Stjärnekonomernas räntetips

Petra, nu har vi varit i politikens värld i två avsnitt.

Jag ser fram emot att komma ner på plånboksnivå.

Jag också.

Vi blir nog aldrig klara med att tala om räntor.

Räntornas vara eller icke vara...

Hur ska man göra?

Du och jag brukar prata om det.

I dag har vi två experter som kan svara på de frågorna.

Nu kör vi.

Välkomna hit Maria Landeborn–

–sparekonom på Danske Bank–

–och Christina Nyman, chefekonom på Handelsbanken.

Förre finansministern Anders Borg varnade i Kvadrat–

–för en härdsmälta på bostadsmarknaden–

–på grund av hushållens höga skuldsättning.

Hur oroliga är ni för en ny finanskris? – Christina.

Jag tror inte att vi är på väg dit.

Man kan oroas över hushållens skuldsättning–

–men de stora riskerna med det–

–är om räntorna stiger mer än hushållen väntat sig.

Det ser jag inte framför mig.

Blir det en rejäl global konjunkturavmattning–

–är läget ett annat.

En rejäl smäll som 2008.

Inte heller det ser jag framför mig.

Anders Borg sa att det alltid smäller förr eller senare.

Nånstans i världen kan det göra det–

–men jag ser inte det framför mig.

För pessimistiskt?

Risker finns med hög skuldsättning.

Men hushållen har också ett högt sparande.

Bostadsmarknaden är lite stabilare nu.

Risken ska förstås inte underskattas–

–men svensk ekonomi har buffertar–

–så jag är inte lika orolig som Anders Borg.

Hans motdebattör i förrförra avsnittet, Lennart Weiss–

–tycker att de hårda kreditrestriktionerna–

–drabbar de ekonomiskt svaga.

Ser du nån fara för det, Maria Landeborn?

Det påverkar främst dem som står utanför bostadsmarknaden.

Förstagångsköpare, som av naturliga skäl ofta är unga.

De har sitt första jobb, har pluggat...

På bostadsmarknaden möts de av skuldkvotstak–

–bolånetak, lånesumman är begränsad–

–hårda amorteringskrav, de kan tvingas amortera–

–3 % av lånet per år...

I storstadsregionerna handlar det om mycket pengar–

–med följden att de inte kommer in på bostadsmarknaden–

–om inte föräldrarna kan hjälpa till med kontantinsatser–

–och gå i god för lånen.

Risken finns absolut.

Skuldsättningen i Sverige är hög i dag–

–orsakad av boprisuppgången.

Finansinspektionen gör stresstester–

–och motståndskraften är god bland svenska hushåll.

Min bild är också–

–att ett starkt uppställ i räntorna–

–krävs för att ge riktiga problem.

Eller en rejäl global lågkonjunktur–

–där många svenskar förlorar jobben–

–och får svårt att betala. Men först drar man inte ner–

–på betalning av bolån eller hyra, utan konsumtion.

Men det kan påverka bostadspriserna.

Det viktigaste när man ska satsa på en bostad–

–är att ha jobb. Har jag jobb i morgon?

Det blir grundläggande.

Priserna kan falla, men måste man inte flytta–

–behöver det inte bli ett problem.

Den nya bostadsministern Per Bolund var här förra veckan.

Han verkar öppen för att äntligen–

–ta krafttag med reformer i bostadspolitiken.

Han verkade redo att ta tag i frågan–

–och var öppen för en diskussion–

–om subventionerat bosparande för unga–

–som finns utomlands. Maria, skulle det hjälpa?

Det är en väg att gå.

I Norge finns det och det har varit rätt framgångsrikt.

Framför allt måste man hitta sätt att gynna sparande.

Och hitta sätt att gynna det sparande som behövs–

–pensionssparande och bosparande till unga.

Men måste visa att sparande ska gynnas–

–men att lånad konsumtion inte är positivt.

Hela skattedebatten, hur ska vi göra med ränteavdrag...?

Jag ser svårigheten att i dagens läge–

–när bopriserna vacklar, röra ränteavdragen–

–men vissa typer av ränteavdrag kan man åtgärda.

Konsumtionslån och sms-krediter–

–som också skattesubventioneras.

Man kan låta bostadslånen vara–

–men sluta skattesubventionera konsumtionslån–

–för resor, hemelektronik...

Man ska tänka långsiktigt i bostadspolitiken.

Man har lappat och lagat.

Problemen skiftar beroende av konjunkturläget.

Åtgärder riskerar att bli permanenta–

–fast man inte tänkt på helheten.

Akuta åtgärder kan krävas ändå, men...

Åtgärder kan handla om skattesystemet–

–att svaga grupper har svårt att komma in...

Alla ska kanske inte köpa bostad–

–även hyresrätter ska finnas.

Det handlar om utbud och hur man bygger.

Ett helhetsgrepp krävs.

Det är politiskt svårt, många försök har gjorts.

Man vill gå över blockgränserna, att alla ska vara med.

Konjunkturläget är nytt nu.

Flera av våra gäster har påpekat att chanserna–

–till bostadskarriär som när bostadspriserna steg–

–blir begränsade framöver.

Man måste tänka annorlunda kring bostäder.

I det här läget när bostadspriserna inte stiger–

–hur ska man agera?

Kanske är det bra att priserna inte fortsätter stiga–

–som de gjorde, det är inte uthålligt. Det hindrar unga–

–från att komma in på bostadsmarknaden.

Om boende handlar mer om ett grundläggande behov–

–är det snarare bra.

Jag håller med om det.

Boprisutvecklingen som vi haft fortsätter inte.

Den berodde till stor del på sjunkande räntor.

När jag köpte min första lilla etta i Jakobsberg 2001–

–fick jag rabatt på räntan som då blev 6,5 %–

–bunden i två år. Räntorna har gått från 6–7 % till 1–2 %.

Då kan man betala mer för bostaden.

Men boräntorna har nog legat nära den lägsta nivån–

–de nånsin kommer till. Om ännu en kris kommer–

–sjunker de ändå inte ytterligare 70 %.

Det blir några tiondelar.

De yngre medarbetarna på EFN–

–brukar fråga hur de ska komma in på marknaden.

För dem är det oschyst att vi hade en annan situation.

Ingen kontantinsats, inga stora amorteringar...

Betydligt enklare att komma in på marknaden–

–även om skulderna var stora.

Med bostadspriserna–

–blir det fördelningseffekter och orättvisor.

På kort sikt blir det också orättvist när det förändras.

Men långsiktigt...

Sverige sticker ut internationellt.

Amorteringar, fastighetsavgifter...

Förra veckan var jag på EU-kommissionens seminarium.

En fransman berättade att han inte visste–

–hur han skulle ta sig an Sveriges bostadsmarknad.

Så låg fastighetsavgift jämfört med EU-snittet...

Så låga amorteringar jämfört med EU-snittet...

Ökar man amorteringarna successivt–

–blir bostadsmarknaden stabilare långsiktigt.

Sen på kort sikt blir det... Åter till långsiktigheten.

Maria, du som är sparekonom.

Hur ska dagens ungdomar eller deras föräldrar bete sig–

–för att spara ihop till kontantinsatsen–

–för att kunna köpa ett boende?

Man måste börja i tid.

Föräldrar ska hellre börja tidigare än senare.

Pengarna har större chans att växa–

–"ränta på ränta"-effekten ska inte underskattas.

Börjar man när barnen är små finns åtminstone en chans–

–att nå upp till en kontantinsats–

–när barnet ska flytta hemifrån.

Småbarnsåren är det värsta tiden för sparande.

Höga utgifter, behov av större bostad–

–för att få plats... Hur ska man göra?

Investeringen i den egna bostaden–

–kan gagna barnen framöver.

Man kan spara till en del av barnets kontantinsats–

–men man kan också vara medlåntagare–

–på ett lån och hjälpa till med kontantinsatsen.

Chansen att göra det också blir större–

–om man bygger upp ett sparande för familjen–

–och amorterar så att skulden är lägre–

–när det är dags för barnen att ta lån.

Att ta hand om sin egen ekonomi och boendeekonomi–

–och ha ett sparande för barnet. Att ge hjälp på vägen.

Men lätt är det inte.

Man ska också ställa sig i kommunala bostadsköer–

–och acceptera att unga inte kan bo centralt i dag–

–om föräldrarna inte har mycket pengar.

Man får längre resvägar och den första bostaden–

–är inte den man drömt om. Så ser läget ut.

Min första bostad 2001 var inte heller en dröm.

Men den funkade under pluggandet, trots resvägarna.

Så om jag som förälder har en slant–

–som jag vill investera i nån typ av sparande–

–vad ska jag välja?

Satsa på aktiefonder om det är ett tag kvar–

–till barnet behöver pengarna. Både vanliga sparkonton–

–och även vissa bosparkonton har en ränta nära noll–

–upp till 1 % om du binder sparandet på lång tid.

Men även inflationen är 2 %.

Så pengarna tappar köpkraft för varje år som går.

Det är viktigt att våga investera pengarna.

Aktiefonder med ett regelbundet sparande.

Pytsa inte in en summa och låt den stå.

Regelbundet sparande över tid är bättre. Ibland köper du–

–när börsen står högt, andra gånger när det är billigare.

Men i takt med att det närmar sig–

–kan man flytta summan till säkrare tillgångar–

–som räntefonder eller liknande.

Christina, ur din synvinkel...

Fastigheter är ju en stor del av den reala ekonomin.

Borde några politiska förändringar göras?

Nåt som kunde förenkla.

Vi har matchningsproblem på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten är 6–6,5 %, rätt hög.

Brist på arbetskraft, samtidigt som många är arbetslösa.

Även bostadsmarknaden har matchningsproblem.

Mycket har byggts de senaste åren–

–efterfrågan på bostäder är stor–

–men inte på den typ av bostäder som byggs.

Arbetsmarknad och bostadsmarknad–

–är också beroende av varann. Får du inte–

–bostad i Stockholm med omnejd–

–blir det svårare att rekrytera folk.

Som sagt, det krävs en långsiktig politik.

Att jobba på flera fronter.

Vi kan inte lösa bostadsbristen genom att bygga mycket nu–

–på kort sikt, även om det kan hjälpa lite grann.

Om vi har 5 miljoner bostäder i Sverige–

–och det byggs runt 50 000, varav hälften hyresrätter–

–löser det inte problematiken.

Det handlar om en massa åtgärder:

Att utnyttja det befintliga beståndet bättre.

Det har man gjort lite grand... Öka rörligheten.

Det gör man lite grand.

Det är lättare för mig att hyra ut ett rum i min bostad.

Man behöver inte betala räntor på uppskov och så där.

Men man måste göra mer, få till ett billigare byggande–

–så att man får billigare boenden på lång sikt–

–anpassat efter den efterfrågan som finns.

Man subventionerar ju lånat ägt boende före hyresrätter.

En översyn av skattesystemet... Skulle vi...

Det är som att svära i kyrkan, men om man höjer–

–fastighetsavgiften eller -skatten–

–och lägga sig i närheten av EU-snittet...

Det är många miljarder in till statskassan–

–som man kan fundera på hur man ska använda.

Det var väl även nånting som Per Bolund sa...

Nånting som de skulle se över var fastighetsavgiften–

–och ränteavdraget, och många är upprörda–

–eller oroliga över det.

Om man är villaägare kanske man ser framför sig–

–väldigt stora utgifter framöver.

Hur ska man planera för nånting sånt?

Det handlar åter om att försöka komma ner i skuldsättning–

–så att man har motståndskraft–

–mot till exempel nedgång i bostadspriserna.

Men vi har också ett läge nu när räntorna–

–har varit låga länge och ser ut att förbli det ett tag.

Så passa på att bygga upp buffertar–

–för den typen av framtida utgifter.

För högre räntor, för eventuella fastighetsavgifter–

–och för amorteringskrav om de skulle utökas–

–eller läggas på befintliga bostäder framöver.

Bygg en buffert som är kopplad till ökade utgifter–

–för bostaden, och särskilt om man bor i en fastighet–

–som omfattas av en fastighetsavgift.

Det är särskilt viktigt om man har köpt en bostad sent–

–i den här uppgången, sitter med stora lån–

–och skulle slås hårt om räntorna steg.

Det blir amorteringskrav och dessutom en fastighetsavgift.

Det kan göra att priset på bostaden sjunker–

–för att det blir dyrare för den som ska köpa den.

Amortering är viktigt för att öka motståndskraften mot det–

–så att man inte måste sälja och sitta med blancolån.

Det blir mycket högre räntor–

–och kan göra att man inte får ett nytt lån.

Jag hoppas att man gör det här på ett tydligt sätt–

–om man gör nånting, vilket jag är inte övertygad om.

Men jag hoppas att det blir långsiktigt–

–som i Danmark där man successivt har minskat–

–på ränteavdraget under många år och förutsägbart.

Så att det går långsamt och vi vet vad som kommer.

Det finns en risk att det görs en massa åtgärder–

–och då kan man göra för mycket.

Så försiktigt, långsiktigt...

Och man kan ge med ena handen och ta med den andra.

Man kanske inte ska vara orolig för några jättesmällar–

–mot ens hushållsekonomi. Politikerna har sagt–

–att ska man höja den ena avgiften så pareras det–

–med att man sänker inkomstskatten eller nåt.

Det ska inte bli för stora skillnader–

–om jag har förstått rätt.

Jag tror och hoppas att man siktar på det.

Christina, hur tänker du?

Nordeas ekonomer har bytt fot nyligen.

De tror att Riksbanken höjer i mitten på nästa år.

SEB tror på april nästa år.

Vad säger du?

Vi har ingen i höjning nästa år...

I era prognoser?

Nej, vi tror inte att de höjer nästa år.

Däremot har vi kvar att de höjer i september i år.

Men vi tycker att det hänger lite löst.

Därefter tror vi inte att det blir nån mer höjning–

–på ett eller två år.

Det baserar vi på att vi ser en konjunkturavmattning–

–som blir allt tydligare under det här året.

Därför tror vi inte att man höjer räntan nästa år.

Det känns väldigt sent.

Kommer det så tror vi att det kommer i höst.

Det är för att Riksbankens konjunktursyn är mer positiv.

Inflationen har ju kommit in... KPIF som är målvariabeln–

–är på målet, men tar man bort energi ligger det lågt.

Lägre än vad Riksbanken tror.

Men de tål mer av låg inflation–

–och tänker att arbetsmarknaden går bra och så där.

"Vi kan försiktigt höja räntan ändå".

Men då hänger det på att konjunkturen känns stark nog.

Om inflationen, i den ena vågskålen, är lite "shaky"–

–måste konjunkturen vara stark för att inflationstrycket–

–så småningom ska öka. Det är det som vi funderar på.

Blir det nån i höst eller inte?

Vi tror att de är ganska angelägna ändå.

Om man ska översätta det till icke-ekonomiska termer–

–ska man ändå inte ska blåsa faran över för de som tycker–

–att många ekonomer inte tror på nån höjning i närtid.

En höjning kommer förr eller senare.

Eller? Hur ska man tänka?

Vi är tveksamma till att det blir nån höjning till hösten.

Chansen, eller risken, att Riksbanken höjer till hösten–

–minskade när ECB sköt sin första räntehöjning–

–på framtiden och sa att den ligger först i 2020.

Det är tveksamt om Riksbanken orkar med den där höjningen–

–dels för att inte inflationen når så högt som de hoppas.

Sen finns det en annan faktor:

Vi har haft goda reallöneutvecklingar under lång tid.

Men det har vi inte nu.

Förutom att vi har en konjunkturavmattning–

–får konsumenterna inte längre mycket mer i plånboken–

–i reala termer.

Därmed ser konsumtionen ut att svikta lite grand.

Då är frågan om det är klokt att höja räntan.

Vi är tveksamma till att man klarar av det.

Även om reallönerna har gått lite lägre–

–är det starka sysselsättningsökningar nu.

Det ökar konsumtionsmöjligheterna.

Sysselsättningen ökade nästan med 100 000 i januari.

Så läget är ändå ganska starkt i svensk ekonomi.

Men det har också att göra med: Vad händer sen?

Det finns mycket osäkerhet i omvärlden.

Euroområdet, som vi är beroende av, går ju svagt.

Det är nåt som vi tror dämpar...

Vad gäller EBC var det ganska förväntat från Riksbanken–

–och marknaden att de inte skulle höja i år–

–just för att det är så svagt.

Riksbanken kan nog höja ändå om de ser–

–starka konjunkturutsikter, men inte annars.

Maria, dra lite snabbt... Hur hänger räntorna ihop?

Vad Riksbanken gör och vad man får hos banken...

Den där kopplingen är inte supertydlig.

Men om Riksbanken höjer räntan–

–kommer boräntorna sannolikt röra sig uppåt.

Men förhållandet är inte 1:1.

Ta den senaste höjningen.

Riksbanken höjde med 0,25 % från -0,5 % till -0,25 %.

Om man tittar på räntorna som folk fick i januari–

–var de 0,15 % högre jämfört med december.

Räntorna steg lite grand på bolånen.

Men inte lika mycket som Riksbanken höjde.

Det hänger ihop, men det är inte ett rakt samband.

Det var egentligen samma sak när Riksbanken sänkte–

–de senaste gångerna när man gick ner under 0.

Då låg boräntorna rätt stilla till slut.

Jag håller med om att det inte är 1:1 på kort sikt–

–men på längre än en till två månaders perspektiv–

–följer de varandra väldigt väl.

Även de här sänkningarna har slagit igenom under 0–

–på låneräntor, när vi lånar pengar. Bostadsräntor och så.

Men när vi sätter in pengar följer det inte med–

–utan stannar vid 0.

Inlåningsräntan?

Ja, det blev heltokigt där...

Det följer inte riktigt med på boräntan.

Det har också tillkommit andra aktörer–

–så det har varit en prispress från nya bolånaraktörer.

Det gör att inte det utrymmet finns–

–för då kommer lågprisaktörer in som kan plocka över–

–de kunderna från bankerna.

Ja, jag vet inte hur mycket kunder de har tagit–

–men det pressar nog lite.

För kunder ser att det går att få lägre ränta.

Då går man till sin bank och påpekar det–

–och är mer aggressiv när man tecknar nytt bolån.

Kanske ett tips till konsumenter att göra det?

Absolut. Jag tycker man ska jämföra med–

–de nya aktörerna och se vad man kan få.

Har man en stark ekonomi har man alla chanser–

–att få en bättre boränta än vad banken skyltar med.

Vad säger du, binda eller fortsätta ha rörligt?

Vi tror inte att Riksbanken höjer till hösten.

Skulle de göra det är det inte säkert–

–att den slår igenom helt i boräntan heller.

Men man behöver inte ha bråttom att binda.

Vi ser inte att räntorna blir mycket högre än så här.

Men sover man dåligt om natten och är oroligt lagd–

–kan det vara värt att betala en premie för att veta–

–vad man ska betala de närmsta tre till fem åren.

En bättre idé är att titta på vad ens lån skulle kosta–

–om räntan var 4 eller 5 %.

Sen tar man mellanskillnaden mellan den räntan–

–och det man betalar, och sätter det på ett buffertkonto–

–för framtida bostadskostnader.

Det kan handla om stigande räntor såväl som amorteringar.

Och så investerar man det kontot i en aktiesparfond?

Då hoppas man att man inte behöver dem nästa år.

Behöver man dem om fem år kan man sätta en del på börsen.

Det kanske ska stå på nån typ av räntekonto ändå.

Man kan misstänka att hushållen sparar mycket.

Sparandet i hushållssektorn är högt.

Dels för att man amorterar.

Men det är högt i förhållande till hur starkt–

–sysselsättning och inkomster har utvecklats.

Ett visst buffertsparande ser ut att finnas.

Och det är väl positivt...

Per Bolund gästade Kvadrat och pratade om–

–att vi kanske borde införa subventioner på byggande.

Är det nåt som ni har funderat kring?

Framförallt för att få igång byggande av hyresrätter–

–vilket det saknas många av.

Det var väl att fortsätta med det stöd som redan finns?

För man skulle ju avskaffa det enligt den här budgeten–

–som togs av Moderaterna och Kristdemokraterna.

Men i och med januariöverenskommelsen har man enats om–

–att man ska ha kvar subventionen till hyresrätter.

Och det...ja...

Det är väl bra om man får ner kostnaden lite.

Det här ger kanske 5000-10 000 bostäder–

–med en subvention på några tusen per kvadratmeter.

Det är inte nåt som löser bostadsfrågan.

Men om det kan ge lite billigare hyresrätter–

–kan det vara en åtgärd i rätt riktning.

I nästa avsnitt av Kvadrat ska vi till Göteborg–

–och träffa bostadsbyggaren Hans Wallenstam.

Det var deras besked 2017 om att de skulle gå över från–

–att bygga bostadsrätter till att bygga hyresrätter–

–som damp ner som en bomb på marknaden.

Vill ni skicka med nån fråga till honom–

–om hur de tänker på det här idag?

Tystnaden blev total.

En opreppad fråga.

Då blev det tyst.

Är det nåt som ni tänker kring bostadsbyggarna idag–

–som ni är nyfikna över?

Det är en stor del av ekonomin som de står för.

Jag är nyfiken på hur man tänker på finansieringsmodellen–

–som förut gick ut på att man tog hela risken som hushåll–

–och tecknade upp sig flera år i förväg.

Den modellen måste man väl ändra...

Det är svårt att ha kvar den. Hushållen vill inte längre.

Då måste risken ligga på fastighetsutvecklaren istället.

Jag undrar hur man tänker kring det.

Och vad blir då den nya modellen?

Intressant. – Maria?

Det är en spännande fråga.

Även hur det här påverkar planerna på längre sikt–

–för byggande av hyresrätter och bostadsrätter.

Och vad tror man avkastningen på det blir framöver?

Det beror på hur den nya modellen i så fall ska se ut.

Nu har vi pratat klart för den här gången.

Vi tackar Maria Landeborn från Danske Bank–

–och Christina Nyman från Handelsbanken.

Tack för att ni kom hit.

Nu dags för Veckans viktigaste.

Under de två första månaderna i år har det sålts rekordfå–

–nyproducerade bostadsrätter i Stockholms län på Hemnet.

Bättre ser det ut i Sverige där försäljningen–

–av nyproduktion ökade i årstakt i februari.

Det är för första gången sen september 2017.

Samma bostadssajt rapporterar att den har ett rekordhögt–

–utbud av bostadsrätter till salu.

Bakom ligger att det skärpta amorteringskravet–

–har skapat en tröghet i marknaden.

En andra räntehöjning från Riksbanken–

–känns alltmer avlägsen.

Inflationstakten för februari hamnade–

–långt under Riksbankens förväntade prognos.

Som bolånetagare kan det vara klokt att ta i beaktande–

–enligt många bedömare.

Kommer reporäntan att fortsätta upp på kort sikt? Tveksamt, anser Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, och Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Därför anser de att låntagare kan spara pengar på att inte binda lånen till en högre ränta nu, och ligga kvar med en lägre rörlig ränta. Dessutom har nya aktörer på bolånemarknaden skapat en starkare konkurrenssituation på marknaden, som gör att förutsättningarna för att förhandla till sig en bättre ränta är bättre nu än den varit på länge.

”Jag tycker att man ska jämföra sin ränta på banken med räntan som de här nya aktörerna erbjuder. Kommer man med en stark ekonomi så tror jag man har alla chanser att få en bättre boränta än vad banken erbjuder på sin hemsida,” säger Maria Landeborn i senaste avsnittet av EFN Kvadrat.

Bostadsminister Per Bolunds kommentarer i förra veckans Kvadrat om behovet av ett översyn av skattesystemet i syfte att skapa fler bostäder för unga diskuteras också.

“Det är som att svära i kyrkan, men skulle man höja fastighetsavgiften och lägga sig i närheten av EU-snittet så skulle det betyda ganska många miljarder in i statskassan som man kan fundera på hur man kan använda, säger Christina Nyman.

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • Dyrare hybridbilar efter miljöpremie2:20

    Dyrare hybridbilar efter miljöpremie

    För knappt ett år sedan infördes bonus-malussystemet som innebär lägre skatt på miljövänligare bilar. Miljöpremien i kombination med ett hållbarhetsfokus i samhällsutvecklingen och ett rekordhögt bensinpris har fått priserna på begagnade hybridbilar att skjuta i höjden. Det menar Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér. 

  • Så ersätts du vid strömavbrott1:03

    Så ersätts du vid strömavbrott

    I samband med de senaste årens oväder har många svenskar drabbats av strömavbrott. Men vilken ersättning har de rätt till? EFN har svaret.

  • Allt du behöver veta inför brf-stämman35:59

    Allt du behöver veta inför brf-stämman

    I detta avsnitt av bostadspodden Kvadrat avhandlas mycket av det du som medlem i en brf bör ha koll på inför föreningsstämman. Du får veta hur besluten kan påverka din värdering och vad som kan göras för att motverka osämja tillsammans med Kerstin Frykberg Andersson från Bostadsrätterna och Sanna Treijs från Notar.

  • Budgeten viktig oavsett ekonomi2:32

    Budgeten viktig oavsett ekonomi

    Fler än hälften av alla svenskar gör ingen budget för sin privatekonomi och det är i storstadsregionerna som budgetarna lyser mest med sin frånvaro. Ica-bankens vardagsekonom Magnus Hjelmér berättar hur det kan komma sig och varför en budget är bra att ha trots att ekonomin går ihop ändå.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • En grönblå lösning på bostadskrisen38:19

    En grönblå lösning på bostadskrisen

    I det här avsnittet av bostadspodden Kvadrat tar vi en närmare titt på bostadsbyggandet i Sverige och försöker få svar på frågan: Vems ansvar det egentligen att lösa bostadsbristen? Staten, kommunerna eller privata företag?

  • Planera ekonomin för livet med barn1:47

    Planera ekonomin för livet med barn

    En ny familjemedlem medför stora förändringar i livet - inte minst ekonomiskt. Därför är det viktigt att tänka igenom allt från gravidförsäkring till barnsparande.

  • Trendbrott på bostadsmarknaden?26:58

    Trendbrott på bostadsmarknaden?

    I veckan har vi kunnat läsa rubriker om stigande priser på bostadsmarknaden. Kan vi verkligen blåsa faran över? I veckans avsnitt tar vi tempen på bostadsmarknaden med utgångspunkt i den senaste statistiken.