En grönblå lösning på bostadskrisen

Välkommen till det trettioandra avsnittet av Kvadrat.

Denna vecka tar vi en titt på bostadsbyggandet i Sverige.

Vi ska försöka besvara frågan om vems ansvaret är–

–att lösa bostadsbristen.

Staten, kommunerna eller privata företag?

Vi ska också blicka framåt–

–och se till nya sätt att få fram pengar–

–både till att bygga och köpa en bostad.

Det är mycket att diskutera. Nu börjar veckans avsnitt.

Jag välkomnar veckans gäster. Jonas Björkman–

–som grundare av crowdfundingföretaget Tessin–

–och Dennis Wedin, bostads- och fastighetsborgarråd–

–i Stockholm.

Tack.

Dennis, vad pysslar du med?

Vad håller jag på med? Rimlig fråga.

Jag är ansvarig för bostadsbolagen i Stockholms stad.

När staden bygger hyresrätter–

–ansvarar jag för bygge och förvaltning av allmännyttan.

Dessutom har vi 2 500 andra fastighetsobjekt–

–som af Chapman, Medborgarhuset, Stadshuset...

Det är de större fastigheterna.

af Chapman-båten?

Den är en förlust för skattebetalarna–

–men en seger för stadens silhuett.

Inga förändringar på gång?

Det är såna intressanta objekt som staden länge har ägt.

Det handlar om hur vi förvaltar det på bästa sätt.

I Börshuset huserar ju Svenska Akademien.

Enligt det hyresavtal som vi har haft med dem sen 1914–

–så behöver inte de betala nån hyra.

Det ifrågasätter vi.

Ingen annan har ett sånt avtal med Stockholm.

Det är inte i enlighet med modern lagstiftning.

Vi får se om kungen hoppar in.

Och även det här husets granne, va? Musikaliska.

Musikaliska är jag oskyldig till. Det är staten.

De ska visst sälja det.

Det är inte riktigt klart än.

Jag är oskyldig, i alla fall.

Du är relativt ny i din roll.

Berätta om ambitionerna i det blågröna samarbetet.

Ambitionerna är höga vad gäller bostadsbyggandet.

Vi vill bygga 10 000 klimatsmarta bostäder–

–per år fram till 2025.

Hälften av dem vill vi ska vara hyresrätter.

Vi vill få till en blandad stad och mer boenden.

Ambitionerna är också höga då vi vill bidra–

–till att få till en blandning.

Det råder snedfördelning i vissa stadsdelar i Stockholm.

I exempelvis Rinkeby bor 95 % i hyresrätt.

I elva stadsdelar är allmännyttan särskilt dominerande.

Där ger vi möjlighet till ombildningar–

–för dem som vill köpa sina allmännyttiga bostäder.

Vi ser att en mer blandad stad vore bra i de områdena–

–om människor har den möjligheten.

Vad blir det för skillnad om fler äger?

Forskning visar på en blandad stad medverkar till–

–att du inte flyttar om du vill investera i ditt boende.

Vi har en flyttström i dag.

Om du får jobb, och vill investera, i Rinkeby i dag–

–så hamnar du i Järfälla. Där finns boenden att köpa.

Det här möjliggör en bostadskarriär i ditt område.

Du kan bo kvar på så sätt.

Din föregångare, Ann-Margarethe Livh, sa–

–att 70 000-80 000 personer–

–är i akut behov av en bostad i Stockholms län.

Det låter som att det är rejäla siffror vi pratar om.

Det är det. Om man bor i Stockholm märker man det.

Det är bostadsbrist och en destruktiv bostadsmarknad.

I Stockholm är den särskilt destruktiv.

Där gör vi allt vi kan lokalt för att få upp byggandet.

Men vi har också nationella hämmande regler–

–som hindrar oss att hitta den obebyggda marken.

Vi vill få ner byggkostnaderna. Det är dyrt att bygga.

Vi har ambitiösa mål–

–om att bygga 1 500- 2 000 nya hyresrätter per år.

Men utmaningen är att få ner hyrorna i nyproduktionen.

Det blir väldigt dyrt att flytta in i de här lägenheterna.

Det är också en utmaning.

Markanvisningar lämnas till och med tillbaka till staden.

Det är väl en unik situation vi befinner oss i?

Det är en allvarlig situation för marknaden.

Man märker det när man pratar med aktörerna nu.

Osäkrast är det för dem som behöver...

När man vill påbörja nya projekt–

–så måste man komma upp i att 50 % vill köpa bostäder.

Nu ser vi att om man inte kommer upp i det–

–så stannar projektet upp och blir inte av–

–fast man har markanvisningen.

Vi måste bevaka det här stenhårt nu.

Det räcker ju inte.

Vad är din lösning, då?

Socialdemokraterna ville ha en "flytta hemifrån"-garanti.

Alla mellan 18 och 25 år skulle få en bostad.

Det skulle då byggas 13 000 nya hyresrätter.

Om det är akut och 70 000-80 000 behöver det–

–så räcker inte 2 000 lägenheter om året.

Det vi gör, framför allt...

Den förra majoriteten missade produktionsmålen varje år.

De levererade inte när det väl gällde.

Vi har höjt ambitionerna.

10 000 bostäder per år vill vi få fram i Stockholm.

Där ska vi göra det vi kan lokalt.

Vi ska korta handläggningstiderna–

–på Stadsbyggnadskontoret.

De som kontaktar oss och vill bygga–

–ska inte drabbas av långa processer.

Där gör vi verkligen allt vi kan.

Jag vill också få in att i och med att läget är akut–

–måste de nationella politikerna förstå problemet.

Det blev som det blev i regeringsfrågan.

Vi har januariavtalet, som vi försöker tyda.

Det var otydligt vad gäller bostadsfrågorna.

Jag hoppas att man ser över plan- och bygglagen–

–så att vi kan bygga närmare kollektivtrafik.

Då skulle vi hitta mer mark att bygga på.

Och när ni väl hittar marken är den så rackarens dyr.

Det är ju det de klagar på.

Har du inget att göra med det, då?

Vi har sagt nej till att rabattera ut marken.

Ja, det har vi blankt sagt nej till.

Det här är ju skattebetalarnas mark.

Om vi medvetet skulle sänka kostnaden här–

–så skulle vi inte ta ut marknadspris.

Däremot, när man säger att marken är för dyr...

Rimligen ska vi följa marknadsläget och konjunkturen.

Om det blir en dipp ska markpriserna följa efter.

Det måste vi vara lyhörda inför.

Om man lämnar tillbaka markanvisningar–

–så är det kanske felprissatt i dagens marknad–

–framför allt då du måste sälja mycket på förhand.

Då är det ju inte en rabattering–

–utan en justering till marknadspriserna.

Justeringar måste man vara lyhörd för.

Det följer vi noggrant.

Vi behöver ju de privata aktörerna runt om i staden–

–som har åtagit sig, och fortsätter åta sig, att bygga–

–för vi har en bostadsbrist i Stockholm.

Om man tittar på de undersökningar som har gjorts–

–så var skälet till att det inte byggdes fler hyresrätter–

–att marken var prissatt utifrån en bostadsrättsmarknad.

Om man vill uppmuntra till fler hyresrätter–

–så måste väl den prisjusteringen ske.

Ja, det är en rimlig synpunkt.

Vi har tomträttsavgälder i Stockholm.

Så försöker vi få in, för hyresrätterna...

Vi jobbar mycket och medvetet i Stockholm med detta–

–för markpriserna är så höga.

I det här tomträttssystemet–

–gör vi det möjligt för studentbostäder...

Vi tar bara ta ut halv tomträtt där för att uppmuntra så.

Men då gäller det tomträtt. Det är en lite annan sak.

Då har vi två grejer där:

Billigare mark och kortare handläggningstider–

–har du i verktygslådan.

Intressant. Vi pratar om priserna och marknadsläget.

Och hela Sverige.

Kommunerna har vi pratat om tidigare.

Vi har haft byggare som har pekat på...

Man kan se Stockholm som ett exempel–

–på en aktör på den här marknaden–

–som jobbar med just prissättningen av mark.

Det här är ett bra tillfälle att få in Jonas.

Vad håller du på med?

Fastighetsfinansiering.

Jag driver crowdfunding-plattformen Tessin.

Vi kopplar ihop olika investerare och institutioner–

–med fastighetsbolag och utvecklare som söker kapital.

Vi verkar nu i en marknad som är gynnsam för oss–

–och de som investerar på plattformen.

Bankerna har ju höga krav på försäljningsgrader.

Det är svårt. Storbankerna har stängt av kranarna.

Vi börjar nu ta en sån marknadsroll–

–där vi kan finansiera bostadsnyproduktion–

–men också industri, logistik och så vidare.

Crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering–

–som är den svenska termen för det...

Det låter inte lika coolt. Kan du förklara vad det är?

Det handlar om att många personer går ihop–

-och lånar ut till fastighetsbolag.

Kraften av många leder till lån på 15-20 miljoner.

Det är det vi erbjuder i dagsläget.

I stället för att du sparar i en bank–

–som sen lånar ut, så lånar man ut direkt.

Man tar bankens roll i miniroll och lånar ut direkt.

Finns det fler alternativ eller är ni de enda?

Det finns andra långivare. Banksystemet finns kvar–

–även om de har slutat låna ut till nyproduktion.

Sen finns det kreditfonder, alltså våra institutioner–

–som sysslar med direktutlåning till fastighetsbolag.

Crowdfunding mot fastigheter är vi nästan ensamma om.

Det finns en till, men de har ändrat fokus.

Vad är ditt intryck? Du kommer från finansieringssidan.

Varför byggs det inte mer bostäder–

–och då framför allt hyresbostäder eller billiga bostäder?

Jag tror på marknaden.

Det finns ju en efterfrågan, tydligen.

Nånstans är det då fel. Det har varit svårt–

–att få ihop kalkylen för hyresfastigheter.

Du har valt bostadsrättsspåret. Där finns marginalerna.

Det är dyra markpriser och byggkostnader.

Sen har vi delvis en reglerad marknad–

–på hyressättningen, som också har varit ett hinder.

Det är väl de sakerna.

Utöver det har finansieringsbiten kommit.

Det är svårt att få till finansieringen från banksystemet.

Då stoppas allting upp–

–och det byggs mindre. Det är många parametrar.

Hur många bostäder har kommit ut via ert sätt att arbeta?

Nu har jag ingen färsk siffra, men för ett halvår sen–

–så var det väl 2 000...

Vi har bara varit med och finansierat.

Vi har förmedlat 1,5 miljarder till olika byggprojekt.

Då är vi en liten del, 20 %, av finansieringen.

Vid egen finansiering kan en bank vara med på ett hörn.

Är det inte vid finansieringen som skon klämmer?

Om man tar Wallenstam... Hans Wallenstam var gäst här.

De bygger bara hyresrätter numera–

–och får en bra business på det–

–för de har en stark balansräkning.

Från finansieringshåll, om man kan lösa pengarna...

Det verkar ju som att det finns folk på er plattform–

–som har hittat ett sätt att bygga som fungerar.

De får ihop affärsmodellen.

Vi har jobbat med små och medelstora utvecklare–

–sen starten 2014.

I början ville vi gärna jobba med de stora bolagen–

–som SSM eller Oscar Properties.

Men de har nu problem med sin affärsmodell.

Du ska sälja 200 lägenheter på ritning–

–och du måste upp till 50- eller 75 %-kravet–

–för att kunna få i gång produktionen.

Den affärsmodellen är bevisligen död.

Vissa säljer fortfarande.

Vi jobbar i mindre skala, med fem till tio enheter.

När det blev skriverier och oro för utvecklingen–

–så tog det lite längre tid att sälja.

Men det är också ett högre krav på att färdigställa.

Du kan visa lägenheten, färdigställa halva etappen–

–och säljer dem. Vi har ju för våra...

Vi har finansierat 130 projekt hittills.

Och där har marknaden fortsatt varit stark.

Det är just den storproduktionen...

Småskaligheten.

Den har varit bra för oss och våra investerare.

Det är de som tidigare har haft problem med finansiering.

Dennis, du vill sälja ut kommunalt ägda hyreshus–

–till bostadsrättsföreningar och privata värdar.

Ja...

Hur kommer man...

Så här. Vi har sagt att... Dels har vi ombildningarna.

Då är det i den mån folk har råd med det.

Beslutet ligger hos dem. Vi har möjlighet–

–att sälja bestånd i bostadsbolagen.

Vi håller det öppet som en möjlighet.

Det skulle mest vara om det märks att pengarna behövs–

–till bostadsbyggandet eller andra delar för stans skull.

Vi håller möjligheten öppen av ekonomiska skäl.

Sen är det också viktig poäng.

Det är bra för ett område att ha olika typer av ägande.

Det är inte önskvärt att bara ha...

Vänsterpartiet vill att vi ska köpa fler förortscentrum.

Det är talande. Man blir aldrig nöjd.

Det offentliga ska äga mer och mer.

Man är emot att människor själva ska äga.

Det finns en poäng att ha flera typer av ägande–

–i ett område. Då bidrar ju fler till utvecklingen lokalt.

Det är lite olika ideologiska ståndpunkter.

Det kan man lugnt säga.

Du pratade ju om nya bostäder.

Hur tänker ni kring fördelningen?

Det har nämnts olika siffror: 2 000 hyresrätter.

Hur väljer du vad det offentliga ska bygga och äga?

Det har varit ganska mycket...

Mycket av pensionspengarna–

–har bildat bolag och konkurrerat ut små fastighetsägare.

Man har trissat priserna på hyresrätter.

Hur ska man tänka från offentligt håll–

–om vilken fördelning man ska ha.

Bra fråga. Från stadens håll har vi tydliga mål.

10 000 per år är en generell siffra.

Sen har vi vad staden själv ska bygga–

–vad de allmännyttiga bostadsbolagen ska bygga.

Det är 1 500 till 2 000 per år.

Resterande vill vi uppmuntra privata att göra.

Vi lägger stor vikt på att få in...

Ska de byggas i specifika områden eller generellt?

Det är ett generellt mål.

Det finns inga mål kopplade till det lokala.

Sen får man göra en analys av bestånden–

–som finns i respektive område inför såna projekt.

Vi har projekt, som kallas Stockholmshusen–

–där bostadsbolaget jobbar med att få ner hyran.

Man bygger billigt, med serietillverkning och liknande.

Det jobbar vi med för att trimma ner kostnaderna.

Då kanske vi kan få ner hyran och boendekostnaden.

Det låter spännande.

Jag nämnde en aktör tidigare.

Där uppmuntrar vi de privata till att jobba på samma sätt.

Det är inte bara staden som ska jobba medvetet med det.

Låt oss alla hitta lösningar.

Det är ju nyproduktionen som är så dyr–

–i Sverige och Stockholm.

Det är intressant. Detta är ju en ideologisk fråga.

Vem ska finansiera det här?

Vad är statens roll och vad är de privatas roll?

När det just gäller att sälja ut allmännyttan–

–har hyresgästföreningen kallat förslaget "en kalldusch".

"Synen på att människors hem är spekulationsobjekt"–

–"är olycklig."

Hur ska man få de här två olika synerna på marknaden–

–att gå ihop?

Du biter ihop.

Jag vet inte vem frågan är ställd till.

Vi börjar med Dennis.

Hyresgästföreningen är jätteviktig.

Jag respekterar deras synsätt.

Men det är ett särintresse på bostadsmarknaden.

Vi kan inte bara präglas av ett tänk–

–det vill säga att trygghet är–

–att staden ska bygga mer och mer.

När tar det slut? Vi ska ha kvar allmännyttan.

Men för att få till en bra bostadsmarknad–

–med blandade boenden för alla olika typer–

–av livsskeden–

–behöver vi uppmuntra fler privata investerare.

Det är solklart. Man får respektera om det finns en oro–

–hos hyresgäster. Som ansvarig för bostadsbolagen–

–ska det vara ordning och reda i ombildningsprocesser.

Jonas Björkman, du sitter och nickar.

Ska hem vara spekulationsobjekt?

Det beror på i vilket hänseende.

Hyresgästföreningen är ett särintresse.

Man går ihop och säger: Vi vill förhindra hyreshöjningar.

Det är för ens egen skull–

–och jag förstår att man ställer sig bakom det.

Vi lever i en marknadsekonomi och får ta hänsyn till det.

Ska hem vara spekulationsobjekt?

Det är en bred fråga. Men det finns en problematik.

Man har försökt införa ägarlägenheter.

Man ska kunna äga och hyra ut.

Det har inte alls fungerat.

Bostadsrättsföreningarna... Nu när vi tittar på–

–lösningar för att finansiera enskilda objekt.

Byggprojekt som behöver säljas.

Det skulle kunna finansieras och hyras ut.

Det är ett stort behov av hyreslägenheter.

Varför kan inte enskilda objekt hyras ut?

Det förhindras av bostadsrättslagstiftningen–

–i och med att det är svårt att ha juridiska personer.

En privatperson i en bostadsrättsförening–

–får inte spekulera.

Den typen av spekulation ser jag–

–som en kassaflödesinvestering.

Man köper nånting som man hyr ut.

Precis som staten eller en privat fastighetsägare gör.

Det kan medföra en lite skör kalkyl.

På vilket sätt då?

Om bostadskalkylen baseras på–

–att en del av bostaden hyrs ut och så händer det nåt...

Det finns privatpersoner som finansierar bostadsproduktion–

–och får avkastning på det.

Det kan också vara en typ av investering.

Att som privatperson köpa lägenheter.

Det kan vara att hyra ut en del av bostaden.

Där finns en problematik–

–om det nu är spekulation, vilket jag inte tycker.

Spekulation är att hoppas att nåt går upp–

–och sen säljer man det.

Mycket i fastighetsbranschen är kassaflödesinvestering.

Det är därför fastighetsinvesteringar är så populärt.

Hur ska man då hantera den här frågan kring uthyrning?

Här i storstan använder många airbnb och Blocket.

Hur ser du på det?

Jag är försiktigt positiv till såna lösningar.

Men man ska ha förståelse för de problem de medför.

En airbnb-lösning får inte vara långsiktig.

Man måste ha förståelse för om det stör grannar sov.

Man skulle kunna skattebefria andrahandsuthyrning–

–så att man får till reell långsiktig uthyrning–

–för dem som så vill.

Det skulle medföra mer rörlighet–

–på Stockholms bostadsmarknad.

Att det är så dyrt att låna i dag...

Det senaste amorteringskravet–

–hade en hämmande effekt på Stockholm.

Det är en bidragande orsak–

–till att många har svårt att få kalkylerna att gå ihop.

Det är svårt att köpa.

Man måste slopa det senaste amorteringskravet.

Våra nationella politiker borde göra mer–

–för att reformera.

På nationell nivå slopade ni investeringsstödet–

–för hyresrätter som nu är på väg tillbaka.

Har du nån åsikt i den frågan?

Det är inte så bra när vi sitter och...

Jag uttryckte just misstro mot våra nationella politiker–

–men vill inte att de petar i...

Vi ska ha generella och tydliga regler för–

–vad som gäller för kommunerna och bostadsbyggandet.

Vad var investeringsbidraget?

Man ville uppmuntra till lägre hyror nationellt–

–och gav bidraget till dem som kom ner till en viss...

Man gav det till byggarna.

Vi hade fem fastighetsutvecklare–

–som vi skulle finansiera under 2019.

Strax före jul fick de pausa sina planer.

Kalkylen gick inte ihop utan investeringsstödet.

Man hade utgått från ett regelverk som fanns.

Allt som inte var beviljat före det datumet–

–blev osäkert.

Det var projekt i hela landet.

Nu är det på väg tillbaka.

Då börjar man titta på det igen.

Det var ganska mycket lägenheter som skulle produceras.

Det är beklagligt när ett projekt kommer i kläm.

Vi kunde se hur det påverkade Stockholm.

I och med att det så dyrt här, så betydde stödet–

–för Stockholms del.

I formuleringen att återinföra säger man–

–att det ska bli bredare och till nytta i hela landet.

Det var i storstäderna det inte gick att applicera.

Det är en konstig analys som har gjorts kring detta–

–utifrån beskrivningen i överenskommelsen.

Att det inte var med i vårbudgeten tyder på–

–att de inte är överens om hur det ska utformas.

Men det finns ett löfte om det. Så det borde komma.

Ni på Tessin har gjort en årlig undersökning–

–om investerares inställning till fastighetsmarknaden.

Berätta lite om vad ni kom fram till.

Det är rykande färskt. Jag tog med mig lite papper.

Det är så pass färskt.

Vi har tittat på hur man ser på bostadsmarknaden framöver.

Det är tredje året vi gör undersökningen.

Varje år tror man att priserna ska vara stabila i tre år–

–och gå upp fjärde året.

Det skjuts fyra år framåt hela tiden.

Just nu är det stabilt för att det är svårt att förutspå.

I närtid stabilt och bör vara det en tid framöver.

Men sen händer det saker.

Bostäder är fortsatt intressant.

Det pratas mycket om problemen med nyproduktion.

Men det är fortsatt jätteintressant att investera i.

Vi finansierar många bostadsrättsprojekt.

Det är lika stort intresse som för ett, två år sen.

Kanske ännu mer nu.

Bostäder är fortsatt intressant.

Det har varit stabilt sett över åren.

Det var 2 % lägre jämfört med tidigare år.

Samhällsfastigheter har varit intressant.

Vi har finansierat en blandning av äldreboenden–

–kollektiva hyresrätter... Där är man fortsatt intresserad.

Ofta för att man kanske har långa hyresavtal–

–med kommunen eller en tydlig affärsidé.

Man kanske inte behöver tänka så mycket på marknaden.

Bostäder, hyresrätter, en viss del logistik–

–och industri var fortsatt intressant.

Inget som sticker ut jättemycket.

Det är det som är intressant.

Man skulle kunna tänka sig–

–att det är osäkert på bostadsmarknaden.

Snarare handlar det om det specifika projektet.

Har man sålt, hur mycket, vad tror man?

Hur är panten i det specifika projektet?

Du pratade om marknaden tidigare.

Det finns ett konstant behov.

70 000-80 000 är i akut behov av en bostad.

Då är det en relativt bra situation för en säljare.

Mycket av det som kommit ut på marknaden har legat–

–på en viss prisnivå som inte matchar efterfrågan.

Snarare har det kommit ut mycket–

–så du blir osäker på om du får din bostad såld.

Man vågar inte teckna sig för en lägenhet.

Affärsmodellen bygger på att man ska teckna i förväg.

Man vet inte om det tar ett eller två år.

Då vet man inte om man har banken med sig–

–och om man får sälja sin bostad.

Lennart Weiss på Veidekke börjar nu titta...

I och med att de är så låsta till den här affärsmodellen–

–börjar man titta på om man kan lämna garantier på–

–att kunden får sin bostad såld till det pris som behövs–

–för att kunna köpa på ritning.

Det är det som är problematiken.

Mycket intressant...

Om man tar hela "crowdfundingbusinessen"...

Den är inte helt riskfri, trots allt.

Några projekt har inte gått så bra.

Det stämmer. Det är som med alla investeringar.

Det är risk i allt, annars kan man inte tjäna pengar.

Vi har haft några projekt...

Vi började med en typ av preferensaktier.

Det slutade vi med för två år sen–

–och gått över till lånesidan.

Sen 1,5 år tillbaka har vi bara säkerställda lån–

–med fastighetspant.

Det är stor skillnad mellan preferensaktier–

–och lån med fastighetspant.

Det var när det var mer osäkrat–

–som investerarna hamnade i kläm.

Det är jättetråkigt.

För de projekten som vi har haft de senaste två åren–

–ser det betydligt bättre ut.

Ett bolag som gick i konkurs i början av året...

För de som hade investerat i preferensaktier–

–är det mycket större osäkerhet.

Men de som hade investerat i lånebiten–

–fick tillbaka sina pengar.

Då sålde man av fastigheten och betalade igen pengarna.

Produkten är väldigt annorlunda i dag.

Men det är alltid en risk. Våra lån ligger på 8-12 %.

Visserligen korta löptider, men det kommer med en risk.

Om vi ska runda av lite–

–så är Kvadrat ett privatekonomiskt program.

Vi ska landa den här diskussionen–

–som rört bostadspolitik och bostadsfinansiering–

–i lite mer konkreta privatekonomiska råd.

På er hemsida läste jag att ett råd till investerare om–

–hur de skulle kunna spara ihop till kontantinsatsen–

–till sina barn.

Det var ett blogginlägg som vi publicerade häromdagen.

Det handlade om att exemplifiera.

Ska man köpa nånting så är det som alltid–

–när det gäller fastigheter, kapitalintensivt.

Ska man låna, behöver man en kontantinsats.

Hur kan man då börja spara tidigt till barnen–

–för att de ska få en buffert när de är 18-20 år.

Exemplet på bloggen var att spara barnbidraget.

Med ränta-på-ränta-effekten... Att investera på börsen–

–är det en snittavkastning på 7 % över 20-30 år.

Tänker man 18 år framåt landar man på 490 000 kronor.

Det var ett sätt att exemplifiera effekterna av–

–ett långsiktigt sparande.

Vi förstår att alla inte kan spara barnbidraget.

Men man ska nog alltid tänka på att spara till en buffert.

Det tror vi verkligen på.

Försöka sätta av barnbidraget, alltså.

Det man kan. Men en del, oavsett hur liten, ska sparas.

Det baseras på vad man har för inkomstmöjligheter.

Vi måste få igång sparandet.

Varför skattefrias inte sparandet nationellt?

Den norska modellen kopplar sparandet till boendet–

–så att unga kommer igång med sparandet.

Vi måste jobba på samma sätt.

Man stänger ute människor från bostadsmarknaden.

Om människor inte får ihop sparandet–

–och kan ta sig in på bostadsmarknaden.

Det är dels bostadsfinansiering–

–men det blir ett mycket mer sårbart samhälle–

–när man inte har några sparpengar.

Alla blir väldigt utsatta–

–och hamnar i knäet på det offentliga om nåt händer.

Det vill man undvika, tycker jag.

Det ska finnas skyddsnät.

Men det är alltid positivt att spara.

Jättebra.

En sista fråga till Dennis. I din nya roll–

–du har inte suttit ett år än...

Har du några råd om hur man ska göra–

–om man ska in på bostadsmarknaden i Stockholm?

Har du fått några aha-upplevelser?

Det pratas om att vi har en lång bostadskö.

Det stämmer. Men jag får ändå upprepa Erlanders råd–

–att ställa sig i kön nu när vi har det systemet.

Vi ska jobba politiskt med att göra det effektivt–

–och få till en mer fungerande bostadsmarknad.

Det ligger mycket i att få igång sparandet–

–ta sig in på bostadsmarknaden och göra bostadskarriär.

Det är ett väldigt viktigt medskick.

Sätt undan barnbidraget och ställ dig i bostadskö.

Ett citat av Tage Erlander får avsluta avsnittet.

Stort tack för att ni kom hit, Jonas Björkman–

–och Dennis Wedin.

Nu nyheter i korthet.

Bolåneuppstickaren Alma Bolån–

–lämnar tillbaka tillstånden till Finansinspektionen–

–och lägger ner verksamheten.

Bakom ligger osäkerhet kring bolagets finansiering.

Utbudet av bostadsrätter till salu på Hemnet–

–ökar i årstakt och är för årstiden–

–på rekordhöga nivåer.

Det är framför allt utanför Stockholm det tickar på.

Utbudet i Västra Götaland har ökat med 10 % i årstakt.

Den ökade e-handeln har fåt investeringarna–

–i nya köpcentrum och handelsplatser–

–att falla med 12 % jämfört med förra året.

Det visar en kartläggning–

–från Swedish Shopping Centre Directory.

Ett samarbete mellan analysföretag HUI Research–

–och fastighetsanalystjänsten Datscha–

–skriver Dagens industri.

I det här avsnittet av bostadspodden Kvadrat tar vi en närmare titt på bostadsbyggandet i Sverige och försöker få svar på frågan: Vems ansvar det egentligen att lösa bostadsbristen? Staten, kommunerna eller privata företag? Vi blickar också framåt och ser på nya sätt att lösa finansieringsfrågan för bostadsbyggarna. Har du till exempel hört talas om crowdfunding, eller gräsrotsfinansiering? Dessutom tar vi upp ett konkret exempel på hur du kan spara ihop till kontantinsatsen så att barnen kan flytta hemifrån.

EFN:s Petra Bergman och Joakim Båge diskuterar med Jonas Björkman, grundare av crowdfundingföretaget Tessin och Dennis Wedin (M), bostads- och fastighetsborgarråd i Stockholm.

  • Hemnet bemöter kritiken från utmanaren17:59

    Hemnet bemöter kritiken från utmanaren

    Hemnet bemöter kritiken de fått och Well Fastigheter berättar om BRF 2.0, konceptet som ska gynna förstagångsköpare genom att bostadsrättsföreningen tar på sig en större del av lånen.

  • Så investerar du i bitcoin1:43

    Så investerar du i bitcoin

    Det finns två sätt att investera i bitcoin: Antingen skaffar du en digital plånbok och köper riktiga bitcoin, eller så investerar du i värdepapper som...

  • Allt du behöver veta om Hemnets utmanare19:25

    Allt du behöver veta om Hemnets utmanare

    I säsongspremiären av Kvadrat får du veta mer om Boneo, sajten som vill utmana Blocket. Dessutom går vi igenom den senaste försäljningsstatistiken och faktorerna som kan påverka höstens bopriser.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Så gör du om ditt resebolag går i konkurs1:39

    Så gör du om ditt resebolag går i konkurs

    Många resor påverkas efter konkursen av brittiska resebolaget Thomas Cook. I Sverige finns regler för hur resenärer ska ersättas om så kallade paketresor avbryts eller ställs in. 

  • Så skapar du en budget som fungerar2:47

    Så skapar du en budget som fungerar

    En budget kan kännas komplicerad och det avskräcker många från att ens försöka. Men det behöver det inte vara! Albin Kjellberg tar dig igenom grunderna...