Så hanterade fondspararna turbulensen

Coronakrisen har ställt till med turbulens för svenska fondsparare.

Jag har med mig Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening.

Hur har svenskarna gjort med sina fonder i den här marknadsturbulensen?

Man har agerat.

Under mars månad när det var som mest skakigt–

–sålde man av aktiefonder, långa räntefonder, blandfonder–

–och köpte på sig korta räntefonder.

Det är historiska mått på alltihop.

Det var en exceptionell period i världen och på de finansiella marknaderna.

Det syns i vår samlade statistisk.

Har beteendet ändrat sig mot när krisen började?

Börsen har ju lugnat sig lite. Känner du av lugnare tendenser från spararna?

Det vi vet från tidigare kriser, om man nu vågar jämföra–

–är att när man är mitt uppe i krisen är det svårt att veta vad man ska göra.

Då agerar fondsparana och säljer.

Så fort det värsta är över brukar man hitta tillbaka ganska fort.

Vi släpper ny statistik om några dagar.

Tendensen är att fondspararna hittar tillbaka till fonderna som tidigare.

För inte så länge sen släppte ni en undersökning–

–där signalen var: "Vi månadssparar och tror att det blir bättre till slut."

"Efter regn kommer solsken." Hur sätter du i relation till–

–att det ändå såldes ganska bra, enligt er samlade statistik?

Det verkar som om budskapet som jag och många andra hamrar in–

–att det viktigaste man kan göra är att månadsspara.

Det är den bästa riskstrategin man kan ta. Man köper både i upp- och nedgång.

Den verkar ha fastnat hos svenska fondsparare.

Vi frågar om man har ändrat i sitt långsiktiga fondsparande–

–eller sitt kontinuerliga månadssparande som följd av coronakrisen.

Då säger 87 % att man inte har gjort några förändringar.

Man fortsätter månadsspara.

Trots att det var stora försäljningar under mars–

–så är det här ett ljus i tunneln ändå att man fortsätter månadsspara–

–och att budskapet vi har hamrat in i decennier verkar ha fastnat.

Så även om man sålde av och tog hem vinster–

–stängde man inte av autogirot till månadssparandet. Det är en ljuspunkt.

Det tycker jag. Både du och jag vet att träffa botten eller toppen–

–kan ingen. Den personen som vet kommer att bli jätterik fort.

Men det är det ingen som vet. Då har den bästa strategin historiskt varit–

–att månadsspara. Då köper man i upp- och nedgång och sprider risken.

Den strategin kommer att vara lika framgångsrik framöver.

I undersökningen lät det som om man utifrån förutsättningar–

–hade en ganska optimistisk bild om framtiden.

Absolut. Man tror på börsen–

–i ett långsiktigt perspektiv. Åtta av tio tror att börsen kommer att vara positiv–

–sett fem-tio år framåt.

Det är också helt rätt, höll jag på att säga. Det vet man ju inte.

Men historiskt har nästan alla tioåriga börsperioder varit positiva.

Vikten av långsiktighet och att vara kontinuerlig och regelbunden–

–och inte göra för hastiga "köp"- och "sälj"-knapptryck mitt i en kris...

Det är strategier som har gått hem historiskt och som fortsätter gå hem.

Nu har det lugnat sig lite, men när det var som mest dramatiskt–

–var det en del fonder som behövde stänga för uttag.

Om man som fondsparare inte riktigt hängde med på vad som hände–

–och vad det innebar och blev lite rädd efter det...

Kan du guida lite? Hur ska man tänka kring att fonder kan stänga ibland?

Rädd behöver man inte vara, även om jag förstår känslan.

Det här var en exceptionell period. Det som gjorde att man stängde–

–var att prisbilden var svår. Anledningen till att man stängde–

–var att ta till vara andelsägarnas gemensamma intressen.

Det vill säga spararna. Om både du och jag äger fonden–

–och en av oss vill sälja, men det går inte att sätta ett ordentligt pris...

Då stängde man för att ta tillvara de som vill vara kvar i fondens intressen.

Det är inget man behöver vara orolig för.

Det var en exceptionell åtgärd under en exceptionell period.

Det är inget man bör vänja sig vid att det händer till och från under ett år?

Absolut inte.

–Tack så mycket, Gustav Sjöholm. –Tack.

Coronakrisen har skapat turbulens för de svenska fondspararna. Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening, utreder läget på fondmarknaden. Han beskriver hur svenskarna agerade när turbulensen tog sin början.

”Det var en exceptionell situation. Både i världen och på de finansiella marknaderna och det syns i vår samlade statistik”, berättar han och tillägger att det är svårt som sparare att veta hur en kris ska hanteras mitt i den och att en del säljer av på grund av det.

”Tendensen är dock att man hittar tillbaka till fonder, det har man gjort tidigare.”

Gustav Sjöholm uppger att den bästa typen av sparande är det kontinuerliga månatliga, där det köps både i upp- och nedgång. Och statistik från Fondbolagens förening visar att de allra flesta behöll den strategin i krisens tidiga skeden.

”Trots att det var väldigt stora försäljningar under mars månad så är det här ett ljus i tunneln”, säger han.

Redaktör: Albin Kjellberg

  • Därför pressas elpriserna2:25

    Därför pressas elpriserna

    Efter en vinter med mycket snö i fjällen väntas en kraftig vårflod. Det fyller lagren och kan pressa elpriserna till rekordlåga nivåer. I sommar kan...

  • #Uppesittarkväll 25 maj2:05:57

    #Uppesittarkväll 25 maj

    #Uppesittarkväll är tillbaka med en bolagsspecial. På plats i studion finns Tobiis vd Henrik Eskilsson, Cibus vd Sverker Källgården och finanschefen Jörgen Gullbrandsson från Storytel.

  • Sparekonomens hemestertips2:33

    Sparekonomens hemestertips

    Semestern i år lär bli annorlunda för de flesta. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, tipsar om hur du ändå kan få en bra sommar.

  • Spara effektivt med cykeln1:31

    Spara effektivt med cykeln

    I pandemitider undviker allt fler kollektivtrafiken. Det gör att biltrafiken ökar men allt fler väljer också cykeln i större utsträckning. Det är en vinst, både för ekonomin och miljön. 

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier