Bolund lovar billiga hyresrätter till unga

Förra veckans debatt med Anders Borg–

–och Lennart Weiss blev en snackis.

Kvadrat blev en av de fem största–

–näringslivspoddarna i Sverige. Hur känns det?

Det visar att det här är nånting som man pratar om–

–hemma i stugorna över köksbordet.

Det är en viktig fråga.

Ja, stora och viktiga frågor.

Idag har vi en minst lika spännande gäst.

Ja, nu kör vi.

Välkommen till Kvadrat, veckans gäst, Sveriges nya–

–finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund.

Tack så mycket.

Förra veckan var före detta finansminister Anders Borg här.

Han varnade för en härdsmälta på bostadsmarknaden.

Han såg en kommande finanskris.

Han skickade också med en fråga till dig.

Vi ska börja med att lyssna på den.

Det viktigaste är att säkra upp åtgärder–

–för att finansiera stabilitet.

Vad har han för åtgärdsprogram för att säkra–

–att bankerna, skuldsättningen och byggsektorn–

–inte leder till en allvarlig ekonomisk kris?

Ja, vad har du för åtgärder i rockärmen?

Där delar jag och Anders Borg verkligen fokus.

Sköter vi inte den finansiella stabiliteten–

–är bostadsmarknaden en av de första som drabbas hårt.

Ta 90-talskrisen i Sverige.

När finansmarknaden gick in i ett haveri–

–sjönk bostadsbyggandet med 80 % på bara nåt år.

Vill vi ha bostäder–

–bör vi sköta den finansiella stabiliteten.

Där har vi vidtagit en del åtgärder:

Krav på att bankerna ska avsätta mer kapital–

–ett bolånetak så att man inte kan låna upp till nocken.

Samt det första och det förstärka amorteringskravet.

Vi har nu en sund amorteringskultur–

–och bygger upp en buffert i hushållsekonomin–

–och samhällsekonomin i stort.

De externa internationella bedömarna berömmer Sverige–

–för att vi har vidtagit åtgärder–

–och har ordning i ekonomin.

Sen har vi en låg statsskuld.

Den är lägre än vad den var på 70-talet.

Vi har muskler att stimulera ekonomin vid behov.

Räcker det?

Vi följer ständigt utvecklingen.

Finansinspektionen är ansvariga–

–för att ha tillsyn över makroekonomin.

De gör bedömningen att man har de verktyg som man behöver–

–men vi måste alltid fundera på om det behövs mer.

Byggbolagsdirektörn Lennart Weiss–

–skickade med två frågor till dig. Vi lyssnar på dem.

Hur ska unga och ekonomiskt svaga–

–komma in på bostadsmarknaden?

Och vem ska finansiera framtidens bostäder?

Det som sker nu är ett systemskifte av samma dignitet–

–som när vi gick från statlig lånefinansiering–

–till en bostadsmarknad som upprätthålls av banksystemet.

Men nu är det från lånat till eget kapital.

Det får precis samma djupa konsekvenser.

Utan att riktigt förstå det–

–håller Borg, Thedéen, Ingves och Bolund på–

–att utlösa en kris som de sägs argumentera emot.

Det hoppas jag Bolund kommenterar.

Den frågan kommer att jaga honom hela mandatperioden.

Utlösa en kris... Vad tror du om det?

Som jag sa i det tidigare svaret–

–är den stora risken för bostadsmarknaden–

–om vi får en härdsmälta i ekonomin:

Om bankerna slutar att låna ut, man saknar finansiering–

–till bolånekunder och fastighetsbolag.

Då får vi ett race rakt ner mot botten.

Det ligger inte i närheten av vad vi ser nu.

Nu har vi ett byggande som är på en historiskt hög nivå.

Sen delar jag Weiss bedömning att vi behöver–

–hitta åtgärder för speciella grupper–

–som inte kommer in på bostadsmarknaden.

Unga och människor som inte har tjocka plånböcker.

Där måste vi titta brett.

Vi har investeringsstödet för hyreslägenheter–

–med hyror som folk har råd med.

Det leder till att det nu byggs tiotusentals lägenheter–

–som inte annars skulle ha kommit ut.

Samtidigt störtdyker bostadsbyggandet överlag.

Framförallt i regioner som Stockholm och Mälardalen.

Det har varit en nedgång, men från höga nivåer.

Tittar man tillbaka är vi på högre nivåer–

–än vad vi har sett på årtionden.

Men fortfarande lägre nivåer än vad Boverket–

–anser att det krävs för att fylla behovet.

Ja, vi behöver se vad vi kan göra för att upprätthålla–

–en hög nivå på byggande.

Där använder vi ekonomiska stimulanser–

–som man inte har använt historiskt.

Vi tittar även på byggregler.

Går det att korta byggtider och minska byggkostnader?

Där vi måste ha ett samarbete mellan olika nivåer.

Staten kan göra sitt–

–men kommunerna har bostadsförsörjningsansvaret–

–och sitter på markområdena.

Om de tar mycket betalt för mark–

–driver det upp byggkostnaderna.

Många aktörer är inblandade.

Vi behöver lyfta frågan om en social bostadspolitik.

Hur kan vi vidta åtgärder som gör att människor–

–som har svårt att få tillgång till en trygg bostad–

–faktiskt kan göra det.

Bostaden är grunden för så mycket annat.

Möjligheten att kunna studera det man vill–

–att kunna ta det jobb man vill ha och planera sitt liv.

Här finns det en brist i bostadspolitiken.

Där vill jag ge Lennart Weiss rätt.

Social bostadspolitik, säger du.

Det kräver stora reformer.

Det är sällan populärt bland folket–

–att göra de här stora förändringarna som krävs.

Många skriker att vi behöver en stark minister–

–som vågar ta tag i de här frågorna. Är du den personen?

Ja, det vill jag hoppas.

Vi har en mer aktiv bostadspolitik–

–än vi har haft på länge i Sverige. Det behövs.

Det har varit stora svängningar i bostadspolitiken.

Ingen tidigare regering har tagit sitt fulla ansvar.

Det har varit för mycket politisk prestige–

–i bostadspolitiken. Där behöver vi arbeta för–

–att lösa upp de låsningar som har funnits.

Vi har haft tidigare stor statlig inblandning–

–med stora subventioner, som har styrt marknaden–

–på ett inte alltid lyckat sätt.

Det kan ha lett till en del av bostadssegregationen.

För mycket subventioner?

Ja, när man byggde miljonprogrammen–

–var den en väldigt aktiv statlig inblandning–

–som hade en hel del nackdelar också.

Sen blev det en avreglering–

–där man drog bort sig helt från bostadspolitiken–

–och inte tog ett politiskt ansvar.

Det var också att gå för långt.

Vi behöver hitta en mellanväg där vi ser till att grupper–

–som marknaden inte klarar av att försörja med bostäder–

–kan få en bostad som passar ens plånbok och livssituation.

Där behöver vi se vad vi kan göra från politiskt håll.

Men vi vet att de stora reformerna på bostadsmarknaden–

–kostar väldigt mycket pengar.

De pengarna finns inte i den här januariöverenskommelsen–

–så vitt vi har förstått.

Hur ska man finansiera så här stora strukturreformer?

Brist på kapital är inte det stora problemet i samhället.

Det finns mycket kapital i olika former.

Vi har ett högt sparande i hushållen.

Vi har stora institutionella investerare–

–som sitter på mycket kapital.

Våra pensionsfonder är aktiva på bostadsmarknaden–

–och bygger fastigheter i en hög takt.

För min del handlar det om att skapa–

–incitament så att man också vill gå in med kapital–

–för att bygga framtidens boenden och fastigheter.

Även kommersiella fastigheter.

Kopplingen mellan att bygga hållbart, miljöanpassat–

–och finansmarknadens intresse att gå in, är tydlig.

Marknaden för gröna obligationer växer snabbt.

Vi är ett av föregångsländerna.

De har gått till att bygga–

–hållbara bostäder och fastigheter.

Där kan man koppla ihop finansmarknadens behov–

–av gröna investeringar–

–med bostadsmarknadens behov av mer byggande.

Det kräver att byggherrarna ser möjligheterna–

–och bygger på ett hållbart sätt.

Där finns det mer att göra.

Bygga hållbart kostar ju pengar.

Nåt som vi har pratat om i många avsnitt–

–är hur de unga ska komma in på bostadsmarknaden.

Det byggs bostäder som är dyra.

Nu pratar du om subventioner.

Men rent konkret, hur ska man få in de unga–

–och ekonomiskt svaga på bostadsmarknaden?

Det har varit ett problem att man har byggt ensidigt–

–för de som har de tjockaste plånböckerna.

Nu är det en pyspunka på den marknaden.

Det finns inte den efterfrågan som man hoppades på.

Då måste man rikta om blicken och se–

–hur man kan bygga där det finns en stor efterfrågan.

Det finns det ju för bostäder som har rimligare kostnader.

Man behöver inte de lyxigaste lösningarna–

–utan en bostad som ger trygghet–

–och där man kan betala vad det kostar.

Min övertygelse är att det går att hitta en affärsmodell–

–som gör att man kan bygga även de bostäderna.

Det finns aktörer som har det fokuset på marknaden.

Jag vill se hur vi kan ge bättre förutsättningar–

–för de att konkurrera, ta byggprojekt–

–och erbjuda den typen av boenden.

Min förhoppning är att andra byggherrar–

–ser den marknadsnischen och riktar sig ditåt.

Det finns en ambition att ni ska gynna–

–de som bygger billigare?

Investeringsstöden som vi har enats om i januariavtalet–

–Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet–

–och Socialdemokraterna, handlar om–

–att enas mellan staten och den som bygger.

Om vi går in med en investering–

–tar byggherren på sig att bygga–

–med lägre kostnader och hålla nere hyresnivåerna.

Det är ett exempel på att man samverkar för–

–att skapa möjligheter för boenden–

–som inte har de högsta kostnaderna.

Vi har ett annat klipp, Petra.

Det är från en annan podd på Kvadrat, Fattig eller rik.

En följetong är: Hur ska Ara hitta boende?

I det här klippet ser vi Ara–

–och en annan medarbetare på EFN.

Det handlar om deras resa för att finna ett boende.

Det är så svårt att få tag på–

–ett hyreskontrakt i första hand.

Din och min situation, Albin–

–är mycket mer annorlunda...

Hela situationen för de som ska in på marknaden överlag–

–har blivit problematisk åt två håll.

Det finns inga hyresrätter, så man måste köpa.

Men priserna har dragit iväg så även om man–

–kan bära månadskostnaden, för att man har ett jobb–

–får man inte ihop en halv miljon i kontantinsats.

Det är där som skon klämmer.

"Inte en sportmössa för att få ihop pengarna."

Där håller jag med Albin.

Prisökningen som vi har sett–

–inte minst i storstäderna under lång tid–

–har ökat med minst 10 % varje år under decennier.

Det har stängt ute många människor från bostadsmarknaden.

Jag är glad att vi inte ser den utvecklingen längre.

Nu stabiliseras bostadsmarknaden.

Det ger över tid större möjligheter för människor–

–att ta steget in, även förstagångsköpare.

Det farligaste hade varit om vi bara–

–hade sett allt högre priser.

Då blir det omöjligare för varje år.

Sen håller jag med om att det kan vara svårt–

–att samla ihop till en kontantinsats.

Kraven är höga på att man måste ha eget kapital–

–för att komma in på marknaden.

Där måste vi fundera: Finns det vägar framåt?

Miljöpartiet har lyft frågan–

–om vi inte behöver ha ett stöd för att spara ihop–

–till en kontantinsats, ett subventionerat bosparande.

Det är en väg för att minska tröskeln–

–för de som behöver ta sig in.

Det finns andra europeiska länder–

–som har subventionerat sparande.

Men det kan dyka upp här i framtiden?

Det är en intressant tanke.

Men vi behöver också se till–

–att hyresmarknaden också är aktiv–

–och att det byggs fler hyreslägenheter.

Jag har respekt för en ung person som inte vill–

–gå in i den största ekonomiska affären med panikkänsla.

Det kanske passar bättre under studietiden–

–att man har ett hyreskontrakt istället.

Sen ska det finnas möjligheter att köpa ett boende–

–och känna en långsiktig trygghet.

Hur ska vi få igång byggandet av fler hyresrätter?

Kan du ge några tydliga besked–

–om vad som händer med marknadshyror i befintligt bestånd?

Många pratar om bruksvärdesprincipen–

–att hyrorna ska vara på samma nivå–

–i alla likvärdiga hyresrätter.

Och att hyran sätts i förhandling med hyresgästföreningen.

Det är en av de stora låsningarna i marknaden.

När det handlar om nybyggnation av hyresrätter så...

Tycker man att hyressättningen är problemet–

–då har vi tagit ett stort steg framåt–

–som innebär att vi ska ha marknadshyror i nybyggnation.

Jag tror inte att det gör så stor skillnad–

–i storstadsområden, för där har vi presumtionshyror–

–som ligger nära vad betalningsförmågan är.

Men det borde göra att intresset för–

–att bygga hyreslägenheter inte minskar, utan bibehålls.

När det gäller det befintliga boendet måste vi–

–ha respekt för att det är människors liv–

–och ekonomi vi pratar om.

Att göra radikala förändringar på kort tid–

–skulle riva upp tryggheten för många i samhället.

Det är inte ansvarsfull politik.

Ska det göras förändringar måste de ske gradvis.

Där är den svenska modellen, där man kommer överens–

–mellan olika parter, den bästa vägen–

–och det som vi lutar oss på i januariavtalet.

Låt oss sätta igång samtal om hur läget eller...

Om det är en extra bra lägenhet–

–bör man också få ett avtryck av det i hyressättningen.

Men den gradvisa vägen är den som är framkomlig.

Att göra radikala grepp skulle snarare leda till–

–större låsningar och att det blir ännu osäkrare–

–för hyresgäster och de som vill bygga.

Små förändringar, tänker du?

Det som vi är inne på i januariavtalet–

–är just att ha en diskussion mellan hyresgäster–

–och de som har fastigheterna. Och se om man kan få–

–ett större avtryck för läget i hyressättningen.

Just rörligheten på bostadsmarknaden är ett problem idag.

Flyttskatten och amorteringskraven pekas ut–

–som orsaker till att flyttkedjorna inte kommer igång.

VI har många som sitter kvar i ensamhushåll i villor.

Vad anser du om flyttskatten? Bör den ses över?

Där har vi tagit ett viktigt steg i januariavtalet–

–och sagt att räntan på uppskovsbeloppet ska strykas.

Det är ett sätt att se till att det inte blir för höga–

–kostnader i omställningen om man bor ensam–

–i en stor villa och tänker köpa en lägenhet.

Det ska inte bli en för hög tröskel som gör–

–att man stannar i ett boende som inte passar.

Sen ska vi göra en större översyn av skattesystemet.

Där finns det förutsättningar att titta på–

–olika skatter som berör boendet.

Till exempel de skatter som träder in när man flyttar–

–reavinstskatter och annat, men även andra skatter.

Till exempel har ränteavdragen diskuterats.

Då kan vi göra ett större sammanhållet paket–

–som kan leda till en bättre fungerande bostadsmarknad.

Det här tror jag många är intresserade av.

Skatteverket skickade nyligen ut deklarationen för 2018–

–till alla som har en digital brevlåda.

Där kunde man se att taxeringsvärdena i landet–

–ökade med i genomsnitt 26 %.

Det innebär ingen större skillnad–

–eftersom fastighetsavgiftens tak är på 8000.

Men det pågår diskussioner om att höja fastighetsavgiften–

–eller återinföra fastighetsskatten.

Det är nåt som oroar många som äger en villa.

Har du några besked om vad som kommer att hända?

Att återinföra den gamla fastighetsskatten–

–är inte aktuellt och inget som jag hör diskuteras.

Däremot bör man vara beredd på att det lyfts in–

–beskattning av fastigheter som en del i en skatteöversyn.

Men det är alldeles för tidigt att säga hur det blir.

Det är en lång process och vi behöver–

–först få bättre beslutsunderlag och veta–

–vilken väg det leder till och vilka effekter det får.

Sen behöver vi komma överens politiskt.

Men förutsättningarna är bättre än på länge–

–i och med samarbetet vi har med Socialdemokraterna–

–Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Om vi kommer fram till nånting–

–kan det vara stabilt över lång tid.

Det är svårt att se en regering–

–där inget av de partierna är med och påverkar.

Om vi kommer överens om nåt tror jag att det står sig.

Det är bra i de här sammanhangen.

Att ha en ryckighet där vi ändrar villkoren för hushållen–

–är inte en bra väg för att skapa trygghet.

Ingen ny fastighetsskatt–

–men att justera fastighetsavgiften är troligast?

Det som har diskuterats är att den förändring man gjorde–

–där man sänkte beskattningen på fastigheter–

–har drivit på prisutvecklingen.

Det har istället gjort att man har pengar att köpa–

–och gjort bostäderna ännu dyrare.

Regionalpolitiskt har det blivit stora lättnader–

–för de med de attraktivaste områdena–

–medan det kan bli högre kostnader i glesbygdsområden.

Där hör jag diskussioner om det är en rimlig utveckling.

Var det det man hade i sikte när man genomförde reformen?

Det är lämpliga frågor att ta in–

–när vi diskuterar en bredare beskattning på bostadssidan.

Just fastighetsskatten har ju varit en fråga–

–som man byter ståndpunkt kring.

Men det är vad du tycker?

Jag har noterat att finansministrar–

–som är i sin finansministerposition–

–inte gillar att diskutera fastighetsskatten.

Men när man har lämnat är det attraktivare–

–att prata om det som en bra skattebas.

Många ekonomer enas om att det är en bra bas.

Men jag har förståelse för att man också vill känna–

–en trygghet i att kostnaden inte bara stiger–

–på ett sätt som man inte kan påverka själv.

Det är en balans mellan vad som är ekonomisk rationellt–

–och vad som är politisk möjligt.

Många mäklare som vi har pratat med–

–pekar ut det skärpta amorteringskravet–

–som "för mycket för sent".

Vad bör hända med de amorteringskrav som ligger idag?

Jag vill påminna om hur situationen såg ut innan–

–vi började göra låneutvecklingsförändringar.

Sverige stack ut internationellt.

Vi hade en snabb ökning av skuldsättningen–

–betydligt högre än många länder i Europa.

Men vi hade också en amorteringskultur–

–som var på väg åt helt fel håll.

Det blev närmast naturligt att man inte–

–betalade av på sina skulder alls.

Man satt med amorteringsfria lån som skulle vara för evigt.

Det var en farlig utveckling.

Jag är glad att vi har vänt den.

Genom amorteringskraven har vi en sund amorteringskultur:

När man tar lån har man en plan–

–för hur man ska betala tillbaka pengarna.

Det gör också att riskerna i svensk ekonomi–

–har minskat och blir mer hanterbara.

Så de bör ligga kvar där de är nu?

I dag har vi inga planer på att riva upp dem.

Däremot är det här ett stort pussel.

Det är mycket som påverkar–

–både privat- och samhällsekonomin.

Till exempel har skattesystemet en stor påverkan–

–på intresset för att ta upp lån och skuldsätta sig.

Gör vi förändringar i skattesystemet kan det–

–få följdverkningar i hur Finansinspektionen–

–ser på de verktyg som man nu använder sig av.

Finansinspektionen har varit tydlig med att förändrade–

–ränteavdrag kan förändra hushållens beteende och...

Konsumtionsvilja...

...hur attraktivt det är att ta mer lån.

Får vi en förändring där så kan det påverka–

–Finansinspektionens syn på de verktyg som används i dag.

Men det är viktigt att hålla isär rollerna.

Vi sätter de politiska ramarna–

–men Finansinspektionen är ansvarig–

–för den makroekonomiska stabiliteten.

I dag ser både de och jag som ansvarig minister–

–ett behov av att ha amorteringskrav–

–för att behålla en sund amorteringskultur.

Men om samhällsekonomin förändras–

–kan det ske förändringar i den verktygslåda vi använder.

Nu ligger båda sakerna på ditt bord.

Det ger dig kanske större möjlighet att driva fram–

–frågorna på ett annat sätt än dina föregångare.

Det är en bra portfölj att ha både bostadsmarknaden–

–och finansmarknaden, som ju är intimt sammankopplade.

Många av finanskriserna genom åren har haft sitt ursprung–

–på bostadsmarknaden, som den amerikanska subprime-krisen.

Vi har inte heller en bostadsmarknad som fungerar–

–om inte finansmarknaden kan ge krediter.

Både till de som bygger och de som vill köpa en bostad.

Så det är en bra kombination. Och det är en bra idé–

–att ta in bostadspolitiken i finansdepartementet.

Bostadsfrågorna kommer närmare den ekonomiska politiken.

Tiden börja rinna ut.

Kan du dela med dig av nåt slags vision?

Var är vi när din mandatperiod är över?

Hur ser bostadsmarknaden ut?

Finns det mer bostäder för unga?

Vi ska ha ett byggande som är stabilt över tid.

Vi ska inte se de stora fluktuationerna–

–där det ibland byggs jättemycket, ibland jättelite.

Det är dåligt för alla parter.

Utan en stabil utveckling där vi bygger–

–i takt med befolkningsutvecklingen.

Men också att vi bygger så att alla–

–får möjlighet att få en bostad.

På senare år har det byggts mycket för de–

–som har de största ekonomiska musklerna.

Det tredje är att vi måste bygga hållbart för framtiden.

Vi måste minska det klimatfotavtryck som vi har idag–

–från bostadsbyggandet. Där finns mycket att göra.

Där kommer vi med åtgärder från regeringens sida–

–för att även byggsektorn ska vara hållbart i framtiden.

Ditt besked till Ara och Albin–

–är att det kommer finnas mer bostäder åt unga–

–när mandatperioden är över?

Vi har nu en aktiv bostadspolitik med investeringsstödet–

–som gör att tiotusentals lägenheter, med hyresnivåer–

–som även unga har råd att betala, kommer ut på marknaden.

De hade inte kommit fram utan den här aktiva politiken.

Det kommer att vara viktigt, särskilt för unga.

Sen måste man fundera på om det behövs fler åtgärder.

Kanske ett subventionerat bosparande.

Eller andra vägar för att se till att även unga–

–har en möjlighet att skapa en trygghet i sitt boende.

Det är ämnen som vi har anledning att återkomma till.

Vi ber att få tacka vår gäst–

–Sveriges finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund.

Tack så mycket.

Nu bjuder vi på nyheter i korthet.

Den senaste månaden har både–

–bostadsrätts- och villapriserna i landet stått stilla.

Den senaste tremånadersperioden har bostadsrättspriserna–

–gått ner med 2 % och villorna med 1 %–

–enligt Svensk Mäklarstatistik.

Malmö sticker fortsatt ut.

Där stiger priserna några procent.

Det har blivit svårare att sälja ettor.

För ett år sen infördes det nya amorteringskravet.

En tydlig effekt syns nu i antal bostadsförsäljningar.

Där sticker Stockholm och smålägenheter ut.

Där har det sålts 37 % färre ettor i februari–

–jämfört med för ett år sen, enligt Hemnet.

Betydligt fler fastigheter ägs av män än kvinnor.

Det visar ny statistik från Lantmäteriet.

Drygt 450 000 fastigheter helägs av kvinnor–

–medan nära 780 000 ägs av män.

Sveriges nya finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund avser föra en mer aktiv bostadspolitik än tidigare bostadsministrar. Flera stora reformer ligger på bordet, bland annat ska fastighetsavgiften och ränteavdraget ses över. Han är också positiv till att införa statligt subventionerat bosparande för att hjälpa unga att komma in på bostadsmarknaden.

”Ingen tidigare regering har tagit sitt fulla ansvar. Det har varit för mycket prestige i bostadspolitiken. Nu behöver vi arbeta för att lösa upp de låsningar som funnits”, säger Bolund i EFN:s bostadspodd Kvadrat. ”Vi kommer se till att tiotusentals lägenheter med rimliga hyresnivåer kommer ut på marknaden, viktigt särskilt för unga. Sen måste vi titta på andra åtgärder, som ett subventionerat bosparande till exempel.”

Programledare: Petra Bergman och Joakim Båge

  • Så investerar du i bitcoin1:43

    Så investerar du i bitcoin

    Det finns två sätt att investera i bitcoin: Antingen skaffar du en digital plånbok och köper riktiga bitcoin, eller så investerar du i värdepapper som...

  • Allt du behöver veta om Hemnets utmanare19:25

    Allt du behöver veta om Hemnets utmanare

    I säsongspremiären av Kvadrat får du veta mer om Boneo, sajten som vill utmana Blocket. Dessutom går vi igenom den senaste försäljningsstatistiken och faktorerna som kan påverka höstens bopriser.

  • Så gör du om ditt resebolag går i konkurs1:39

    Så gör du om ditt resebolag går i konkurs

    Många resor påverkas efter konkursen av brittiska resebolaget Thomas Cook. I Sverige finns regler för hur resenärer ska ersättas om så kallade paketresor avbryts eller ställs in. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Så skapar du en budget som fungerar2:47

    Så skapar du en budget som fungerar

    En budget kan kännas komplicerad och det avskräcker många från att ens försöka. Men det behöver det inte vara! Albin Kjellberg tar dig igenom grunderna...

  • Kortköp kan nekas av nya betalningsregler1:42

    Kortköp kan nekas av nya betalningsregler

    14 september träder nya regler i kraft i enlighet med EU:s andra betaltjänstdirektiv PSD2. Det innebär kort att majoriteten av alla nätköp måste verifieras av kunden och kortköp i butik kan nekas om pinkoden inte används.