Wallenstam: ”En renässans för hyresrätten”

Petra, idag spelar vi in Kvadrat ute i landet.

Vi befinner oss i Göteborg i EFN:s lokala studio.

Vi ska nämligen träffa västra Sveriges fastighetskung.

Spännande. Nu kör vi.

Jag säger välkommen hit till Hans Wallenstam–

–vd för fastighetsbolaget med samma namn.

Tack så mycket. Roligt att var här.

Vi gjorde en googling på dig innan vi tog oss hit.

Vi fick 464 000 träffar på Google.

Det är en hel del.

Du har blivit en av Sveriges främsta fastighetsprofiler.

Hur känns det?

Jo, men man har haft förmånen att vara med i många år.

Det har hänt lite under åren–

–så man har haft många år på sig att samla erfarenhet.

Det är ett roligt jobb, så jag är glad för det.

Du trivs i rampljuset?

Nej, men jag trivs med jobbet på Wallenstam.

Det har gått väldigt bra för Wallenstam.

Bolaget är nu värderat till runt 30 miljarder på börsen.

Vad anser du att nyckeln till er framgång har varit?

Det kanske inte är en enskild händelse.

Det har varit både upp- och nedgångar under min tid.

Jag tog över efter min far–

–under den kanske mest turbulenta tid som har varit–

–i branschen i modern tid.

När var det?

1991 tog jag över efter pappa.

När jag tog över stod börskursen i 220.

Ett år senare stod den i 7.

Jag var med om ett brant fall där.

Men mycket av erfarenheterna som jag fick av 90-talet–

–präglar bolaget idag.

Att vi kom igenom krisen på det sätt som vi gjorde–

–och fick de erfarenheter som vi fick av den–

–är kanske en framgångsfaktor idag.

Hur mår man då? Knyter man näven i fickan?

Då är det kämpa varje dag.

Varje dag är en ny utmaning när det är som värst.

Då tänker man ju på saker som man kanske–

–borde ha tänkt på tidigare–

–och som man försöker föra in i verksamheten idag.

Vad är det viktigaste?

När det gäller fastigheter är min erfarenhet–

–att fastigheterna ska ha...

Det viktigaste är läge, läge, läge.

Har man kommersiella fastigheter ska de ligga i innerstan–

–för de blir okänsliga på ett annat sätt i kristider.

Folk vill alltid sitta i centrum.

Sen kan hyran vara för hög.

Men blir det vakanser i city går hyrorna ner–

–och då kommer folk in.

Så lägen när det gäller kommersiellt–

–och även när det gäller bostäder.

Då behöver de inte ligga i stan–

–utan i närområden där folk vill bo.

Läge är väldigt viktigt.

Det är även viktigt att välja de regioner–

–eller de städer som man verkar i.

Bra tillväxt, fart på näringsliv–

–och bra med jobb och så vidare. Det är också viktigt.

Ni bygger fler hyresrätter än bostadsrätter.

Hur kommer det sig?

Vi bygger bara hyresrätter.

Det är väl en tradition.

Min pappa var byggare en gång i tiden.

Han byggde hyresrätter.

Sen stannade all byggnation av under 90-talet.

Sen körde vi igång hyresrättsproduktion igen–

–i början av 2000-talet.

Vår inriktning är hyresrätter–

–för vi vill bygga husen för egen förvaltning över tid.

Sen har bostadsrätter under det senaste decenniet–

–blivit väldigt speciellt.

Många kommuner har frågat om vi–

–kan bygga bostadsrätter också och då har vi gjort det.

Men vår huvudinriktning är hyresrätter.

Om vi backar bandet lite grand från där vi står idag...

År 2017 kom ni ut med ett pressmeddelande–

–där ni meddelade att ni skulle ställa om–

–ett bostadsrättsprojekt i Stockholm.

Ni omvandlade 90 blivande bostadsrätter i Solberga–

–i södra Stockholm till hyresrätter.

Berätta vad som hände där och strax därefter.

Det är också sprunget ur 90-talskrisen; jag är försiktig.

När vi körde igång med bostadsrättsproduktion–

–var jag tvungen att känna mig trygg i det.

Varje gång som vi drog en bostadsrättskalkyl–

–för beslut internt, gjorde vi en hyresrättskalkyl.

Så att den skulle kunna fungera som en hyresrätt–

–ifall det som skedde 2017 skulle ske.

Vi har haft modellen att vi aldrig försäljer.

Om vi bygger en bostadsrätt försäljer vi inga lägenheter.

Vi säljer dem den dagen som det blir inflyttningsklart.

Det är för att vi, om det blir kris, ska kunna välja–

–att göra om dem till hyresrätter.

Att göra det är ingen stor fråga för oss–

–för det har vi tusentals redan.

Vi ändrar bara upplåtelseform–

–och kommunen får godkänna omvandlingen.

Om de tycker att det är okej så hyr vi ut dem istället.

Det var det som skedde i oktober 2017.

Vi trodde inte att det var nån stor fråga.

Vi hade visning i oktober–

–och de skulle vara klara vid årsskiftet.

Vi hade en första visning med flera tusen i kö.

Men vi kände att det var en försiktighet bland köparna.

Man var orolig.

"Är det Svarte Petter? Köper jag på all-time high?"

Vi hade faktiskt ett snack redan samma kväll.

Varför ska vi försöka trycka ut den här–

–när bostadsrättsmarknaden känns så...instabil?

Nej, vi gör om den till hyresrätt.

Det gjorde vi. Det var 90 lägenheter.

Vi trodde inte att det var nån större sensation–

–men det fick en jätteeffekt.

Vi var bara en spegling av marknaden.

Det fanns en osäkerhet för att köpa.

Då gjorde vi om dem till hyresrätter–

–och de gick åt som smör.

Det tog knappt en dag så var alla uthyrda.

Analytiker som vi har pratat med–

–säger att det där pressmeddelandet slog ner som en bomb.

Det var i princip starten för hela kräftgången–

–som har varit på bostadsrättsmarknaden.

Hade ni förutspått vilken effekt meddelandet skulle få?

Det har blivit kallat för "skottet i Sarajevo".

Vi trodde att 90 lägenheter i den bostadsboomen som var–

–var som en droppe i havet.

Men det kanske fick media och andra–

–att fundera över vad som har hänt.

Det gavs en oproportionellt stor uppmärksamhet.

Men det var ingenting–

–som vi hade för avsikt att bidra till.

Men vi är en av de som har förmågan–

–att byta upplåtelseform utan att det bekommer oss.

Det kräver pengar.

Ja, man får ha starkt eget kapital och erfarenhet–

–från förvaltning av den typen av hyresrätter.

Du var tidigt ute där. Hur känner du dig idag?

Är du oroad över den svaga utveckling som har varit–

–på den köpta bostadsmarknaden sen dess?

För bolagets skull känns det egentligen–

–att det som vi har trott i många år kom till slut.

Det finns inte en oändlig mängd köpare–

–till de prisklasserna, som bostadsrätter–

–framförallt i Stockholm, har kostat.

Det kommer inte som en chock för oss, måste jag säga.

Oron för bolaget för oss är inte så stor.

Hyresrätten, som vi alltid har sysslat med–

–låg lite i bakgrunden. Den var inte så högt ansedd då.

Nu är den väldigt i ropet.

Bolaget har kommit mer i ropet nu.

Sen ser man många människoöden på privatsidan–

–som har spekulerat i lägenheter, trott att det ska gå upp–

–och nu förlorar massor med pengar.

Men de som har köpt dyrt ska ju även flytta nån gång.

Då kanske de får billigare nästa gång–

–så att man inte förlorar pengarna för gott.

Om man säljer med förlust–

–kanske man kan köpa det nästa billigare.

Är du oroad för bostadsmarknaden som helhet?

Inte bostadsmarknaden.

Men bostadsrättsproduktionen har stannat av.

Bostadsmarknaden är jag inte orolig för.

Hur ser det ut i Göteborg? Din kollega Ola Serneke–

–ryktas eventuellt dra ner på tempot i byggandet–

–av Karlatornet som skulle bli Göteborgs nya landmärke.

Om det stämmer vet jag inte.

Men hur ser bostads- och byggnadssituationen ut i Göteborg?

Stockholm har drabbats hårdast–

–för att spekulationen var hårdast där.

Och uppgången i priserna har varit hårdast där.

Göteborg är nog god tvåa i prisuppgång och så vidare.

Göteborg har också fått ett bakslag.

På mindre orter i Sverige där det inte har varit–

–så stora prisskillnader slår det inte så mycket.

För bostadsrättsproduktionen i Göteborg blir det tufft.

Sen kan jag hoppas på att Karlatornet blir av–

–för Göteborgs skull, för det blir ju ett landmärke.

En fantastiskt fin fastighet.

Sen vet inte jag hur Ola tänker med produktionsstarter.

Det har jag ingen kommentar på.

Men bostadsrättsmarknaden i Göteborg är också tuff.

Inte lika tuff som i Stockholm, men...

Men hur tuff då?

Det kommer inte att vara nån mängd produktionsstarter–

–av bostadsrätter, i och med att folk inte köper–

–med två års väntan längre.

När man går till banken och vill köpa en lägenhet–

–och kanske har hittat en bostadsrätt, så säger banken:

"Du kan inte köpa förrän du har sålt din gamla."

Hur ska man göra det om det är två år till inflyttning?

Hela den affärsmodellen har stannat av.

Det låter väldigt enkelt att bara ställa om–

–från bostadsrätter till hyresrätter.

Hur kan ni ställa om så enkelt?

Har det inte mycket att göra med de tillstånd som man har?

Och vilken typ av bostad man bygger–

–och vad är det för kvalitet på vitvaror och allt annat–

–som man ställer in i hyres- och bostadsrätter?

Vi bygger lika fina hyres- som bostadsrätter.

Kvalitetsskillnaden är ingenting.

Det är väldigt fina hyresrätter också.

Blir de inte väldigt dyra i hyra då?

Bygglov är samma för hyres- och bostadsrätt.

Skillnaden kan vara–

–att kommunen har lämnat en markanvisning för bostadsrätt.

Då måste man få deras godkännande–

–att omvandla till hyresrätt.

Det har kommunen egentligen ingenting emot–

–såvida man inte förhandlar om priset –

–som man har gett för marken.

Det är mer en markaffär för kommunen–

–att man har valt bostadsrätt istället.

Det kan vara problematiskt om man inte har haft–

–det tänket med sig under lång tid tillbaka.

Men vi har alltid haft det tänket.

Alla projektledare på Wallenstam kan i och för sig–

–stånga sina huvuden blodiga för att vi är för försiktiga–

–men vi har den modellen och det är vi glada för idag.

För oss är det ingen stor fråga.

Du sa i en intervju i Dagens Nyheter förra året–

–att regeringen i princip har dödat nyproduktionen–

–av bostadsrätter. Vad tycker du om dagens bostadspolitik?

Vi har väl ingen, kan jag börja med att säga.

Jag visste att det här amorteringskravet skulle komma–

–för man går inte emot Finansinspektionen.

Det är liksom regeringens experter.

Men det här skedde efter det som hände i oktober.

När man har känt den osäkerheten som fanns på marknaden–

–och å komma med en ytterligare pålaga på marknaden–

–maximalt feltajmat, det...

Det kan man bli mörkrädd för.

Man lade egentligen bara salt i såren.

Men jag tror inte att de kunde ta nåt annat beslut–

–för det var ju Finansinspektionen.

Men bostadspolitiken är spännande att få höra mer om.

Reformer inom bostadspolitiken är politiskt känsliga.

Vi hade Per Bolund som gäst här för ett par veckor sen.

Han lovade att vara en stark bostadsminister som vågar–

–ta tag i de stora frågorna och strukturreformerna–

–som vissa anser behövs.

Ska vi lyssna på vad han sa...

Det är tydligt att vi har en mer aktiv bostadspolitik–

–än på väldigt länge. Det behövs.

Det har varit stora svängningar i bostadspolitiken.

Ingen tidigare regering har tagit fullt ansvar.

Det har varit för mycket politisk prestige–

–i bostadspolitiken.

Vi behöver arbeta för att lösa upp låsningarna.

Du ler lite grand åt det Bolund säger.

En ny bostadsminister har alltid stora ord.

Man hoppas att det kommer nåt gott utav det?

Jag har varit med väldigt länge–

–men när jag tillträdde 1991–

–valde staten att subventionera bostäder i Sverige–

–med räntebidrag.

Då gick det ut runt 40 miljarder ur statskassan–

–till bostadsmarknaden i subventioner.

Nu är det precis omvänt.

Nu tar statskassan 40 miljarder från bostadsmarknaden–

–i form av moms och annat.

Man har gjort ett skifte på 80 miljarder under mina år.

Jag skulle önska att det kom tillbaka nånting.

Mitt drömscenario är att man vågar ge bostadsbidrag–

–till de som behöver nånstans att bo.

Att bidragen riktas till de som behöver–

–och inte till oss fastighetsägare eller byggare.

Man riktar det till dem som temporärt behöver stöd–

–så att de kan hyra de lägenheterna som finns.

Det här är en jätteintressant diskussion.

Om man tittar på hyresregleringen i Sverige–

–har vi gått till marknadshyror på nyproduktionen–

–men bruksvärdessystemet ligger kvar–

–för det befintliga beståndet på hyressidan.

Det gör att det blir långa köer.

De blir betydligt billigare–

–än om man skulle köpa en motsvarande bostadsrätt.

Ska vi gå mot marknadshyror även på befintligt bestånd?

Vad anser du?

Den frågan har varit aktuell–

–så länge som jag har funnits med.

Det känns som en omöjlig uppgift att lösa politiskt.

Varenda politiker som andats ordet marknadshyra–

–har fått sparken eller andra arbetsuppgifter.

Man får inte ens prata om det.

Det är väldigt långt tills vi ens vågar tala om det.

Det som det nu talas om är marknadshyra i nyproduktion.

Det är ett litet steg som inte är så kontroversiellt–

–och som man hoppas att de kanske ska införa.

Men jag vågar inte tro det.

Men skulle man inte kunna ge bostadsbidrag till vissa–

–som får kraftiga hyreshöjningar under en viss period.

Har ni hittat nåt sätt att...?

Man har en nöt att knäcka i och med att vi fastighetsägare–

–och kanske de som sitter på attraktiva fastigheter–

–får en stor intäktsökning i sina fastigheter.

Då blir det en väldig kapitalöverföring till dem.

Det är en utmaning att lösa.

Många som drabbas av hyreshöjningar–

–är kanske inkomstmässigt svagare–

–utan att bostadsbidraget funkar.

Det finns många nötter att knäcka. Det är inte så lätt.

Men på sikt måste det ske nånting–

–men jag vågar inte säga hur lång tid det tar.

Har du nån önskan att bostadsministern–

–tar tag i just det här?

Bostadsbidraget.

Vi hör politiker säga att vi måste bygga billigare–

–och hyrorna måste ner. Sen säger nästa politiker–

–att markpriset måste upp för tunnelbanan ska finansieras.

Alla infrastruktursatsningarna måste finansieras med mark.

Då måste marken bli dyrare.

Sen säger nästa politiker att hyrorna måste ner.

Den ena handen vet inte vad den andra gör.

Jag skulle önska att man fick ett grepp.

Skulle man vilja ha en annan kostnadsbild–

–är momsen en lätt sak att ge sig på.

Den fördyrar vilken produktionskostnad som helst med 25 %.

Vad skulle man göra med den?

Om man istället lägger 6 % moms på hyran–

–istället för 25 %, eller på investeringen–

–så blir momsen avdragsgill för investeraren.

Det kan spåras i en bättre hyressättning.

Det skulle vara relativt enkelt–

–och kanske möjliggöra flera omöjliga projekt.

Får man direkt 20 procents lägre produktionskostnad–

–kan man kanske göra hyresrätter.

Skulle inte de pengarna hamna i byggarnas fickor?

Nu hamnar de ingenstans. Projekten kanske inte ens startas.

Det kanske är 6 % istället för ingenting.

Är det ett sätt att få igång byggandet?

Det är ett sätt, det finns säkert fler.

Om vi går ner på lokal nivå–

–vad tycker du om politiken i Göteborg?

Byggandet av Västra länken är en het potatis.

Man har väl knappt hunnit forma–

–hur politiken ser ut i Göteborg.

Det tog ett tag att få ihop den konstellationen som är nu.

Inget av de två största partierna är med–

–i den samverkan.

Göteborg får vänta och se vad som kommer ut av samarbetet.

Det blir nog inga större förändringar.

Det har man inte politisk slagkraft att göra.

Det är svårt att säga vad som händer i Göteborg.

Nånting som politikerna skulle kunna göra på lokal nivå–

–om man tittar på ert fastighetsbestånd–

–för att minska bostadsbristen...

En stor utmaning är...

Du pratade om de stora infrastrukturprojekten.

En sak som politikerna aktivt kan göra nåt åt–

–nu när innerstan ska byggas om–

–är att politikerna verkar för att innerstan lever–

–under den hör tioårsperioden.

Man får inte tro och tänka–

–att om tio år öppnar alla butiker och har det bra i city.

Då har folk hittat nya konsumtionsvägar.

De åker till ytterstadsområdena och shoppar.

Då har innerstaden blivit lite död.

Det tror jag ingen göteborgare vill ha.

Vad är ditt tips till dem?

Att jobba med aktiviteter. Utställningar, utomhusteater...

Det ska hända nånting hela tiden, så att det är värt–

–att ta sig in till stan fast det är bökigt.

Att från kommunalt håll hjälpa handlare.

Man har stängt av en bro–

–som trafikkontoret misslyckades med.

Nu får man bygga den en gång till.

Handlarna på andra sidan är ju halvdöda.

Då kanske Göteborgs kommun kan hjälpa dem–

–så att de överlever.

Man vill se en hands-on-politik–

–så att inte city utarmas.

Du är mycket för hands-on. Bostadsbidrag–

–och hjälpa dem som...

Det har saknats i politiken.

Det är mycket ord. Väldigt vackra ord.

Men man vill se lite action också.

Unga då...? Många...

...som har det sämre ställt har svårt att ta sig in–

–och unga som står utanför och vill in...?

Unga som inte har kapitalet–

–att köpa en bostadsrätt och även på andrahandsmarknaden–

–har en hopplös situation.

Det krävs 10-15 år i bostadskö.

De har knappt vetat att de ska flytta hemifrån.

Det är en hopplös situation.

Det skulle man tänkt på för tio år sen.

Jag var på Chalmers vid ett tillfälle och höll föredrag.

Alla var...

För tio år sen eller nu?

Nu. Alla satt och väntade på frågestunden–

–för att få bomba mig. Var är lägenheterna?

Då sa jag lite i provokation: "Fråga era föräldrar."

Varför röstade de på de politikerna för 15 år sen?

De skulle ha sett till så att det fanns bostäder nu.

Det är svårt att gå tillbaka. Men vad ska man göra i dag?

Det krävs handlingskraftiga tjänstemän och politiker.

Även om vi vill bygga–

–men finns det inget att bygga på, går det inte.

Det måste finnas mark med möjliga byggrätter.

Att planlägga mark är det viktigaste kommunerna kan göra.

Även om byggandet går ner nu är man redo om det vänder.

Då finns det färdiga planer. Planlagd mark–

–så att det skapar förutsättningar för att bygga.

Det tar ett och ett halvt år att bygga ett hus.

Skulle du bygga billigare bostäder om du hade mer mark?

Det hade inte blivit så mycket billigare, men fler.

Då är det fortfarande klurigt för de unga att komma in.

Klurigt är det, men kan vi bygga ettor och tvåor–

–på ett effektivare sätt... En två måste inte vara 60 m2.

Den kan vara 45. Man tänker inte så mycket på–

–hur många kvadratmeter lägenheten är.

Månadskostnaden måste vara rimlig.

Det gäller att jobba mycket med effektiviteten.

Så länge det finns efterfrågan på en viss storlek–

–så ska den byggas. Då frigörs nåt annat.

Så det är klart att bygga billigt...

Även de som kan hyra lite dyrare–

–ska kunna tillfredsställa sitt behov, då friställs annat.

Så bygg, bygg, bygg.

Vissa säger att det har varit relativt lätt för er–

–som är bostadsbyggare i en marknad–

–där priserna bara stiger hela tiden.

Men nu blir det knepigare.

Hur ska ni få kalkylerna att gå ihop i dagens marknad?

I förra avsnittet gästades vi av två stjärnekonomer.

De skickade med ett par frågor till dig.

Jag är nyfiken på hur man ser på finansieringsmodellen–

–där tidigare hushållet tog hela risken–

–då man tecknade upp sig flera år i förväg.

Den modellen blir väl svår att ha kvar.

Då måste väl risken ligga på fastighetsutvecklaren istället.

Hur tänker man kring det?

Vad blir då den nya modellen?

Intressant. – Maria?

Det är en spännande fråga.

Och även hur det påverkar planerna på längre sikt–

–för byggandet av hyres- och bostadsrätter.

Vad blir avkastningen på det framöver?

Det har ju och göra med den nya modellen...

...ser ut.

Det är precis så vi bygger.

Vi tar hela risken själva.

Vi finansierar hela bygget tills det är klart.

Då säljer vi, eller gör hyresrätter.

Vår modell har sett ut så här hela tiden.

För oss är det ingen skillnad.

Modellen med att för-sälja–

–och låta kunderna finansiera byggnationen–

–kommer inte tillbaka på många år.

Konsumenter i dag vågar inte förköpa.

Hos de som jobbar med bostadsrätter–

–måste det till mer eget kapital.

Mer finansiering under tiden.

När det är klart så säljs det.

Så det blir bostadsutvecklarna med stark balansräkning–

–som överväger den här nya situationen?

Det tror jag är ett måste.

Är kreditrestriktionerna för överdrivna i dag?

Jag har ingen kommentar.

Kreditgivarna ska titta på risk och möjligheter.

De gör sina riskbedömningar.

Nu när det är som oroligast kring bostadsrätter–

–vågar de inte ta de största riskerna.

Ska det vara banken som tar störst risker?

Bankerna har alltid varit ganska ansvarsfyllda.

De höll ganska hårt i amorteringskrav och annat–

–fast inte statsmakten ställde det kravet.

Många kreditgivare sa att vi redan hade de kraven.

Det är inget nytt.

De tar nog sin del på ett ansvarsfullt sätt.

Man kan kanske tänka sig ett skattesubventionerat sparande–

–för unga. De slipper skatt på den delen–

–som sparas till en eventuell kontantinsats–

–för att hjälpa yngre människor att samla ihop pengar.

Men banken kan inte ta högre risker–

–än vad de redan gör.

Rörligheten på bostadsmarknaden ser många som ett problem.

Flyttkedjorna kommer inte igång.

Flera lyssnare äger en villa–

–barnen har flyttat ut–

–och de skulle vilja flytta till en bostadsrätt–

–men det blir väldigt dyrt för dem.

De åker på en reavinstskatt om de har betalt av sitt hus.

Det måste man se över.

Det blir en väldig suboptimering av bostäderna–

–om ett äldre par blir kvar i sin stora villa–

–istället för att flytta till en mindre lägenhet–

–och lämna villan till en familj med många barn.

Det måste man se över. Det kommer nog.

Ni och många andra är med och bidrar–

–med lägenheter till en meritbaserad bostadskö–

–HomeQ, som finns i Göteborg.

Vad anser du om det?

Det är bra när det kommer flera olika lösningar–

–på kösystem och så vidare.

Basproblemet är att utbudet är för litet–

–och hur det fördelas.

Historien kring det är bostadsförmedlingen i Göteborg–

–Boplats, beslutade att ha andra kriterier–

–än de som vi önskade, från och med årsskiftet.

Då tittade vi efter alternativ. HomeQ var en av dem.

Vi lägger ut en viss del av vårt bestånd hos HomeQ.

Det är en digital lösning, men vi har också egen kö–

–om man vill flytta in i nyproducerat–

–som Wallenstam bygger, ställer man sig i den kön.

Det ska vi införa i Göteborg till sommaren.

Så att kunderna kan ställa sig i den kön för nyproduktion.

Hur fungerar den kön? Är den merit- eller tidsbaserad?

Man ser vilka hyror som är–

–och vilka kriterier som gäller för att få en lägenhet.

Ställer man sig i den kön ska man klara kontrollen.

Det kontrolleras när man väl får lägenheten.

Då är det olika kriterier, inte bara kötid.

Stockholm är stort. Det finns åsikter om–

–om man ska bo norr eller söder om stan.

Då har man chans att bo precis där man vill bo.

Så det är inte bara kötid.

Vi försöker som fastigägare att ta ut–

–de sökande i våra köer som helst–

–vill bo till exempel i Solberga.

Det är roligt att de som får kontrakt stannar hos oss.

Vår utmaning är att hitta personer–

–som vill bo där vi bygger.

Om man är intresserad av en hyresrätt i Stockholm–

–ska man ställa sig i er privata kö.

Men det står 50 000 i den.

Det är några år i kö.

Det är inte säkert. Ibland är det speciella objekt–

–som kanske just är vad man eftersöker.

Är man etta på det får man chansen tidigare.

Spännande. Om du tittar framåt–

–vad tänker du om bostadsmarknaden framöver?

Hyresrättsmarknaden står sig väldigt stark.

Den har varit i skymundan de senaste åren.

Man har tyckt att man bara ska bygga bostadsrätter.

Nu har hjulet svängt lite.

Bostadsrättsproduktionen kommer om inte avstanna helt–

–så bromsa in kraftfullt de närmaste åren.

Några spelare kommer att bygga nån bostadsrätt.

De kommer att finansiera det med eget kapital.

Det behöver inte försäljas.

En kraftfull inbromsning av byggeriet–

–men hyresrätterna får en renässans–

–under överskådlig tid.

Då kanske det finns hopp om att sänka produktionspriset–

–när det inte är så hett på byggmarknaden.

Då finns det kanske chans att få ner produktionspriserna.

Det våras för hyresrätten.

Jag känner mig glad och nöjd över det.

Avslutningsvis, nästa vecka ska vi prata om semestern.

Då ska folk kanske hyra nåt eller hyra ut sin bostad–

–via airbnb. Det finns även "homeswapping"–

–då man byter lägenhet med varandra.

En av gästerna är jurist på Hyresgästföreningen.

Har du nån fråga att skicka med till Hyresgästföreningen–

–ur fastighetsägarens perspektiv–

–om de nya tjänsterna och uthyrning i andra hand?

Det är ett spännande område.

Dels är det att man riskerar pengar i bostadsrätten–

–dels är det en hyresrättstrend. Folk hyr hellre än köper.

Varför ska man låsa pengar? Man kanske flyttar snart.

Det finns en dubbelsidighet i det.

Man vill inte riskera kontantinsatsen–

–men man uppskattar just hyrtjänsten–

–på annat sätt än för tio år sen.

Vad var fråga nu, då?

Frågan till Hyresgästföreningen...

Vi har ett gott samarbete med Hyresgästföreningen.

Vi är måna om att göra överenskommelser.

Man får respektera att man sitter på två olika sitsar.

Jag önskar att Hyresgästföreningen går hand i hand med oss–

–när det gäller att utveckla hyresrätten.

De och vi tycker om hyresrätten.

Vi kunde lansera det mer ihop. Det gör vi i stor skala–

–men det kan förstärkas ytterligare.

Hur då?

Så att det inte blir motsättningar kring hyressättning–

–och diskussion om... Man får ha respekt–

–för att Hyresgästföreningen representerar–

–befintliga hyresgäster.

De representerar inte kommande hyresgäster.

Det struntar i när det gäller hyressättning...

De kanske kan frigöra när det startas ett nytt projekt–

–som kanske kan göras på en viss nivå...

Ibland tycker man att man skulle vara mer våghalsig–

–när det gäller hyressättningen i nyproduktion.

Nu diskuteras marknadshyra...

Men lite så att vi kan enas kring nyproduktionen–

–så att den inte bromsas–

–och bara tänker på befintliga hyresgäster.

Där kan finnas motsättningar.

Ska vi tacka, Hans Wallenstam?

Det är jag som ska tacka.

Tack så mycket för att du var med i Kvadrat.

Västsveriges bostadskung, fastighetsbolaget Wallenstams vd Hans Wallenstam, ger sin syn på vad som kommer hända på bostadsmarknaden framöver och förklarar varför han tror på en renässans för hyresrätten. Dessutom berättar han bakgrunden till bolagets beslut att hösten 2017 ställa om ett av sina projekt i Stockholm från bostadsrätter till hyresrätter, det som blev startskottet för den prisnedgång vi sedan haft på bostadsmarknaden i Sverige.

”Det var någon som sa till mig att det var som skottet i Sarajevo”, säger Hans Wallenstam.

Han delar också med sig av bland annat vad han anser om dagens bostadspolitik, behovet av att ta bort reavinstbeskattningen vid försäljning, införandet av ett statligt subventionerat bosparande samt varför bostadsbidragen bör höjas.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

  • Vad hände med Hemverket?27:45

    Vad hände med Hemverket?

    Grundaren Imre Marton berättar historien om Hemverket och hur bolaget ser ut i dag. Dessutom hjälper Matilda Adelborg från Booli dig navigera i det aktuella bostadsklimatet i denna upplaga av EFN Kvadrat.

  • Så lär du barnen att spara3:39

    Så lär du barnen att spara

    I ett kontantfattigt samhälle är det allt svårare att lära barn pengars värde. Philip Haglund ger sina bästa tips på hur det kan lösas.

  • Tre sätt att köpa guld2:03

    Tre sätt att köpa guld

    Guld har länge ansetts vara en säker hamn i oroliga tider för investerare. Det finns en rad olika sätt att investera i guldprisets utveckling.

  • Så kan du tjäna på din villaträdgård14:44

    Så kan du tjäna på din villaträdgård

    I Kvadrat analyseras de senaste nyheterna från bostadsmarknaden med Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman. Dessutom uppmärksammas entreprenören Keyvan Houshmand som står bakom startupbolaget Botello.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier