”Gör undantag på amorteringskraven för unga!”

Välkommen till det 36:e avsnittet av Kvadrat.

I dag ska vi prata om finansiering.

Varför är det så svårt att få bostadslån?

Blir det enklare framöver?

Och hur påverkar det i så fall bostadspriserna?

Jag välkomnar veckans gäster.

Tor Borg är tidigare chefsekonom på SBAB–

–och numera oberoende analytiker.

Johan Nordenfelt är informationschef–

–på Erik Olsson Fastighetsförmedling. Välkomna.

Vi ger oss direkt in i den senaste snackisen.

Lars E.O. Svensson kom med en rapport i veckan.

Han skriver att det senaste amorteringskravet–

–har gjort mer skada än nytta. Tor Borg, vad säger du?

Det beror på vad man menar med skada och nytta.

Men en av effekterna av amorteringskraven har varit–

–att stora delar blir utestängda från bostadsmarknaden.

Det är unga och de som är utan kapital.

Där har det gjort skada.

Prismässigt kanske det har gjort nytta–

–med dämpad prisutveckling.

Från din synvinkel, hur rädda ska vi vara–

–för en krasch på bostadsmarknaden i dag?

Vi behöver nog inte vara så rädda för en krasch.

Behöver vi alla åtgärder, då?

Tack vare att man lyckats bromsa in prisutvecklingen–

–och även skuldtillväxten–

–behöver vi inte befara en krasch.

Prisnivåerna ligger ungefär–

–där de är motiverade utifrån fundamentala faktorer.

Sen kan ju de fundamentala faktorerna förändras.

Om vi får en kraftig ränteuppgång–

–eller en stor sättning på börsen–

–så kommer det förstås påverka bostadspriserna.

Johan Nordenfelt, vad märker ni för tongångar?

Man märker att amorteringskraven har tagit–

–som det förmodligen var tänkt.

Redan första biten, med belåningsgrad, fick effekt.

Sen blev effekten större med skuldkvoterna.

Vi fick en koppling–

–mellan bostadsprisernas utveckling och lönetillväxt.

Den hade inte funnits förr.

I Stockholm är bostadspriserna höga jämfört med löner.

Där tar det rätt hårt.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman sa–

–att hon drog en lättad suck–

–efter fredagens byggstatistik.

Trots de problem som varit i försäljning av nyproduktion–

–så byggs det en hel del i Sverige.

Håller du med om den analysen, Tor?

Ser det ändå relativt positivt ut?

Ja, jag tycker det.

Den statistik som kom var bättre än väntat.

Sen ska man komma ihåg att byggstatistiken är osäker.

Den revideras mycket i efterhand.

Den släpar efter i rapportering och så.

Man måste vara försiktig när man tolkar den.

Men det ser ändå förhållandevis stabilt ut.

Bostadsbyggandet har gått ner en del–

–men det ligger på ganska hyfsade nivåer.

Mycket talar för att det kommer att ligga kvar.

Det är ingen kris inom byggbranschen nu.

Inte generellt, däremot tror jag–

–att beroende på vad du bygger–

–så ligger du mer eller mindre risigt till.

Johan, du skrattar när Tor pratar om statistiken.

Jag håller med honom, inte minst avslutningen.

Nyproduktion och succession, begagnatmarknaden–

–kommunicerar med varann.

Men det är en skillnad, för i Sverige–

–där en ägd bostad motsvaras av ett bostadsbehov–

–dyker de som säljer upp som köpare. Det balanseras.

Men på nyproduktionsmarknaden är det så–

–att varje bostad som säljs ska köpas av en ny ägare.

Det ska vara en människa som behöver en bostad–

–men som av nån anledning inte har nån i dag.

I alla fall inte en ägd bostad.

Man har inte haft råd att köpa en. Man vill ju köpa en.

Då kommer man till det som Tor var inne på.

Det måste vara rätt bostad. Man fyller ju på med dyra.

In ska nån komma som inte har nån bostad.

Det är svårt att få dem att matcha varandra.

Du kan väl förklara hur det här hänger ihop–

–för dem som inte har 100 % koll.

Varför är byggstatistiken viktig?

Hur hänger den ihop med BNP-tillväxt–

–och konjunkturen och arbetslöshet och så vidare?

Jag skulle kunna hålla ett föredrag om det här.

Man mäter bostadsbyggande på lite olika sätt.

Man har siffror på hur mycket bygglov som beviljas.

Man har statistik över påbörjat bostadsbyggande–

–eller byggstarter. Att bygget är startat innebär inte–

–att man satt spaden i marken–

–utan man har anmält det till kommunen.

Sen har vi det vi kallar avslutade byggen.

De här kan skilja sig mycket från varandra ibland.

Det släpar i hur kommuner och bolag rapporterar det här.

Utfallet för det första kvartalet–

–kommer att skrivas upp med ett antal procent–

–på grund av att det är sena rapporteringar här.

Johan, enligt ert senaste bostadsindex–

–som publicerades i maj, så har visningsbesökarna–

–en något positivare syn på bostadspriserna framöver–

–samtidigt är de mer pessimistiska kring sin ekonomi.

Hur hänger det ihop?

Det var överraskande. De var ovanligt pessimistiska.

Om man tittar på den viktigaste frågan i indexet–

–vad man tror om priserna på ett års sikt–

–så har vi nu ett netto på noll.

Det var en förbättring jämfört med -19 kvartalet innan.

Och det var i sig väldigt negativt.

Nu har vi en rätt stabil prisförväntan i marknaden–

–som vi haft sen turbulensen 2017. Då lugnade det sig.

Man hade fast mark under fötterna i början av förra året.

Sen dess har det varit ganska jämnt. Det har blivit så.

Och det blir jämnt framöver, tänker ni.

Om man tittar... Noll är ett jämförelsevis lågt netto.

Men om man analyserar vad folk tror...

Vi delar ju upp det i fem delar i det här indexet.

Det är en stor prisökning, liten ökning, ungefär noll–

–liten minskning och stor minskning.

97 % av alla visningsbesökare räknar med–

–att priset rör sig ganska lite–

–oavsett om det är upp eller ner.

Är det både på kort och lång sikt?

På tolv månader.

Pratar vi hela Sverige?

Storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Besökarna har inte så bråttom att köpa–

–om de tror på stabila priser.

Nej, det har de inte.

Försäljningstiderna är långa.

Det är beteendeförändringar. Du har inte bråttom.

Sen kryddas det av att banken säger till säljarna:

"Du får långa pengar, men du måste sälja först."

Den beteendeförändringen ger säljarna mer tid.

Om du inte får det du vill ha kan du bo kvar ett tag.

Varken säljare eller köpare har bråttom.

Utmaningen att matcha dem är i många fall större.

Men om man tolkar det här, så är det så...

Vi har pratat om det ofta i kvadrat.

Det är en stabil marknad.

Folk kanske förväntar sig att priserna ligger kvar–

–även om de räknar med lite sämre hushållsekonomi–

–på grund av stigande räntor–

–och hur börsen kommer att gå och så där.

Jag var på presentationen i måndags–

–då Lars E.O. Svensson presenterade sin rapport–

–om amorteringskravet. Han var tydlig i sin kritik–

–mot Finansinspektionen och svensk bostadspolitik.

Han anser att politikerna har förstört hyresmarknaden–

–och är på väg att förstöra den ägda bostadsmarknaden–

–samtidigt som vi är inne i en konjunkturavmattning.

Tor, vad anser du om det?

Jag håller med honom i sak.

Man har gjort en tankevurpa–

–när man infört bolånetak och amorteringskrav.

Det är inte så att man inte behöver amortera–

–eller att man inte behöver begränsa lånen.

Men man har lagt kraven på bolånetagarna direkt.

Man har satt tak och golv och sånt här.

I stället borde man ha lagt kraven på bankerna.

Låt oss säga att man hade sagt till bankerna:

"Ni har ett bolånetak på 80-90 %."

"Men 20 % av er portfölj kan ni lägga utanför det här."

Så har man i många andra länder.

Då kan du ha kvar banker–

–som bedriver kreditgivning och kreditbedömning.

Du får inte problemet att unga människor–

–som har låga inkomster i dag–

–men som har betydligt högre inkomster om tio år–

–inte beviljas lån, för inkomsten är för låg.

Där kunde bankerna låna ut pengar.

De tvingas ut på andrahandsmarknaden.

De får betala höga avgifter och kan ännu mindre spara–

–till en kontantinsats.

Finns det nån risk att vi får ökade klyftor–

–för en hel generation?

Man ställer unga människor utanför bostadsmarknaden.

Amorteringskrav och sånt hjälper absolut till.

Det man har gjort... Ett antal marknader hänger ihop:

Hyresmarknaden, köpmarknaden för bostad–

–lånemarknaden, byggmarknaden–

–och kanske också marknaden för mark.

Alla de här hänger ihop på nåt vis.

Nu kom jag av mig.

Jag kom på nåt bra och tappade jag det.

Jag kan passa på och säga en grej.

När en ägd bostad motsvaras av ett bostadsbehov–

–så balanseras marknaden på ett unikt svenskt sätt.

När man är inne på andrahandsuthyrningen, så...

Om medelålders människor som har vinst i sin bostad–

–använder den för att runda kraven–

–och belånar den och köper en liten bostad–

–kommer de att konkurrera ut de unga i varje budgivning.

För några år sen gjorde man det lättare att hyra ut.

Alliansen och sossarna legaliserade ockerhyror.

Du får hyra ut för 4 % av värdet.

Med de här räntorna kan jag konkurrera ut alla–

–låsa in en skön vinst och hyra ut den här.

Då har du tappat på hur det kan påverka marknaden.

Vi får inte en självbalanserad marknad.

Det blir mer att du säljer en handfull smålägenheter–

–och de som har bott där har betalat så hög hyra–

–att de inte kunnat spara, så de kan inte köpa.

Du får en nyproduktionsproblematik:

Den som har bostadsbehovet har inte råd att köpa.

SBAB:s nuvarande chefsekonom var här förra veckan.

Robert Boije tyckte–

–att man inte borde behöva amortera i samma takt–

–under hela sin bostadskarriär.

Varför ska man betala 3 % i början av bostadskarriären?

Det kanske man kan göra i slutet, men inte i början.

Det system vi har nu, som du är inne på, Johan–

–drabbar förstagångsköparna eller de ekonomiskt svaga.

Vad anser ni om det?

Hur kan man reformera systemet–

–så att man hjälper dem in på marknaden–

–utan att riskera en finansiell härdsmälta?

Sverige är inte unikt–

–med amorteringskrav och bolånetak.

Men Sverige är ganska unikt med att inte ha nånting–

–som hjälper förstagångsköpare in.

Det skulle kunna vara–

–att göra undantag från bolånetak och amorteringskrav.

Det kan också vara direkta stöd.

Startlån och sånt där finns i Norge.

Bosparande finns i ganska många länder.

Bara för att vi ska förstå, då...

Den som lyssnar kanske inte har historien klar för sig.

Dra så kort du kan...

Varför stramade finansinspektionen åt bolånereglerna?

Det var det jag skulle säga innan också.

Vi har i grunden problem på bostadsmarknaden.

Det är där problemen finns.

Det har spillt över på en lånemarknad–

–som egentligen fungerade ganska bra.

Då man politiskt inte har kunnat komma till skott–

–med omregleringar på bostadsmarknaden–

–så har Finansinspektionen dragit i bromsen–

–när det gäller skulderna.

Det blir som att sätta plåster på benet–

–när du har huvudvärk. Man behandlar fel sjukdom.

Det som framgick i rapporten–

–som presenterades av Lars E.O. Svensson–

–är att en anledning för Finansinspektionen–

–att vilja få ner skuldsättningen var–

–en effekt man sett i utlandet.

Folk har lånat upp på sina hus för konsumtion.

Det har man inte sett i Sverige på samma sätt–

–ansåg han i alla fall.

Här sparade folk bra. Om man belånade sin bostad–

–så var det för att göra värdeökande åtgärder–

–som renoveringar–

–inte för att köpa sportbil och bränna det på semestern.

Vi har inte så hög konsumtion av varaktiga varor.

Folk har inte köpt kylskåp och stereoapparater.

Däremot har vi nog köpt lite bilar för bolånepengar.

Så kan det nog vara. Men det var hans analys.

Där skulle den största risken vara.

Om man lånade upp till taket...

Så var det i Danmark, England och till viss del i USA–

–innan finanskrisen för tio år sen.

Det skulle vara en orsak till att strama åt detta.

Han menar att bolån inte är jämförbara över länderna–

–och att vi i Sverige har ett annat sätt att konsumera.

Det man kan invända mot just det–

–är att vi har en hög genomsnittlig sparkvot i Sverige.

Jag tror att det är över 10 % i snitt.

Men vi vet inte hur fördelningen ser ut–

–för vi har ingen förmögenhetsstatistik på individnivå.

Hur då, menar du?

Vi har ett högt genomsnitt–

–men vi vet inte hur det fördelar sig kring snittet.

Om vi har ett snitt på 10 %...

Det kan vara så att hälften sparar 30 % av sin inkomst–

–och hälften går back 10 %.

Om det skulle vara så, så är det problematiskt ändå–

–om man har väldigt många som går back–

–fast man har ett högt snitt.

Så är det med skuldsidan också.

Genomsnitten är inte intressanta.

Det intressanta är fördelningen.

Det är lurigt, för vi jämför med ett exceptionellt läge.

Vi har haft negativ ränta i fyra år.

Det kändes som science fiction för fem år sen.

Nu vet man att det går, men det gör–

–att vi inte har en aning om hur de regler vi har slår–

–när räntan är högre. Det är ett experiment.

Vi vet bara att det har blivit mer räntekänsligt.

Det är större skulder. Det är en stor mängd rörligt.

Många drabbas mycket, snabbt och samtidigt.

Man kan förstå att de tycker att det är en viktig fråga.

Nu har pengar varit billigt.

Finns det nån risk för en bobubbla, en boprisbubbla?

Risker finns alltid, men inte minst Lars Svensson pratar–

–om bankernas kalkylräntor och sånt.

Man lever kvar i det förgångna.

Man har kalkylräntor på 7-8 % och så där.

Mycket talar för att den långsiktiga räntan–

–den normala eller naturliga räntan–

–faktiskt är lägre än för 20-25 år sen. Det vet vi inte.

Mycket pekar kanske på det.

Mycket pekar mot det.

Låt oss gå från teori till att bli väldigt praktiska.

Vad bör vi göra med de regler–

–som Finansinspektionen nu ändå rekommenderar.

En kalkylränta på 7 %.

Känns det troligt att vi får se 7 % räntor snart?

Nej, det gör det inte. Men om man återgår till bubblan...

När vi på Erik Olsson analyserar bostadsmarknaden–

–så utgår vi ifrån sju olika faktorer.

Om man tittar på dem–

–så är det speciella med de år som har varit–

–att de har varit gynnsamma och samverkat på ett sätt–

–som inte brukar fungera.

Vi har haft en högkonjunktur med hög sysselsättning–

–i kombination med den låga räntan.

I Stockholm har vi haft en kinesisk tillväxt på 5-6 %–

–under ett par års tid. Och negativ ränta.

Det är väl det som gör det.

Men en kalkylränta på 7 %...

Det känns inte så troligt med 7 % relativt snart.

Att använda det är väl kanske lite... Vi går vidare.

Dessutom kan man titta på vad en långränta är.

Ett bolån är ju på tio år, kanske.

Nu kan man inte ta bolån längre än tio år.

En tioårig bolåneränta är väl 3 %, kanske.

Man kan binda lånet på det.

Då känns det konstigt att man måste räkna med 7 %.

Bankernas 7 år är dessutom över tid.

Det är inte att man ska klara 7 % på ett halvår.

Men det är över tid, så det är jättehögt.

Men just bolånetaket, 85 %...

Man ska ha 15 % i kontantinsats.

Är det inte relativt högt med internationella mått mätt?

Det beror på vad du jämför med.

Jämfört med Holland är det lågt.

Det är ganska mycket med 15 % i kontantinsats.

I USA finns program som börjar med 3 % i kontantinsats.

Det är nog ganska lågt.

Om politikerna eller Finansinspektionen sa–

–att de har tänkt lite fel och behöver göra om.

Det skulle vara ganska farligt att ta bort amorteringskravet–

–och bolånetaket. Det är nog svårt att göra.

Då skulle marknaden bli jättekonstig.

Det man kan göra är att införa ett undantag och säga:

"Ni banker... För 20 % av er bolåneportfölj–

–behöver ni inte ta hänsyn till reglerna."

Då öppnar man upp för utlåning till förstagångsköpare.

Det är det smidigaste sättet att backa på.

Frågan är om bankerna skulle lägga de 20 procenten–

–på förstagångsköparna.

Inom nyproduktion lyckades man lobba fram–

–ett undantag från amorteringskravet.

Bankerna tillämpar inte det.

De tycker att det snarare är mer risk än mindre.

De tar inte politiska hänsyn, utan kommersiella.

Det gäller att Finansinspektionen är tydlig med–

–hur reglerna sätts.

Skuldkvotstaket, då? Är det relevant där det ligger?

Det blir nog inte så relevant med tanke på–

–att kvar-att-leva-på-kalkylerna är så åtstramande.

De som trillar bort i bankernas lånebedömningar–

–trillar bort i den här kalkylen.

Men de trillar inte bort på grund av skuldkvotstak.

Om man delar upp amorteringskravet–

–i belåningsgrad och skuldkvot–

–är skuldkvoten mycket mer träffsäker–

–när man pratar om var man sätter plåstret.

Man är rädd för hur hushållen agerar–

–om bördan av lånen blir för tung.

Då är det en direkt koppling till den disponibla inkomsten.

Belåningsgrad är sjukt trubbigt.

Ingen bank i modern tid har haft några kreditförluster–

–på hushållens bostadslån.

Att då låta det enda måttet bara handla om kreditrisk–

–är konstigt. Om man skulle sänka amorteringskravet–

–är det kanske skuldkvoten man skulle behålla...

Om man behöver sänka det totala trycket–

–så av de två är skuldkvoten mer träffsäker.

Tor, du som är ekonom.

Varför är det så läskigt när konsumtionen går ner?

Du pratade om det som ett nästa led...

Det är inte bara konsumtionen, utan hela tillväxten.

Anledningen till att vi har stabilitetspolitik–

–är att stora nedgångar tenderar att vara svåra–

–att återhämta sig ifrån.

Man fastnar i persistens som det kallas.

Människor som är arbetslösa under en längre tid...

Ju längre tid man är arbetslös, desto svårare att få jobb.

Det är lätt att man fastnar i den låga tillväxten–

–om det blir en stor nedgång.

De som drabbades av att priserna gick ner på 90-talet–

–och som tvingades sälja, blev sittandes med lån–

–som de fick betala på ganska länge.

Det är risk att man fastnar på låg nivå.

Därför vill man inte ha de stora nedgångarna.

Om vi rundar av och blir konkreta igen–

–om man går i bostadsbytartankar i dag...

På Erik Ohlsson ser ni att folk inte har nån brådska.

Bankerna tvingar ofta fram att man måste sälja först.

Då blir man mer kräsen vilka bud man tar.

Affärerna tar lite längre tid.

Men i debatten hörs det mer och mer–

–att det behövs reformer på bostadsmarknaden–

–från hur Finansinspektionen sätter kraven på långivarna–

–till hur man ska få upp byggandet för förstagångsköpare.

Hur ska man agera i det här läget?

Har ni några råd om hur man ska tolka situationen?

En del av januariöverenskommelsen var–

–att man skulle ta bort uppskovskostnaden.

Den är ju jättehög i dagsläget.

Bankerna har höga marginaler–

–men statens är dubbelt så höga på uppskoven.

Man tog upp att det kommer att bli bättre.

Man har inte sagt om det blir en del av ett paket.

Det är svårt att veta vad som kommer att gälla.

Det är en del av problematiken som ökar–

–olika typer av låsningseffekter.

Det enklaste rådet är att byta bostad om det behövs–

–men försöka göra köp och försäljning simultant.

Oavsett vad man gör först, måste det andra benet.

Man kan inte sälja om man inte vet vad man behöver få.

Det vet man när man kan marknaden för det man ska köpa.

Då blir det svårt att investera i nyproduktion–

–med inflyttning om två år.

Ja, det är en effekt.

Sen tryggheten i domarna som också skapar osäkerhet.

Domarna om man kan ta sig ur ett avtal...?

Många, oavsett om deras liv har förändrats eller inte...

Om man köper nåt i förväg och vet–

–att man förlorat en massa pengar på det–

–så försöker man hitta sätt att komma från köpet.

I domarna är det fortfarande inte definitivt avgjort–

–hur mycket försenat det kan vara. Vem står för risken?

Det är banker, byggbolag och kunder.

Nånstans finns det en risk i ett bygge som tar två år–

–beroende på hur marknaden går. Det har blivit uppenbart–

–men var inte lika uppenbart när priserna bara gick upp.

Den risken vill ju ingen ta.

Det skapar ytterligare en osäkerhetsfaktor.

Jag instämmer. Tajming är alltid svårt.

Det är omöjligt. När det gäller bostäder–

–har de flesta inte så mycket val.

Vi köper och säljer bostäder och flyttar när vi behöver.

Man ska se till att ha ordentlig marginal i sin ekonomi–

–när man köper bostad–

–så att man tål högre räntor och avgifter etc.

Marginaler.

Nu är marginalen för programmet slut.

Där fick du till det.

Stort tack, Tor Borg, oberoende analytiker–

–och Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Ohlsson.

Nu dags för veckans viktigaste...

Sannolikheten för en större nedgång i bostadspriserna–

–är sammanfattningsvis fortsatt förhöjd–

–även om den har dämpats något–

–enligt Finansinspektionens stabilitetsrapport.

Minskade bostadsinvesteringar drog ner svensk BNP–

–men totalt sett ökade Sveriges BNP under första kvartalet–

–jämfört med sista kvartalet förra året–

–enligt siffror från SCB.

HSB erbjuder unga under 30 år–

–att köpa bostad med lägre kontantinsats.

Bakgrunden är den starka prisutvecklingen–

–samt höjda amorteringskrav och kreditrestriktioner–

–som slagit hårt mot just unga.

Först ut att testa är ungdomarna i Göteborg.

Finansinspektionen har på senare år känt sig tvungna att dra i bromsen för att begränsa hushållens skuldsättningsgrad. Detta har tagit sig uttryck i bland annat det omdebatterade skärpta amorteringskravet på bolån som introducerades i fjol. Fel medicin, anser Tor Borg, tidigare chefsekonom på SBAB och numera oberoende analytiker.

“Det är lite som att sätta plåster på benet när du har huvudvärk. Du behandlar fel” säger han.

Han anser också att man bör sätta in åtgärder för att specifikt hjälpa unga och ekonomiskt svaga att komma in på marknaden. Dessa åtgärder bör bland annat innehålla undantag för amorteringskraven.

Dessutom går Johan Nordenfelt, informationschef på Erik Olsson Fastighetsförmedling igenom Erik Olssons bostadsindex som tyder på att visningsbesökarna har en något positivare syn på bostadsprisernas utveckling framöver, men historiskt låga förväntningar på den egna ekonomin.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • Tjäna pengar på att hyra ut i sommar1:33

    Tjäna pengar på att hyra ut i sommar

    Använder du inte din stuga hela sommaren kan du tjäna en slant på att hyra ut den. Ska du å andra sidan spendera hela sommaren i stugan kanske din bostad går att hyra ut. I vilket fall finns det flera saker att tänka på innan du gör slag i saken!

  • Paletten som ska lösa bokrisen för unga20:01

    Paletten som ska lösa bokrisen för unga

    I detta avsnitt av EFN:s bostadspodd Kvadrat ger HSB:s vd Pernilla Bonde sin syn på hur man ska lösa bostadskrisen för unga. Bland annat berättar hon om tankegångarna bakom pilotprojektet som bolaget nyligen lanserat i Göteborg. Det innebär kort förklarat att HSB erbjuder en lägre kontantinsats genom att gå in som delägare av lägenheten. Men räcker det att sänka kontantinsatsen för att unga ska ha råd att börja sin bostadskarriär?

  • Så skyddar du dig mot den svaga kronan1:18

    Så skyddar du dig mot den svaga kronan

    Den svaga svenska kronan gör att köp från utlandet blir dyrare. 40 procent av bensinprishöjningen beror på kronans ställning och en hotellnatt för 100 dollar har blivit 300 kronor dyrare på fem år. Ara Mustafa berättar hur du kan vända situationen till din fördel! 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier