Köpläge på fritidsboende

Petra, drömmer du om ett eget sommarställe?

Gör inte de flesta det?

Fast hellre ett ställe i fjällen.

Och det är det vi ska prata om i dag.

Ja, det råkar vara det. Nu drar vi igång.

Jag säger välkommen till Matilda Adelborg–

–pressansvarig på Boli–

–och Fredrik Kjell, vd på Husman Hagberg.

Säsongen för fritidshus är här.

Hur är trycket på marknaden för fritidshus på Boli?

Vi står precis inför högsäsongen efter påsk.

Utbudet är stort och det går snabbt att sälja fritidshus.

Snabbt om du jämför med förra året?

Precis.

Förra våren fanns det en osäkerhet kring–

–hur fritidsmarknaden skulle påverkas–

–av det skärpta amorteringskravet som från mars 2018.

Året slutade ändå med en prisuppgång–

–på 2 % för fritidshus

Det har hållit sig relativt bra.

Fredrik, vad beror det på?

Det finns flera olika faktorer.

En är att amorteringskravet slog hårdare mot villa–

–som har högre köpeskilling, och även mot bostadsrätter.

Fler kunde inte kunde köpa.

Det är fler som har råd att köpa fritidshus.

Trycket är fortsatt stort på fritidshus.

Vi ser ingen större nedgång.

Priserna är på väg uppåt.

Många är väldigt kräsna när de ska köpa fritidshus.

Många har investerat i kommunalt vatten och avlopp–

–och gjort stora renoveringar. När de ska sälja–

–blir prislappen högre än när man köpte.

De har förädlat det lite.

17 % av svenskarna äger ett fritidshus.

Vi har en lista över varför man skaffar fritidshus.

Vad tänker du om det här, Matilda?

Överst är att man har ärvt huset.

Många fritidshus delas i familjen.

Bäddat för trubbel.

Många gånger är det så.

Och sen är det att komma nära naturen.

Det är lite av en grön våg.

Man kanske bor i stan och inte har så stor yta.

Man vill få mer plats och komma ut i naturen.

"Koppla av" finns också med på listan.

Det här är fem skäl till att svenskarna skaffar fritidshus.

Nummer ett är att man har ärvt huset.

För de flesta är det inte ett aktivt beslut.

Det verkar inte vara aktiviteter som driver.

Det verkar mer vara grön avkopplingsstrategi bakom.

Känner du igen det bland dina mäklare?

Det är nån form av antiurbanisering.

Många kanske bor kompakt i stora städer.

Det här blir andningshålet.

Då behöver man inte prestera på max varenda dag–

–utan ligga lite i hängmattan.

En grön våg. Många unga känner att det är ett andningshål.

Vad pysslar man med i fritidshuset?

Det har vi också en graf över.

Var ute i naturen, pyssla i trädgården, träffa vänner–

–vila och läsa.

Träffa vänner och släkt är intressant.

Fritidshus är ett sätt att få kontakt med sina rötter–

–utan att "flytta hem".

Man har ett hus där man kommer ifrån.

Det tror jag är vanligt.

Det blir påtvingat om man har ärvt huset.

Det blir en släkthubb. Påskfirandet sker ute på landet.

De är framför allt neutral mark.

Det är kanske samägt mellan syskonpar.

Sen har man sin egen familj med respektive.

Det kanske är påtvingat på tredje plats.

Vad säger dina mäklare ute i landet?

Är orsaken till att man skaffar ett fritidsboende detsamma–

–eller varierar det?

Det är lite beroende på var det är.

Vissa skaffar ett fritidsboende, men är permanentboende–

–för det inte finns nåt att köpa.

Man tvingas, med pendlingsavstånd till större städer–

–att köpa nåt som är taxerat som fritidshus.

Man bygger på med isolering och kommunalt vatten.

Sen har man ett året runt-boende.

Så det skiljer sig väldigt mycket–

–varför man köper just ett fritidsställe.

Tittar man på aktivitetsstyrt, så har vi Åre.

Där köper man kanske för–

–att det är en bra ekonomisk investering.

Man kanske är där tre-fyra veckor–

–sen kanske nåt skidföretag hyr ut det åt en.

Det är en bra investering, vilket driver priserna.

I Åre finns väl också aktiviteter under sommaren?

Absolut, det är jättestort med olika extremlopp–

–och paddellopp för gemene motionär.

Det är downhill, forsränning och en massa olika.

Fler och fler upptäcker fjällen sommartid.

Om vi ska prata lite mer om drömmar...

Matilda du har med dig en bild på ett klickmonster på Boli.

Det är ett hus på Gotland.

Det är väldigt lummigt, mellanstandard...

Gammalt, charmigt, inte för moderniserat.

Det här tror jag att många drömmer om.

Ett stort hus på Gotland.

Fredrik, är det här representativt för vad dina mäklare hör–

–att folk vill ha?

Man jagar en dröm.

Man vill inte bara ha nånstans att bo–

–utan kunna köpa idyllen som vi ser på bilden.

Man är lite arbetsskadad när man tittar på uppvärmning–

–el och vatten.

Det går inte bara att vara romantisk när man ska köpa hus.

Men det ser fantastiskt fint ut.

Man kanske inte behöver så mycket värme på sommaren.

Inte i drömstadiet i alla fall...

Men när man går från dröm till aktiv handling–

–och vill slå till på klickmonstret på Gotland–

–vad bör jag först reda ut i min egen ekonomi?

Vad man ska ha fritidshuset till.

Ska man vara där året runt? Då är uppvärmningen viktig.

Vad finns det för servitut på huset?

Vägar, isolering, fönster, riskkonstruktion–

–med torpargrund, tak, uppvärmning...

Listan kan göras ganska lång.

Många är naiva när de köper fritidshus.

Om du köper en året runt-villa är du ganska nitisk.

Du mäter radon och provborrar för att leta efter fukt.

Sen ska du köpa ett fritidshus som är nästan lika dyrt.

Då är du lite romantisk och säger:

"Vi kör. Det är nog ingen fara."

"Det är så mysigt på landet."

Men det kan visa sig vara förrädiskt.

Det finns mycket att kolla.

På samma sätt tänker jag på vad man orkar med.

Vill man ha ett renoveringsprojekt eller nåt beboeligt?

Om man sällan har tid att vara där–

–kanske man vill maxa tiden och inte...

Inte snickra på semestern, kanske.

Gotland ligger ju kvar i topp i år 2019–

–för fjärde året i rad när vi ser på–

–vad svenskarna drömmer om att ha sitt sommarställe–

–enligt SBAB:s undersökning.

Vi har en lista över de mest populära orterna.

Vad ser vi?

Vi ser Gotland på förstaplats, både förra året och i år.

Det är mångas dröm, som sagt.

Jag tror att det är en livsstil med fritidshus på Gotland.

Det är lite av en statusmarkör, kanske.

Fredrik, vi ser ingen Jämtlandsort eller så på listorna.

Du har en förklaring till det.

Om man tittar på vad ett fritidsboende är i Åre...

Det är ju bostadsrätter.

De klassificeras inte som fritidshus. Det är BRF:er.

Sen är det många andelslägenheter som man köper.

De klassificeras inte på samma sätt vad gäller lagfarter.

Därför kan det vara lite missvisande, kan jag tänka mig.

Men Stockholms skärgård är ju populärt–

–för marknaden är stor. Skärgården sträcker sig långt.

Om man tittar på de här listorna, så är ju ändå...

Varför är Gotland, skärgården och Öland så populärt?

Är det just havsnära, sjöutsikt och bad som folk vill åt?

Gemene man har blivit kräsnare. Det är olika inriktningar.

Gröna vågen kan tänka sig torpet och att ha det primitivt.

Det är lite kontrast till vad man har.

Men många har gott om kapital i dag också.

Ens fastighet kanske inte är fullt belånad.

Man kanske kan låna mer eller har pengar på kontot.

Då blir kravställningen högre.

Nära vatten kanske är viktigt för mig.

Jag kanske ska ha en båt att kunna åka ut med.

Svensken har blivit mer kräsen vad gäller fritidshus.

Återförsäljningsmässigt, om jag ska göra en bra affär–

–så är väl sjönära, eller sjöutsikt, en viktig faktor–

–när det gäller läge, läge, läge?

Absolut. "Badrocksavstånd" brukar mäklare prata om.

Man ska kunna ta på sig morgonrocken och gå till vattnet.

Allt som ligger inom det avståndet vill fler ha.

Självklart driver det upp priserna.

Jag tittade på de mest klickade fritidshusen på Booli.

Sjöutsikt, havsnära, badrocksavstånd fanns med.

"Badrocksavstånd" var inte i toppen, men det fanns med.

Det gäller även fast det inte är i Torekov, då.

Absolut.

Om man tänker utländska spekulanter, då?

Kronan är svag. Märks det nån skillnad på grund av det?

Jag tror att klimatmedvetenheten spelar in ganska bra.

Man köper hus här i stället för att flyga till Spanien.

Det tror jag att många tänker på.

Att kronan är svag kanske gör–

–att man känner att man får mindre för pengarna–

–om man skulle köpa nåt i Spanien, om man är svensk–

–och att man då hellre investerar i nåt närmare.

Man behöver inte investera i flygbiljetter–

–som Matilda säger. Och miljöaspekten...

Det är en trend att semestra på hemmaplan.

Vagabond skrev att inte så många reste förra året.

Vi hade en kanonsommar, så man behövde inte det.

Men självklart spelar den havererade kronan in–

–när man ska investera i fastigheter.

Men än så länge får man mycket för pengarna i Spanien.

Du kan lägga 1,5-2,5 miljoner och jämföra–

–vad du får i Spanien med vad du får i skärgården.

Då får fortfarande väldigt mycket mer nere i Spanien–

–trots att kronan har blivit svag. Handelsbanken sa i dag–

–att man tror att kronan är tillbaka om två år.

På sikt är det en bra investering att köpa i Spanien.

Har ni kontor i Spanien? Säljer du?

Ja, vi har kontor nere i Spanien, så klipp bort det.

Om vi tittar på utländska köpare som kommer till Sverige–

–så var danskarna väldigt heta fram till 2008.

Då var det köpläge för dem.

Norrmännen var väldigt aktiva längs gränsen–

–i Karlstad och Värmland för 2-3 år sen.

Nu dalar det. Det är inte samma tryck från utlandet.

Det registreras många, men det är inte samma tryck.

Det kommer nya... Holländare är uppe, hörde jag i dag.

Vårt kontor i Karlstad hade sålt till en holländare.

De var ute efter ett torp, inte nåt fint. Det var spartanskt.

6,5 % av alla fritidshus ägs av en utlandsboende person.

I Kronobergs län är det hela 40 %–

–som ägs av utländska personer. Har du nån förklaring?

Det har varit en trend att köpa.

Sen blir det så att om en norrman har köpt–

–kanske en norrman köper igen när han säljer.

Det är en sån trend. Man pratar i Norge om var man bor.

Man kanske går ut i vissa kanaler som når norrmän.

Absolut. Det har varit, och är, en bra anstormning–

–mot objekt i Sverige från utlandet.

Kan det vara en investeringsstrategi?

Man kan kolla var kapitalstarka norrmän köper i Sverige.

Var är de orterna? Och så investerar man i nånting där.

Sen marknadsför man och låter en norsk mäklare sälja.

Man vill alltid ha fler som är intresserade av ens bostad.

Det kan väl Matilda och Booli.

Om fler budar blir köpeskillingen högre, statistiskt sett.

Om fler vill ha det, så är det en bra investering.

"En god hytte."

Vilka attribut vill svenskarna vill ha?

Vi har en lista på det också.

Det är ganska "basic". Elektricitet...

Petra, berätta vad vi ser här.

Man vill gärna ha varmvatten och avlopp–

–elektricitet, nära till bad, sjöutsikt–

–och närhet till service, affär och vårdcentral.

Inget Wi-Fi är med på listorna. Det är inte så viktigt.

Vad säger du, Matilda?

Jag tror att man prioriterar elektricitet–

–så att man kan ladda innan man kopplar upp sig.

Vi vill ju ha året-runt-standard.

Det går mer mot det.

Många omvandlar fritidshuset till ett permanentboende.

Annars får man sälja till holländarna.

Då ska man marknadsföra sig där i stället.

Och närhet till bad.

Det stämmer. Om man lägger ihop alla de här sakerna–

–kan man nog hitta en bra bild–

–av hur drömsommarstället ser ut.

Jag tänkte också... - Jag vänder mig till dig, Fredrik.

Är det nåt speciellt man bör tänka på–

–om man ska köpa ett fritidshus–

–gentemot villa och bostadsrätt.

Du nämnde tidigare en del fällor som man ska undvika.

Om du skulle ge ett eller två tips på vad man måste kolla.

Gör research.

Titta i omgivningen. Hur ska jag nyttja fastigheten?

Om det är året runt, så är uppvärmningen väldigt viktig–

–men inte om du ska åka ut två veckor på sommaren.

Man ska titta, inspektera och lyfta på luckan.

Titta i torpargrunden om det står vatten i ett hörn.

Det är ganska simpla saker.

Borde inte jag kunna fråga mäklaren om det här?

Jo, du har ju undersökningsplikt.

Om mäklaren känner till det ska han svara på det.

Men alla har inte undersökt huset inför försäljningen–

–och det är inte alltid mäklaren kryper i krypgrunden.

Som köpare bör man göra en research.

Även om köpeskillingen ser låg ut initialt–

–så blir det väldigt dyrt om man inte kan nytta fritidshuset.

Så om det luktar mögel i huset, så bör man...

...ana oråd. Exakt.

Traditionellt tittar man på isolering, fönster, tak...

Att anlita en fackman som gör en ordentlig besiktning.

En liten peng jämfört med vad det kan bli–

–om nåt dyker upp.

Vad ska säljaren ta tag i först?

Det visuella. Att skapa en attraktiv miljö.

Nån annan ska se det som du såg när du köpte–

–eller ärvde fastigheten. Att paketera det behagligt.

Rensa upp på tomten–

–och spika dit listerna som saknats länge.

Många säljare ångrar nästan säljbeslutet–

–för att det blir så fint. De tar tag i det sista.

Planera försäljningen, var ute i god tid. Ta foton–

–med blommor och grönska–

–även om försäljningen ska ske året efter.

Fina bilder lockar.

Det ska till en försäljning–

–för att man ska ta tag i listerna...

Som när jag sålde min lägenhet. Nya möbler, stajling...

Oj, vad fint det blev.

Mäklare brukar säga att säljaren blir så kär i sitt hem–

–när det ska säljas. Allt som har irriterat i alla år–

–är fixat. En undersökning visade att många unga–

–är positiva till samägande av fritidshus.

På Gotland har jag sett–

–att "timeshare" blir allt vanligare.

Ska man tänka på nåt särskilt när man är många som köper?

En smart lösning? Ett hus för ett par miljoner–

–som två, tre familjer delar på–

–till en rätt låg månadskostnad.

Delningsekonomi är en trend.

Bilpooler och annat för att dela kostnaderna–

–så att de minskar. En bra grundplatta att stå på–

–krävs nog i ett samägt boende. Det juridiska.

Att nåt finns att falla tillbaka på om nåt går snett.

Tråkigt att starta sitt samägda boende–

–tillsammans med en jurist, men bra–

–om det inte blir som tänkt. Det är nog A och O.

Det sker väl rätt ofta att det inte blir som tänkt.

Särskilt vid arv av fastigheter.

En grogrund för syskonkonflikter.

Att sammanföra två boenden. En vill renovera taket–

–och gräva om grunden, rätt stora investeringar–

–medan en annan bara vill vara där en vecka per år.

En sak är att gå ihop med vänner och köpa nåt–

–men ägandeformen timeshare, som är populär utomlands–

–börjar komma på Gotland.

Är den på uppgång här?

Vissa risker har vi sett, särskilt i USA–

–lite av en guldgrävarmarknad...

Timeshare är globalt. Du kan byta dina veckor globalt–

–på andra ställen. I Sverige finns andelslägenheter.

Eller veckoboenden.

Det är väl vanligt i Åre?

Ja, i hela fjällvärlden och även på Gotland. En trend–

–för att du inte nyttjar fastigheten så ofta.

Kanske bara fyra veckor per år. Väldigt många–

–vill då bara ha en del. Det känns som ditt eget–

–i stället för att hyra.

Ofta tar nån annan hand om fastigheten: BRF-form...

Nån annan som målar och snickrar.

På grund av det och den ökande delningsekonomin–

–tror jag att det växer sig allt starkare.

Så du tror på det?

Ja, på orter som är rätt långt borta.

Att åka från Stockholm till Åre tar sju timmar.

Då gör du det inte varje helg–

–utan tre, fyra veckor per år, kanske.

Billigare än att hyra.

Fortfarande är det populärt att ha ett fritidshus–

–utländska investerare och fritidssugna–

–lockas av ren miljö, den svaga kronan hjälper till...

Öland och Gotland är poppis.

En bra sammanfattning?

Ja. Vill ni tillägga nåt? Intressanta trender eller annat–

–som ni noterat just i år: 2019?

Nej, men nåt generellt.

Skönare är dyrare.

Så om vatten inte är viktigt–

–lönar det sig att leta sig bort från det.

Eller vad säger du?

Ja, "läget" låter som en klyscha från mäklarbranschen–

–men ett bra läge är en trend även i år.

Bra. Med det vill jag tacka veckans gäster:

Matilda Adelborg, pressansvarig på Booli–

–och Fredrik Kjell, vd–

–på fastighetsmäklarbyrån Husman Hagberg.

"Veckans viktigaste".

I regeringens vårbudget satsas 100 miljoner kronor–

–på bredbandsutbyggnad i hela landet.

Och även ett solcellsstöd på 300 miljoner kronor.

Byggbolaget Serneke föreslår–

–att kommande utdelning ställs in. Motiveringen är–

–att bolaget behöver behålla–

–en stabil finansiell situation.

Bostadsutvecklaren Tobin Properties drar sig ur–

–ett projekt i Nacka med motiveringen–

–att resan tillbaka till lönsamhet ska påbörjas.

Det får en resultateffekt på runt 30 miljoner kronor–

–under första kvartalet.

Klimatmedvetenhet gör att allt fler svenskar väljer att semestra i Sverige. Den svaga kronan och de relativt låga priserna på fritidsboende jämfört med villor och bostadsrätter i storstadsregionerna har bidragit till ökad efterfrågan på att köpa ett fritidsboende i Sverige. Gotland och Stockholms skärgård är fortsatt i topp. Även Åre och andra fjällsemesterorter har blivit allt populärare genom att bland annat erbjuda aktiviteter under sommarmånaderna. På fjällorterna handlar det i högre grad om bostadsrätter och andelslägenheter än hus.

”I nästan hela fjällvärlden och på Gotland är trenden att man i allt högre grad köper andelslägenheter eller veckoboenden eftersom man inte nyttjar fastigheten så ofta men man vill ändå att det ska kännas som något eget. Det, i kombination med tillväxten för delningsekonomin i allmänhet, tror jag kommer leda till att andelslägenheter är något som kommer att växa sig ännu starkare framöver,” säger Fredrik Kjell, vd på Husman Hagberg.

I programmet medverkar också Matilda Adelborg, pressansvarig på Booli.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • Så påverkar minusräntan dig2:09

    Så påverkar minusräntan dig

    Centralbanker världen över har sänkt räntor i försök att få upp inflationen. I Sverige ligger räntan på -0,25 procent och i eurozonen är den -0,4...

  • Så fungerar ett brutet räkenskapsår1:26

    Så fungerar ett brutet räkenskapsår

    För de flesta bolag är ett räkenskapsår detsamma som ett kalenderår, men vissa företag väljer ett brutet räkenskapsår. Men vad innebär det och vilka företag kan dra nytta av det? 

  • Så sparar du rätt till barnen2:23

    Så sparar du rätt till barnen

    Planerar du att komma i gång med ett sparande till dina barn? Vänta tills du har sett de här tre viktiga tipsen från EFN:s Albin...

  • 69 ska bli det nya 671:12

    69 ska bli det nya 67

    Riksdagen har beslutat att förlänga anställningsskyddet från 67 till 69 års ålder.

  • Föräldrar i bidragstoppen1:31

    Föräldrar i bidragstoppen

    I år väntas ersättning till föräldrar bli den största posten inom socialförsäkringen. Ersättning för sjukdom och funktionsnedsättning petas då ned till andra plats. EFN förklarar...

  • Här finns jobben om fem år1:05

    Här finns jobben om fem år

    I den senaste arbetsmarknadsprognosen spår Arbetsförmedlingen en avmattning i jobbtillväxten. På fem års sikt blir det svårast att få jobb inom bland annat medieyrken och...