Gräddfilen till ett förstahandskontrakt

Petra, visste du att det finns en ny bostadsförmedling?

Nej. När vi pratade om det inför programmet–

–hade jag ingen aning. Det blir spännande att grotta i.

Härligt. Då kör vi igång.

Jag säger välkommen till veckans gäster:

Hedi Kurda, vd och grundare av HomeQ.

Frank Strand, managementkonsult på Sharing Capabilities.

Välkomna.

Vi dyker in i ämnet för veckan.

Uppemot 700 000 står i bostadskö bara i Stockholm.

Vad är problemet?

I grunden är kön ett symptom på ett systemfel.

Det är inte 700 000 som behöver en lägenhet.

Folk står i kö för en subventionerad lägenhet–

–som man kan komma att behöva, men kanske inte nu.

Mitt korta svar är att hyresregleringen är orsaken.

Frank?

Jag håller med om att det är ett symptom–

–på ett större problem

Tittar man på antalet aktiva i bostadskön–

–har det varit runt 14 % de senaste två åren.

Kön fortsätter växa.

Det handlar snarare om hela bostadsmarknaden.

Ju mer dysfunktionell den ägda sidan blir–

–desto fler söker sig till kön för att säkra...

När det kostar så lite att stå i kön–

–är det fler som ställer sig i kön.

Så 14 % av de 700 000 är ute och letar bostad?

700 000 låter helt galet. Det är en oändlig kö.

De som ställer sig i kön för att det är en investering.

Kötid blir en kapitalvara på en marknad–

–där man kan realisera det.

Säg att du äger en bostadsrätt.

När du ska realisera värdet på den...

Om du säljer och köper nytt på samma marknad–

–kan du inte hämta hem vinsten.

Men om du går mellan upplåtelseformer–

–kan du realisera vinsten men ändå ha god boendekvalitet.

Men med tanke på hur bostadskön har utvecklats–

–har nog många gjort den kalkylen.

Det är inte bara ett Stockholmsproblem.

Enligt Boverket så råder det bostadsbrist–

–i 243 av landets 290 kommuner.

Det här handlar inte bara om att det är dyrt i Stockholm.

Dyrt...?

Beträffande hyresrätter handlar det oftast inte om priset.

Lägenheter som redan finns är väldigt billiga.

Priserna är subventionerade. Det är därför folk köar.

Man kan få en lägenhet nån gång på Östermalm–

–för 5 000 i månaden. Marknadsvärdet är 15 000 i månaden.

Att mark är dyrt är ett Stockholmsfenomen.

Men det är inte den stora orsaken till–

–att hyresmarknaden är dysfunktionell.

Det Frank sa om att realisera vinsten från bostadsrätten–

–måste man flytta in i en hyresrätt.

Det beror ju på att bostadsrättsmarknaden–

–har marknadspriser.

I hyresrätten bor man subventionerat.

Rent rationellt skulle det ekonomiska incitamentet–

–att gå från bostadsrätt till hyresrätt vara mindre–

–om hyresrätten kostade så mycket som den var värd.

Vi behöver inte gå in på det filosofiska i att...

...eller det politiska i att det finns en poäng med–

–att subventionera hyresrätter.

Folk som inte har det jättebra ställt kan bo på Östermalm.

Om man tittar på bristen på billiga bostäder–

–på attraktiva orter. Hur ser det ut i landet?

Ni finns i rätt många städer?

I dagsläget i 35 orter.

Bostadsbrist... Egentligen är det bara bostadsbrist–

–för en viss kategori av människor.

Men att det är hög efterfrågan på hyresrätter–

–är inget Stockholmsfenomen. Vår data visar samma sak–

–i Linköping, Norrköping, Eskilstuna...

Det här är inget Stockholmsproblem.

Det visar ju Boverkets statistik.

Det kallas bostadsbrist i 243 av 290.

Det är flera saker som styr när vi väljer som individer.

Systemet är riggat för att du ska sitta still.

Om du lägger om lånen kan du behöva låna nytt.

Då kommer amorterings- och kapitaltäckningskrav in.

En del av värdeökningen realiseras.

Det gör att systemet har en låsning.

Man har trimmat delar, men det blir suboptimeringar.

Man tar bort fastighetsskatten, har kvar ränteavdraget...

Man låser fast det. Det är ett brett problem.

Sen lägger man till en åldrande befolkning.

Då har man en bostadsmarknad som står still.

Man får en överkonsumtion av bostadsyta.

Flera äldre som kanske är ensamma–

–men ekonomin att flytta in i...

Hur kan man hitta en övergång så att man får till–

–en flyttkedja som många kommuner funderar över?

Det finns de som vill flytta i in i husen–

–men rörelsen kommer inte igång.

Det handlar om incitamenten att flytta.

Det driver upp fokuseringen på hyresmarknaden.

Har inte regeringen tagit upp det i 73-punktsprogrammet?

Att det ska gå mer mot marknadshyror i nyproduktionen.

Stockholm stad har analyserat differensen–

–mellan de bostäder folk ställer sig i kö för att få–

–det är inte primärt nyproduktionen.

Det som byggdes före millennieskiftet

Där har hyresregleringen haft effekt på prissättningen.

Så förslaget i 73-punktsprogrammet lättar inte upp–

–situationen för bostadssökande?

Inte ur ett kort perspektiv. Nyproduktionen står för–

–ett tillskott på runt 1 % per år.

Vad blir nettoeffekten?

Det är många här och nu som har problem.

Nyproduktionshyrorna ligger ganska högt.

Man kan tänka att det är ett steg–

–mot en mindre reglerad prissättning på hyresmarknaden.

Hedi, du har tänkt till kring det här–

–och startat ett bolag för förmedling av hyresrätter.

Lite kort... Vad är HomeQ?

Vi samlar hela Sveriges hyresmarknad på en plats.

Om du som bostadssökande letar lägenhet–

–i Stockholm, Göteborg, Kiruna eller Malmö–

–ska du kunna se lediga lägenheter på en plats–

–och smidigt kunna lämna en intresseanmälan.

Vi erbjuder en mjukvara, den första i hela Norden–

–som automatiserar uthyrningsprocessen åt fastighetsbolagen.

Folk kan smidigt hitta och lämna intresseanmälan–

–och fastighetsbolagen effektiviserar sina processer.

Det är den korta storyn om vad vi gör.

En stor skillnad–

–nåt som har varit kontroversiellt i Göteborg–

–är att tidigare har det funnits system–

–där man behövt stå i kö för att få en bostad.

Det har baserats på hur länge man köat.

Sist i kön får vänta länge på en bostad.

Men ni har ett mer meritbaserat system, eller?

Vi har också köpoäng.

Vi har inte tagit bort köer helt och hållet.

Men vi har ett mycket mer flexibelt system.

Alla bakgrundskontrolleras mot hyresvärdens krav.

Det är krav som fastighetsägarna redan har.

Krav på tillräcklig inkomst, ingen dålig kredithistorik osv.

När man passerat den ribban–

–visas man i köpoängsordning i vårt system.

Den stora skillnaden är–

–att hyresvärden har flexibiliteten att avvika från kön.

Låt säga att det kommer en nyutexaminerad ingenjör–

–som har bott i Stockholm i hela sitt liv–

–och har fått jobb på Volvo i Göteborg.

Det spelar ingen roll om han har tio års kötid i Stockholm.

Det är värdelöst i Göteborg.

Men det är bra för regionen–

–att det kommer ingenjörer till Göteborg.

För att det ska funka måste systemet var flexibelt.

Strikt kötid går inte efter behov.

Det är en endimensionell siffra.

Men den gör inga rimlighetsbedömningar.

De flesta som får en bostad i Stockholm eller Göteborg–

–genom kön har redan tak över huvudet–

–och har bott här väldigt länge.

Ingen nyinflyttad får lägenhet på Östermalm.

Kan du utveckla... Meriterna är det intressanta–

–i ert erbjudande. Vad är det för typa av meriter?

Är det fastighetsägarna själva som bestämmer?

Det där är bara en del av processen.

Mycket av kringliggande administration–

–sköts också av systemet.

Vi erbjuder en mall med parametrar–

–som hyresvärden kan ställa in.

Det lägger vi inga värderingar i.

Det är deras uthyrningspolicy som gäller.

Systemet bakgrundskontrollerar alla sökande–

–och matchar kraven.

Vad är det för typ av kriterier?

Inkomstkrav i förhållande till hyran.

De flesta har ett inkomstkrav på tre gånger hyran.

Om hyran är 5 000 måste hushållet tjäna 15 000 före skatt.

Avsaknad av betalningsanmärkningar.

Storlek på hushållet.

Till exempel max tre personer i en tvåa.

Annars blir det för många i lägenheten.

Det är den typen av parametrar.

För att få en lägenhet via ert nätverk–

–behöver man inte ha jättehög lön, men fast jobb?

Du behöver troligtvis en fast inkomst.

Fastighetsbolag är privata företag.

Ett privat företag har två uppgifter:

Överlev.

Maximera vinsten över tid.

De gör riskbedömningar på alla som söker lägenheter.

Man behöver inte ha hög inkomst–

–bara visa att man har en stabil inkomst–

–och att man inte struntat i att betala räkningar.

Kan man ha bidrag?

Det är upp till varje fastighetsägare att bestämma.

Vissa godkänner bidrag, andra inte.

I och med att vi inte har ett strikt kösystem–

–kan hur man presenterar sig spela roll.

I vårt system bifogas ett personligt brev.

Jag kan ge ett tips.

Många människor skriver att de är desperata.

"Jag behöver bostad nu. Akut!"

Det är det sämsta man kan göra.

Det oroar en hyresvärd.

Du är desperat...

Du tar lägenheten fastän den kanske inte passar.

Du tar den för att du vill ha nånting nu.

Det ses som en ökad risk.

Om du vill öka dina chanser att få en lägenhet–

–berätta om vad du kan tillföra i närområdet.

Varför är du en bra hyresgäst?

Inte att du behöver lägenhet akut.

Många människor är i den sitsen.

Du gör dig själv en björntjänst om du uttrycker dig så.

Ett jättebra konkret tips.

Vi ska fråga Frank som pratar med de olika intressenter–

–både kommuner och fastighetsägare–

–men även intresseorganisationer–

–för de som är intresserade av att få en bostad.

Det har varit en kontrovers i Göteborg kring den nya kön.

Varför tycker folk att det är oschysst att gå runt kön?

Om man går tillbaka till HomeQ. Det är en optimering.

Det är en spännande startup som går in–

–och tar digitala språng in i verksamheter–

–och springer om mer traditionella förmedlingar.

Det man måste förstå är–

–att HomeQ är optimerat för den bostadssökande–

–och fastighetsägaren med de incitamenten som du beskriver.

Det jag saknar är samhällsperspektivet.

Om man tänker att du är duktig...

Det här blir snart politik.

Hur duktig är du på att själv påverka dina möjligheter?

Om du har ett starkt bostadsbehov ska det tonas ner.

Om du är ensamstående mamma–

–som försöker lösa boendet för dagen.

Samtidigt ska du presentera det på ett sätt–

–så att ditt akuta behov inte syns och skapar stress.

Hur ser affärsmodellerna ut?

En traditionell bostadsförmedling finansieras–

–av köavgifter. Då måste man förmedla enligt kötid.

Jag håller med. Då blir det rättvist–

–och alla har samma förutsättningar–

–samtidigt som ingen får några förutsättningar–

–att ordna sitt boende när man ställer sig i kön.

Det skapar vissa problem för fastighetsägarna–

–med en marknad för svartkontrakt–

–andrahandsuthyrning, korttidsuthyrning osv–

–för dem med pengar som vill gå runt kön.

De som har kommit över bostäder som de inte behöver.

De skapar sig den möjligheten.

Om man går tillbaka till rak förmedling utifrån kötid–

–så finns inte frihetsgraden att jobba mot behovet.

Vem bestämmer om behovet? Var görs den bedömningen?

Vems behovsperspektiv bedömer man utifrån?

Bedömer man utifrån sitt kvarter?

Jag har pratat med andra fastighetsägare–

–som kanske vill ge möjlighet åt blåsljuspersonal–

–eller nyckelarbetare. Det är målgruppen.

Fastighetsägaren tar en del i det sociala ansvarstagandet.

Man kan möjliggöra för grupper.

Finns inte den möjligheten just nu?

Jo... Tittar du i Stockholm och bostadskön...

Stockholm har ett samarbetsavtal–

–mellan fastighetsägarna och bostadsförmedlingen.

Rekommendationen är att lämna hälften till kön.

Vissa lämnar mer än det.

Man kan ha kvar en del–

–att förmedla utifrån egna preferenser.

Kontentan är att för den kommunala bostadskön–

–finns inte den möjligheten.

Om du inte tar ut en köavgift.

Vem är det som betalar för hanteringen?

Även om HomeQ är ett supereffektivt bolag–

–som gör det supersnabbt, så blir det nån kassa.

Intäkten som ska ge vinst kommer nånstans ifrån.

I den kommunala kön finansieras det av köavgiften.

Antingen gör man en investering, en option–

–för att i framtiden få en hyresrätt, eller får man den nu.

Men i de köerna där det är gratis att köa...

Det gäller flera kommunala bostadsbolag–

–och HomeQ. Kostnaden bärs av fastighetsbolaget.

Bolagets intäkt är hyran.

Befintliga hyresrätter betalar för administrationen–

–oavsett hur effektiv den är.

Nånstans måste finansieringen ligga.

I Stockholm och hos alla landets kommunala förmedlingar–

–betalar de köande.

Därför finns ingen flexibilitet.

Om de inte hade tagit nån köavgift–

–skulle även en kommunal förmedling ha flexibilitet.

Så ser det inte ut i verkligheten.

När man väl har tagit betalt är det inlåst.

Alla kommunala förmedlingar gör så. Det finns fyra:

Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala.

Det finns några till, men det är förvånansvärt få.

Hos de som har det, ligger alltid kostnaden–

–hos dem köande.

De flesta som köar, kommer aldrig använda sina köpoäng.

De betalar för luft. De betalar för nåt som aldrig används.

I den andra modellen som vi kör–

–har vi en enhetlig rikstäckande plats–

–som är gratis för de som söker.

Om det är så att befintliga hyresgäster genom sin hyra–

–betalar, därför att hyresvärdarna betalar för mjukvaran.

Då är det de som fick ett hyreskontrakt som betalar.

Man kan argumentera för och emot båda systemen.

Kostnaden ligger nånstans. Antingen hos de som köar–

–eller hos de som redan bor.

Det intressanta är att titta på incitamenten.

Om man bara tittar på det kommunala bostadskösystemet–

–är incitamentet inte enbart tak över huvudet–

–utan att hitta en bostad på bästa möjliga adress–

–till under marknadshyra.

Rabatterat jämfört mot att köpa en bostad.

Att få en lottovinst och kunna spara 7 000-8 000 per månad–

–jämfört med bostadsrätten som kostade 15 000.

Det är en dimension.

Jag är tillbaka i mitt första resonemang...

Om man ska realisera övervärdet–

–på en marknad med stigande värden–

–och man har gjort bostadskarriär...

Om man inte vill kliva ner i boendekvalitet–

–eller i storlek, köper man och säljer på samma marknad.

Det är därför man tar ett kliv över...

Ja, prissättningen spelar en roll–

–men det är inte den enda förklaringen.

Vi har tidigare pratat om att möjligheten–

–att göra bostadskarriär har försvårats.

Har det skapat en "revival" för hyresrätten?

Jag tror att allt fler tittar på hyresrätten–

–och allt fler bostadsutvecklare tittar på hyresrätten.

Affärsmodellen att sälja på ritning–

–ger också en inlåsningseffekt.

Banken vill att du ska ha sålt–

–innan du kliver in i nånting nytt.

Då är vi nere i markaffärerna.

Det är stor skillnad på att utveckla hyresrätter–

–och bostadsrätter.

Vid utveckling av bostadsrätter säljer man marken.

Men vid utveckling av hyresrätter hyr man ut den.

En bostadsrätt utvecklas för ett realisationstillfälle.

Tillfället när alla flyttar in.

Vi utveckling av hyresrätter–

–finns det ett förvaltningsperspektiv.

Även finansieringen bör vara löst.

Lånen kan inte lösas när hyresgästerna flyttar in.

Utan att bli för tekniska–

–tänkte jag följa upp Petras fråga...

Om nu priserna inte längre ökar lika mycket–

–som under senare år–

–kanske folk vill stiga av sin bostadskarriär–

–i sitt ägda boende–

–men köerna är för långa för att hitta en lägenhet.

Då har de bra inkomst–

–och skulle kanske rankas högt i ditt system.

Skulle man kunna få igång karusellen–

–med att folk kunde hitta ett likvärdigt boende–

–meritbaserat?

Frågan är vems perspektiv man har.

Ur ett samhällsperspektiv–

–den bostadsbrist som media snackar om–

–är för grupper som står utanför bostadsmarknaden.

Den grupp du pratar om har redan ett ägt boende.

Det är en lyx för dem att kunna realisera–

–en miljonvinst och flytta in i ett subventionerat boende.

Debatten bör inte handla om det.

Det skulle väl kunna hända–

–att om priserna slutar gå upp–

–blir folk intresserade av att realisera–

–och gå över till hyresrätten. Vill vi verkligen det?

Vad ska debatten handla om?

Om bostadsbristen så som den ser ut.

Datat talar sitt tydliga språk.

Vi ser exakt hur många som uppfyller värdens krav–

–och vilka som söker.

Det är infödda unga svenskar, nyanlända–

–och svenska låginkomsttagare.

Det är de som står utanför och inte kommer in.

Det är dem debatten måste handla om.

Systemet med kommunala köer och bostadskarriärer–

–gäller för de redan frälsta. De som redan har det bra.

Debatten måste egentligen handla om–

–hur vi kan bygga ett system där de som har råd–

–inte ska få extra privilegier som subventionerat boende.

Hur kan vi i stället skifta om fokus och resurser–

–till att hjälpa de andra att komma in på bästa sätt.

Så måste det bli. Vårt system löser inte problemet–

–med att de här grupperna–

–inte kommer in på bostadsmarknaden.

Vi ser att de inte klarar kraven.

Många klarar inte ens en väldigt låg hyra.

5 000 i månaden borde de flesta klara av för en tvåa.

Men det finns grupper som inte gör det.

Dem måste vi tala om. De klarar absolut inte–

–hyror i nyproduktion.

För få lämnar gamla lägenheter för nyproduktion.

Hjälper HomeQ dem? Ert system tycks gynna–

–dem med bra inkomster–

–och följer riktlinjer som fastighetsägarna vill ha.

HomeQ är ett litet bidrag mot ett stort problem.

Vi hjälper 95 % av alla som söker bostad–

–mot den gruppen riktar vi oss.

De som klarar minimikraven.

Kraven är inte höga. Du måste inte ha hög inkomst.

Men en liten, men växande grupp klarar inte basala krav–

–som ställs för att komma in på bostadsmarknaden.

HomeQ kan inte göra nåt åt det. Vi ställer inte kraven–

–och kan inte ge dem mer pengar.

Vi underlättar för vanliga människor utan stora problem.

För dem underlättar vi bostadsletandet.

Men kön är inte problemet.

Det som HomeQ gör är att jobba med förturer.

Ni lyfter fram några grupper. Man kan välja hyresgäst.

Fastighetsägarna kan välja.

Kärnfrågan blir på vilka premisser hyresgästerna väljs.

I vilken mån...

Vilka bostadssociala parametrar kan lyftas in?

Mest ekonomiska faktorer. Inga konstigheter.

Samma krav som en fastighetsägare–

–kan ha hos Stockholms bostadsförmedling–

–men automatiserat. Effektivare och du kan göra avsteg–

–de få gånger du vill det.

När den "nyexade" ingenjörsstudenten–

–har fått jobb i Göteborg.

Hur ofta görs avsteg?

Vi har ingen statistik på det.

Men kvalitativt, inte kvantitativt, bedömer jag–

–att det inte är särskilt ofta.

Gör de inte avsteg, och det är en kö med krav–

–vilken är skillnaden?

De har valfrihet, de kan göra det, när det behövs.

Det är viktigt för många privata fastighetsägare.

En del av äganderätten. De vill kunna göra–

–sociala insatser, kanske ge förtur till blåljuspersonal.

Och vi är rikstäckande.

Vi motverkar bostadsbubblor.

Att Stockholm, Göteborg och Linköping–

–är helt separata marknader.

Och det är gratis. Det är våra tre USP:ar.

Om nån som lyssnar på podden uppfyller kraven...

Har lön...

Vilka är era råd–

–för att få förstahandskontrakt på en hyresrätt?

Som sagt: Lägg tid på att berätta–

–vad du tillför "communityn". Ett personligt brev.

Uppfyller du kraven som inte är så höga–

–lägg mycket tid på det. Och säg aldrig–

–att du är desperat. Och hör dig för i ditt kontaktnät.

Känner du en fastighetsägare–

–hör dig för med den personen.

Att ställa sig i en kommunal kö är mitt sista tips.

Det tar minst tio år. Då kanske du inte längre–

–behöver en hyresrätt. Det löser inte–

–din bostadsefterfrågan i dag.

Frank, vad säger du?

Jag instämmer.

Men ställ dig i den kommunala bostadskön också.

Inte alla ägg i samma korg...

Att jobba i flera tidsperspektiv.

Ställ dig i den kön om du har råd.

Men samtidigt: Ut och jobba. HomeQ är ett alternativ.

Det finns fastighetsägare som inte är knutna till nån.

Jobba med din presentation och i ditt nätverk.

Ring fastighetsägare som inte är knutna till nån.

Privata. Det finns fortfarande.

Dina förutsättningar går att påverka.

Många orter har ingen kommunal fastighetsförmedling.

Då gäller det att hitta de privata...

Eller registrera sig på HomeQ.

Ni finns inte på alla orter.

Nej, men vår vision är att knyta ihop hela landet.

Vi har hyrt ut över 200 lägenheter i Storstockholm.

Och även i Stockholms kommun.

Men det är fortfarande begränsat.

Fler alternativ finns: Boplats Sverige och några andra.

De har lite olika... Qasa...

Qasa är främst för andrahand.

Fokus skiljer sig.

Det är mer ett exempel på digitalisering.

Ett plattformskrig. Positionering, att försöka fånga...

Ni har med fastighetsägare på flera orter–

–det är råvaran som kunderna vill ha.

Lyckas du fånga fastighetsägare–

–får du in kunderna till din förmedling.

Ett av de vassaste tipsen–

–verkar vara att kontakta en fastighetsägare.

Att jobba på flera spår.

De fastighetsbolag som är knutna till oss–

–är det meningslöst att kontakta direkt. Svaret blir:

Våra lediga lägenheter finns på HomeQ.

Vi får många frågor om det.

För att ni sållar agnarna från vetet?

Det är smidigare för fastighetsägaren.

Bortsett från det, vilket är ditt tips?

Bortsett från...

...HomeQ.

Jobba flerspårigt. Kolla i ditt kontaktnät.

Om du känner nån, som känner nån fastighetsägare.

Kör det spåret. Jag bor själv i andra hand.

Det är omöjligt att komma in i Stockholms bostadsmarknad.

Ingen som är anställd på HomeQ får använda sig av HomeQ.

Jag får inte hyra via min plattform. Andrahandsmarknaden.

Står du i bostadskön?

Nej. Jag tror inte på konceptet.

Jag står förstås i bostadskön.

Frank, du har hela perspektivet ute i landet.

Vad ska personerna i gruppen som Hedi pekar ut göra?

Ung, nyanländ... Hur ska man komma in på marknaden?

Marknaden är fragmenterad. Många olika spelare finns–

–och det skiljer sig åt från ort till ort.

Men marknaden är omogen. På flera ställen–

–är fastighetsbolagen inte knutna till formella...

De förmedlar själva. Är de privata finns det...

Initiativkraft, att sälja in dig själv–

–som den optimala hyresgästen.

Om fem år, hur ser hyresmarknaden ut?

Finns den kommunala bostadskön kvar?

Finns det nån poäng med att betala 200 kronor per år–

–om marknaden förändras av nya startups som Hedis?

Det blir spännande att se vad som sker i Göteborg–

–där det blir två spår. Kommunala bostadsförmedlingen–

–och sen den som drivs...

...av fastighetsägarna i Göteborg.

Men i Stockholm kan det nog inte vändas så snabbt.

Fem år är för kort tid med 640 000 personer–

–som betalar och har betalat...

De har gjort en investering i sin kötid.

Vilket system kan vrida om det?

Antingen lämnar du och slutar, eller så blir du kvar–

–för så mycket är inte runt 200 kronor per år–

–i hopp om att investeringen är långsiktig.

Om jag får flika in där...

Det här med kommunala förmedlingar har gått ur tiden.

Alla kommunala förmedlingar är inte borta om fem år.

Men om vi blickar tio, femton år framåt har jag svårt–

–att se existensberättigandet till en kommunal förmedling.

Om du har en nationell, rikstäckande marknadsplats–

–som har en överlägsen användarupplevelse och är gratis...

Varför skulle jag vilja ställa mig–

–i en dysfunktionell kommunal kö–

–i en massa olika orter och betala för den dysfunktionen?

Jag ser inte att det finns kvar över lång tid.

Om fem år finns Stockholms bostadsförmedling kvar.

Men flera privata värdar som kör med dem idag–

–kommer att köra med oss eller nån annan liknande aktör.

Så jag tror att...

Det blir en stor förändring.

Ja, och vi har redan sett det i Göteborg:

De privata fastighetsbolagen går över till oss.

Det finns fem, sex förmedlingar i hela landet.

Det är en av dem som vi redan nu har...

Det finns inget existensberättigande längre.

De kommer att leva kvar på respirator–

–för att kommunerna har kvar sina bostäder där.

Majoriteten av de privata bolagen kommer att lämna.

Det finns inga lagkrav på att de måste vara där.

För att vara djävulens advokat så kanske du om tio år–

–har lika många i kö som den kommunala bostadskön.

Ja, men frågan är om konceptet med köer finns kvar.

Det ställer jag mig frågande till.

Jag har svårt att se att köer skulle vara kvar.

Det är nåt som har levt kvar sen 40-talet i Sverige.

Och det är väldigt svenskt.

Det skapar så många problem på bostadsmarknaden–

–och ser inte till behovet överhuvudtaget.

Det är bara de som redan har det bra–

–som gynnas av det här med köer.

Om jag får fylla i... Det är det här som är kärnan.

Den här behovsbedömningen, var ligger den?

Är det enskilda fastighetsägare som gör unika avvikelser?

Vem har systemperspektivet?

Det är samhällsperspektivet som drivs av en annan aktör.

Det finns en optimering mellan hyresgäst–

–och fastighetsägare–

–men det är nåt annat än det vi har idag, absolut.

Och det finns många möjligheter att ta kliv framåt.

Den data och de insikter som ni har...

I vilken mån får de som utvecklar nya bostäder–

–ta del av det?

Det är inget som jag kan svara på direkt.

Men vi kommer att dela med oss av datan.

Vi har redan verktyg under utveckling–

–i stil med Google Analytics, där samhällsplanerare–

–kommuner, fastighetsbolag och andra intressenter–

–får ta del av de här insikterna.

Vi behöver inte sitta och ruva på dem.

Det betyder inte att vi inte tar betalt för det–

–för vi utvecklar ju det här. Vi är ett privat företag.

Ni är plattformen, ni vill äga datan och göra affärer.

Vi behöver inte äga det.

Varje fastighetsbolag äger sin data.

Men vi har tillgång till det och kan aggregera–

–och föra analyser som enskilda aktörer ensamma inte kan.

Ska vi runda av? Tiden rullar på.

Jag ber att få tacka veckans gäster.

Hedi Kurda, grundare av HomeQ–

–och Frank Strand på Sharing Capabilities.

Stort tack.

Tack så mycket.

Vi är tillbaka nästa vecka med nya grepp.

Jajamän, då har vi ett nytt format.

Ja, vi ska inte avslöja vad vi funderar på.

Men vi ses nästa vecka.

Det gör vi. Tack och hej.

Visste du att det går att få tag på ett förstahandskontrakt på en hyresrätt utan att behöva ställa sig i den ofta mångåriga kommunala bostadskön?

I detta avsnitt av EFN:s bostadsprogram Kvadrat bekantar vi oss också med ett startupbolag som har dragit igång en ny mer flexibel och meritbaserad bostadsförmedling av hyreslägenheter från privata fastighetsägare på över 30 orter i landet.

Grundaren delar dessutom med sig av sina bästa tips på hur man står ut i mängden av bostadssökare hos privata fastighetsägare och på hans förmedling.

Gäster i programmet är Hedi Kurda, grundare av HomeQ samt Frank Strand, managementkonsult på Sharing Capabilities.

Programledare: Joakim Båge och Petra Bergman

  • Högre pension med rätt avdrag1:11

    Högre pension med rätt avdrag

    Rätten att dra av på skatten för ditt pensionssparande försvann 2016, men du som saknar tjänstepension i din anställning eller driver enskild firma är undantagen. Du kan då spara i IPS eller privat pensionsförsäkring och får dra av upp till 35 procent av lönen. 

  • Lunchlåda vs. Finlunch1:23

    Lunchlåda vs. Finlunch

    En utelunch kostar i genomsnitt 95 kronor i Sverige. Hur många lunchlådor får du för det? EFN:s Ara Mustafa går till köket och provlagar.

  • Påskmat för miljarder1:11

    Påskmat för miljarder

    Under påskveckan ökar försäljningen för många butiker, med en tydlig tonvikt på livsmedel. Viktigast på påskbordet är ägg, men det som ökar mest är godisförsäljningen.

  • Det okända avdraget för investerare1:23

    Det okända avdraget för investerare

    Det finns ett avdrag som ger dig som investerat i onoterade bolag en möjlighet till skattereduktion, och som mest kan du spara 195 000 kronor på att använda investeraravdraget. 

  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på...

  • Köpläge på fritidsboende23:22

    Köpläge på fritidsboende

    Klimatmedvetenhet gör att allt fler svenskar väljer att semestra i Sverige. Den svaga kronan och de låga priserna på fritidsboende har bidragit till ökad efterfrågan på ett smultronställe på svensk mark. Matilda Adelborg från Booli och Husman Hagbergs vd Fredrik Kjell diskuterar läget på marknaden.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Avdragen du inte får missa1:56

    Avdragen du inte får missa

    Räntor, rot, rut, aktieaffärer, bostadsförsäljningar och dubbelt boende. Det är bara några exempel på områden där det finns avdrag du bör hålla koll på inför årets deklaration.

  • Så gör du sommarstugan till en skattefri kassako25:20

    Så gör du sommarstugan till en skattefri kassako

    I det senaste avsnittet av EFN Kvadrat delar Blockets pressansvarige Tero Marjamäki med sig av sina bästa tips för att lyckas med uthyrningen av sitt sommarhus. Hyresgästföreningens förbundsjurist Susanna Skogsberg går igenom vilka regler som gäller vid andrahandsuthyrning. Dessutom presenteras Blockets färska statistik på privat fritidshusuthyrning.

  • Så påverkas din pension som småföretagare1:49

    Så påverkas din pension som småföretagare

    Egenföretagare behöver ta ett eget ansvar för pensionen, jämfört med anställda. Anledningen är att till skillnad från de flesta anställda saknar egenföretagare tjänstepension, och det...