Första bostaden – avlägsen dröm för många

Har det blivit svårare att skaffa sin första lägenhet?

2009 bodde 5,8 % av ungdomarna i åldern 25-29 år kvar i sina föräldrahem.

8 år senare hade siffran nästan dubblats till 10,8 %.

Eftersom det i Sverige knappt finns nån fungerande hyresmarknad på de flesta orter–

–så är ofta det enda sättet att skaffa ett boende att köpa nåt.

I hälften av våra 25 storstäder räcker inte en ingångslön till att få ett bostadslån–

–även om man har en insats. Dessutom är det ofta ont om hyresrätter.

Staten lägger på amorteringskrav. Banker vill inte ta risker. De kräver hög inkomst.

Kommunerna vill inte ta risker.

"Fel människor kan komma om vi bygger billigt."

Om ingen vill ta risker, så händer det ingenting.

Här ska vi försöka ta reda på varför det är så och hur det kan bli bättre.

Jag har träffat professor Hans Lind och Johanna Cerwall, vd på Skandias bank.

För att börja nånstans, så har jag frågat dem hur de upplever att marknaden fungerar.

Det visar sig att det är bara på 12 av 25 orter–

–som den första lönen räcker för att köpa en egen bostad–

–om man belånar den till 85 %.

Då har man ändå lyckats spara ihop sin egen insats på 15 %.

Då det är så svårt för en ung vuxen att få lönen att räcka till en bostad–

–så får man söka sig till hyresmarknaden, men inte heller det är helt lätt.

Om du vuxit upp i Stockholm och ställde dig i bostadskön när du var 18–

–så har du tolv års kötid när du är 30 år.

Då kan du hitta nåt i nån förort utan större problem.

Men om du är ny på marknaden kanske du saknar kontakter i stan och fast jobb.

Allt det här gör att hyreshusbolagen befarar att du är en osäker kund.

De har andra som de hellre hyr ut till. Bankerna säger att man inte får lån där.

Det är inget nytt att det är dyrt att köpa lägenhet i Stockholm.

Men problemet som unga har med att köpa första lägenheten tycks gälla hela landet.

Det gäller Stockholm, Göteborg och Malmö, men också Umeå, Örebro och Jönköping.

Det här är verkligen ett utbrett fenomen.

Det betyder inte bara att de här personerna blir hänvisade–

–till att tacka nej till det jobb de har fått eller till att bo dyrt i andra hand.

Det betyder också att det blir svårt för deras arbetsgivare.

Vi har ju ett behov av att få in de här unga kompetenta medarbetarna–

–i alla företag i Sverige, och då måste de ha nånstans att bo.

En följd av svårigheterna på bostadsmarknaden–

–är att fler tar hjälp av föräldrar.

Det kan skapa ojämlikhet. Båda experterna är bekymrade över utvecklingen.

Det blir allt vanligare att man tvingas ha en förälder som medlåntagare–

–när man lånar pengar till sitt första boende.

Det skapar orättvisor. Inte alla har föräldrar som kan eller vill hjälpa till.

I Sverige har vi en situation där 35 % bor i hyresrätt.

Om dina föräldrar har bott i hyreslägenhet och har missat uppgången på marknaden–

–så hamnar de barnen i en orättvisa.

Där måste staten gå in och hjälpa människor.

De som har stabil ekonomi och som visat att de kan spara...

Där bör man gå in och ge garantier eller norska startlån. Såna pratas det om nu.

Man säger ju att alla ska ha samma chans i livet, åtminstone någorlunda samma chans.

Att då inte komma in på ägarmarknaden därför att ens föräldrar hyrde–

–är inte acceptabelt.

Den slutgiltiga frågan är:

Vad kan göras för att dessa unga vuxna ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden?

Johanna Cerwall och Hans Lind anser att politiker och staten bör ta större ansvar.

Det finns ingen quick fix, för problemet har byggts upp under många år.

Det viktigaste är att politikerna tar tag i hela bostadsmarknaden–

–och det komplexet, på allvar.

Man behöver se över möjligheten att hitta flera hyresrätter.

Man bör se över ränteavdrag, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt...

Det är en komplex materia.

Staten borde kräva att alla kommuner har en bostadsförsörjningsplan–

–som visar hur de tänker när det gäller att tillhandahålla billigare bostäder.

Det kommunala bostadsförsörjningsansvaret har inte funkat.

Staten måste här, både med piska och morot, säga:

"Nu får ni skärpa er och se till att det byggs mer blandat."

Däremot skiljer sig experternas åsikter om hur problemet kan åtgärdas på kort sikt.

Johanna Cerwall vill se flexiblare amorteringskrav.

Det är bra att man måste amortera. Många av våra låntagare vill amortera.

Det borde finnas större frihet för bankerna att bevilja amorteringsfria perioder.

Ett sånt tillfälle skulle kunna vara när man är ung och har fått sitt första boende.

Hans Lind tycker att bankernas kalkylräntor är förlegade.

Jag förstår inte hur man resonerar... Alla är överens om att räntan förblir låg länge.

Varför ska man kräva räntenivåer som ingen tror kommer att inträffa på tio år?

Varför inte bara säga: Du har så låg inkomst att du inte klarar högre ränta.

Vi tvingar dig att binda räntan. Då är ränterisken borta tio år framåt.

Jag uppfattar att det är mycket som är konstigt här.

Hade man haft de här reglerna på 70- och 80-talen, så hade ingen kunnat köpa.

Att få den första lönen att räcka till att få låna till sin första bostad tycks tufft.

Dessutom måste man skrapa ihop till en insats först.

Hyresmarknaden är inte heller till hjälp.

Det råder ingen brist på idéer till lösningar om hur det kan bli bättre–

–varken på kort eller lång sikt.

Det återstår att se när, eller om, vi får se nån av dem i praktiken.

I 13 av Sveriges 25 största städer räcker inte en ingångslön till ett lån för en bostad. Detta i kombination med en svag hyresmarknad gör att unga ofta måste ta hjälp av föräldrar för att kunna få sin första bostad.

Det leder i sin tur till orättvisor eftersom långt ifrån alla har föräldrar som kan eller vill hjälpa till.

Skandias banks vd Johanna Cerwall och Hans Lind, professor i fastighetsekonomi, ger båda sin syn på den problematiska situationen och berättar vad de anser bör göras för att få ut unga på bostadsmarknaden.

Redaktör: Albin Kjellberg

  • #Uppesittarkväll 25 maj2:05:57

    #Uppesittarkväll 25 maj

    #Uppesittarkväll är tillbaka med en bolagsspecial. På plats i studion finns Tobiis vd Henrik Eskilsson, Cibus vd Sverker Källgården och finanschefen Jörgen Gullbrandsson från Storytel.

  • Sparekonomens hemestertips2:33

    Sparekonomens hemestertips

    Semestern i år lär bli annorlunda för de flesta. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, tipsar om hur du ändå kan få en bra sommar.

  • Spara effektivt med cykeln1:31

    Spara effektivt med cykeln

    I pandemitider undviker allt fler kollektivtrafiken. Det gör att biltrafiken ökar men allt fler väljer också cykeln i större utsträckning. Det är en vinst, både för ekonomin och miljön. 

  • SBAB: Fler ansöker om pausade amorteringar26:24

    SBAB: Fler ansöker om pausade amorteringar

    I EFN Kvadrat fokuserar vi på hur bomarknaden hittills drabbats av coronakrisen. Mäklarhusets vd Erik Wikander vittnar om att hans kedja ökade försäljningen med hela 13 procent i april. SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann berättar att ungefär 10 procent av deras bolånekunder har ansökt om att pausa amorteringarna.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier