Kan shoppa hur mycket som helst på nätet

utan att betalningsförmågan kontrolleras

Varje gång vi köper nåt via postorder eller på nätet och väljer att betala mot faktura–

–så räknas det som ett kreditåtagande.

Men när det gäller fakturakrediter är det bara i undantagsfall–

–som företagen behöver göra en kreditupplysning.

Det är lätt att klicka på en bok eller joggingskor, och så tänker man: "Det var så mycket."

Men vad blir det sammantaget, allt det man köpt?

Man kan ju handla veckans alla dagar.

Om man då bara betalar för måndag–onsdag, så kan fredag till söndags–inköpen–

–till slut hamna hos oss, så handlar man igen på måndagen.

Det blir allt vanligare att vi gör våra inköp på nätet.

Näthandeln har ökat stadigt det senaste decenniet.

Under förra året steg omsättningen med 16 % och är nu uppe i nästan 43 miljarder kronor.

Även om allt fler betalar med kort när de beställer nåt på nätet–

–är det fortfarande drygt en tredjedel som hellre väljer att få en faktura.

E–handeln framförallt har en logik som gör det väldigt attraktivt att handla mot faktura och krediter.

Logiken är enkel. Det är bra för konsumenten att handla på nätet. Att först få hem varan och känna på den–

–och se att allt funkar eller att storleken passar. Därefter gör man sin betalning.

Folk kanske tar krediter de inte är medvetna om.

De har köpt nåt online, får hem en faktura, men de ser inte det som att de har tagit en kredit.

Konsumentkreditföretagen är en branschorganisation för snabblåneföretag.

De har ett egenintresse i kreditmarknaden, men är kritiska till att nätköpen sällan föregås av en kreditprövning.

Det är väldigt konstigt för här har lagstiftarna gjort undantag för den här typen av fakturaköp–

–där bolagen inte behöver göra en kreditbedömning på individen.

Dessutom riktas kritik mot att konsumenten ofta erbjuds delbetalning på fakturan.

Då har de faktiskt erbjudit konsumenten en kredit redan i det skedet–

–och då har de faktiskt inte gjort en kreditprövning. Jag tycker nog att man är ute i gråzonen på lagstiftningen.

Det går att köpa nästan vadsomhelst på nätet idag. Kläder, skor, böcker och heminredning.

Men allra vanligt är att köpa hemelektronik.

Omsättningen låg på drygt 10 miljarder kr förra året.

Det motsvarar nästan en fjärdedel av den totala försäljningen inom hemelektronikbranschen.

Vi har inte haft anledning att ta upp frågan om kreditgivning än, men vi kan komma att behöva göra det–

–om det skulle visa sig att vi agerar på nåt sätt som är fel eller tveksamt, men hittills har vi inte gjort det.

Men Kronofogdemyndigheten menar att näthandeln behöver ses över.

Det tror jag är en bransch som vi över tid måste titta på.

Hur kan man reglera den? Det gäller att stimulera till att man som medborgare och som konsument–

–förstår vad det får för konsekvenser.

Vi handlar allt oftare på nätet. När vi väljer att betala mot faktura är det sällan företagen behöver göra en kreditupplysning. Det här kan leda till att fler blir överskuldsatta.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 0.5%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite 0.2%

Vinnare & förlorare

THQ Nordic 4.3%
Beijer Ref 4.3%
Peab 2.8%
Attendo -1.5%
Paradox Interactive -2.5%
Nolato -7.3%
Uppdaterad mån 17:35
Fördröjning 15 min
  • Sommartankar med Svahn: parekonomi6:06

    Sommartankar med Svahn: parekonomi

    En av de vanligaste orsakerna till bråk i relationer är pengar. Investeraren och bloggaren Anna Svahn tycker att ekonomidiskussionen bör komma tidigt i förhållandet. 

  • Så ser aktieägandet ut i Sverige1:29

    Så ser aktieägandet ut i Sverige

    Närmare en femtedel av alla svenskar äger aktier. Förutom att det är fler män än kvinnor som handlar i aktier, så finns det också stora...

  • Bostadspriserna på väg att stabiliseras3:39

    Bostadspriserna på väg att stabiliseras

    Under måndagen presenterades färska bostadssiffror från Valurguard. Priser på villor sjunker 0,6 procent medan bostadsrättspriserna går ned 0,4 procent. Säsongjusterat går dock priserna upp för tredje månaden i rad. Lena Fahlén från Handelsbanken kommenterar.