat.

Kan det bli en ovanlig sommar?

Åt vilket håll det sen går, vet jag inte. Man får fråga en mäklare.

Beroende på om man ska sälja eller köpa.

Säkert påverkar det också hur man ska tänka.

Det blev vi kanske klokare av.

Tack så mycket för att ni kom hit.

Lena Fahlén och Johan Löf.

Tusen tack till alla er som har tittat och lyssnat på Kvadrat–

–under de första två säsongerna.

Då vi har sett till att bli en av de största näringslivspoddarna i Sverige.

Vi är jättemallig över det.

Grattis, får man säga.

Tack för i dag och glad sommar.

Glad sommar. Jättekul att ni har gästat oss.

Hoppas att ni kommer tillbaka i höst.

Vi är tillbaka i september med en ny fullspäckad säsong–

–för er bostadsintresserade.

Vi släpper inte frågan om hur bostadsbristen för unga ska lösas.

–Tack. –Bra. Härligt.

Bostadspodden Kvadrat avslutar säsongen med en tillbakablick på höjdpunkter från programmen som sänts hittills och en spaning in i framtiden. Vad säger det ekonomiska läget under försommaren om hur bostadsmarknaden kommer utvecklas under resten av året? Hur påverkar ett minskat bostadsbyggande i Sverige marknaden och hur allvarligt ska vi egentligen ta på hotet om ett möjligt handelskrig mellan USA och Kina?

Handelsbankens chef för makroanalys Lena Fahlén och makroekonomen Johan Löf delar med sig av sina tankar och erfarenheter.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • #Uppesittarkväll 24 juni2:01:27

    #Uppesittarkväll 24 juni

    Sommar och semester kan påverka sparandet. Resekontot töms, sparkvoten sjunker och visst förtjänar du lite extra gott till grillen? Eller är du tvärtom sparsam under sommaren och kan investera mer än vanligt?

  • ”CSN-lån” till bostäder för unga34:31

    ”CSN-lån” till bostäder för unga

    Riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) hjälper till att avsluta säsongen av Kvadrat. Hon berättar om en pågående utredning av den sociala bostadspolitiken. ”Strukturell hemlöshet”, statliga bolån för unga och innovation på bostadsmarknaden ligger i fokus.

  • Liten stuga väcker stort begär1:23

    Liten stuga väcker stort begär

    Intresset för att köpa fritidshus har ökat lavinartat i pandemins fotspår. Men när köpviljan rusar så är det få som vill sälja. Samtidigt går affärerna...

  • Psykologin bakom bunkringen2:58

    Psykologin bakom bunkringen

    Att bunkra toalettpapper skyddar inte mot coronaviruset. Så varför gjorde folk det? Sparekonomen Christina Sahlberg från Compricer förklarar psykologin bakom beslutet att fylla förrådet.

  • Läge för pokerface och sparkonton21:00

    Läge för pokerface och sparkonton

    I Kvadrat tipsar Johanna Kull från Avanza om hur du ska hantera kontantinsatsen och Frida Klaesson från Erik Olsson om hur du ska tänka kring bostadsköpet.

  • Dina rättigheter enligt semesterlagen2:03

    Dina rättigheter enligt semesterlagen

    Semesterlagen infördes 1938 och omfattade då två veckors ledighet per år. Mycket har hänt sedan dess och i dag har anställda rätt till minst fem...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier