Fler lyxkollektiv på gång i Sverige

Välkommen, Matilda, första gången–

–som vikarierande programledare för Petra.

Tack. Det känns bra.

Framför allt är jag intresserad av co-living.

Det ser jag fram emot att höra mer om.

Nu drar vi igång.

För de som inte följt Kvadrat–

–vad är co-living och hur skiljer det sig–

–från 70-talets gamla kollektiv?

Det skiljer sig en del. Att bo tillsammans är inget nytt.

Men 70-talskollektiven handlade lite mer om–

–att man levde ihop på grund av politiska skäl.

I dag handlar det om att man vill bo med andra–

–för att det är kul och även för att det är dyrt–

–att få tag på ett boende.

Håkan, vill du bo med andra?

Jag vill dela resurser, bostäder–

–och andra viktiga funktioner i det digital samhället.

Det är kanske en konsekvens av digitaliseringen–

–att vi i större utsträckning delar kontor, bostäder–

–och kanske transportmedel. Ett modernare sätt att leva.

Och mer miljövänligt.

Ni är experter på ämnet och därför är ni här.

Jag vill välkomna er. Katarina Liljestam Beijer.

Du är medgrundare till startup-företaget Colive.

Stämmer.

Håkan Jeppsson, vd på fastighetsoperatören Convendum.

Välkomna.

Jag hörde på redaktionen–

–att nån gladeligen betalar mer för sin "privacy".

Nån som gladeligen betalar för sin "privacy"?

Nej... Vad menar du?

Det var en stark motståndare till kollektiv.

Jag förstår... Vad var...?

Vi hade handuppräckning på redaktionen–

–och frågade hur många som kunde tänka sig–

–att bo i kollektiv, alla känner inte till termen co-living.

Av 14 på redaktionen var det bara två eller tre–

–som skulle kunna tänka sig det.

Det beror på att många vill ha sin "privacy"–

–och sin egen bostad.

När man sen förklarar hur de nya kollektiven fungerar–

–att man har tillgång till en stor gemensam yta–

–då var det ett flertal som tyckte att det lät intressant.

Det är precis så. Man behöver förklara vad det är.

Använder man ordet kollektiv här i Sverige–

–får många bilden av filmen "Tillsammans" i huvudet.

Folk som springer ut och in nakna och skriker–

–med vinflaskor... Det är inte riktigt den bilden vi har–

–av co-living i dag.

Det är en modern form av delningsboende.

Man delar på olika funktioner och det finns service.

Man har sin "privacy" med eget rum och badrum.

Man delar på vissa funktioner så som kök och vardagsrum.

Det finns service så som städning av gemensamma utrymmen.

Där det kan uppstå konflikthärdar.

Det handlar inte om att man ska sköta allting tillsammans–

–och leva tillsammans hela tiden.

Man ska kunna vara både sitt privata jag–

–och kunna stänga om sig–

–men även ha närhet till gemenskap och öppna ytor.

Håkan, ni hade ju först flera kontorshotell–

–eller så kallade co-working-lokaler.

När ni nu går in i co-living vill ni inte att det ska vara–

–som i "Tillsammans", utan lite mer professionellt.

Kan du berätta om hur ni tänker?

Vi pratar om olika målgrupper.

När det gäller företag som målgrupp–

–är det en annan typ av koncept.

Det är grader av gemenskap inom co-living.

Pratar vi om ungdomar eller yngre människor–

–är det en grad av gemenskap. Pratar vi företag–

–och deras anställda, är det en annan grad.

I vårt fall handlar det om–

–att det är bostadsbrist i Stockholm som hämmar tillväxten.

Företagen kan inte anställa den kompetens de vill ha–

–för att det fattas bostäder.

Tack vare att vi och andra öppnar upp för nya bostadsformer.

Vi är en hybrid mellan hotell och lägenhet.

Varje individ har sin egen lägenhet–

–men den ligger i en fastighet–

–som vi kallar för Convendum-co-living.

Där finns också vissa gemensamhetsytor.

Entré, lounge och gym. Service helt enkelt.

Men i lägenheten har du din "privacy".

Ni började med co-working.

Nu har ni gått in mer på boende. Berätta mer.

Bakgrunden är den samhällsomvandling som sker.

I det digitaliserade nätverkssamhället–

–om man ser det ur ett makroteoretiskt perspektiv–

–får vi helt andra former för vårt leverne–

–och vårt sätt att kommunicera.

Vi är mindre beroende av tid och rum.

Vi kommer att röra oss mycket mer.

Våra behov är inte alltid knutna bara till en plats–

–för arbete och boende.

Varför bo på ett ställe när man kan bo på tre?

Varför jobba i Sverige i januari istället för Spanien–

–om det är möjligt? Och det är det på grund av tekniken?

Vi behöver inte längre styra varandra med stämpelklockan.

Vi jobbar med dataflöden och kollegornas produktivitet.

Vi mäter effektivitet digitalt.

Det betyder att vi kan jobba på flera platser.

Det stämmer att vi började med co-working-center.

En modern kontorsform för lite mindre företag.

Det är ett naturligt komplement att lansera bostäder.

Det kommer fler tjänster som vilar på samma kärnvärden.

Flexibilitet i linje med behoven.

Premium - hög kvalitet.

"All inclusive" – bekymmersfritt–

–så att man kan fokusera på det man vill göra.

Varför bo på ett ställe när man kan bo på fler?

Och varför bo med en person när man kan bo med flera?

Hur startade ni?

Vi startade utifrån ambitionen–

–om att lösa bostadskrisen för unga vuxna.

När jag var ung och skulle skaffa mitt första boende–

–kunde jag ta ett banklån på hela lägenheten–

–trots att räntorna låg på 6-7 %.

I dag är det i princip omöjligt för en ung person–

–som slutar universitetet eller ska söka sitt första jobb–

–att få tag på en bostad.

Det är ett jätteproblem.

Tillväxten hämmas med bostadskrisen.

Stockholms handelskammare och WSP gjorde före jul–

–som visade att Sverige förlorar 36 miljarder om året–

–på grund av att folk inte hittar nånstans att bo–

–och inte kan ta jobb. Även 4 miljarder i skatteintäkter.

Det vill vi vara med och lösa–

–och även den sociala integrationen.

40 procent av landets hushåll är singelhushåll.

Det är mycket och vi ser ökad ohälsa bland människor.

Psykologerna säger att det beror mycket på ensamhet.

Man sitter med sina mobiler och plattor–

–hemma i en lägenhet nånstans.

Det vi ha gjort är att fokusera på målgruppen unga.

Vi vill lösa bostadskrisen för unga vuxna–

–mellan 20 och 35 år–

–och se till att de får sin första bostad.

Vi tror inte att man bor så här resten av sitt liv–

–men det är ett bra sätt. Och som Håkan säger–

–vill man kanske jobba i Stockholm, Göteborg–

–eller Berlin. Men jag vet inte hur länge.

Även om jag har råd att köpa, vill jag inte.

Det finns ett ganska stort glapp från första jobbet–

–tills att man sätter ner bopålarna och skaffar familj–

–gifter sig och köper det där huset.

För 30 år sen gick man direkt.

I dag är det tio års glapp.

Där finns det ett behov av olika bostadsformer–

–inte nödvändigtvis hyres- och bostadsrätt.

Vi är inne på samma spår. Men det Convendum gör–

–är mer fokuserat på ett premiumsegment–

–mot företag.

Vi vill lösa samma fråga egentligen.

Men om jag får fråga om just ditt företag...

Tidigare har vi ju haft Techform här.

En av de första aktörerna inom co-living.

Hur skiljer ni er åt och har ni öppnat nån lägenhets...

Vad ska man kalla det för?

En delningslägenhet, eller co-living-fastighet.

Techform vill lösa samma problem som vi.

Skillnaden mellan Techform och oss är–

–att de är mer ett forskningsföretag och fokuserar på det–

–medan vi är en bostadsoperatör.

Vi kommer att öppna vårt första "co-live-labb"–

–en pilotbostad, i maj, på Södermalm i Stockholm.

Men vi öppnar mycket större enheter fram mot 2020.

Det vi gör nu är att prata och träffa fastighetsägare.

Vi har ett samarbetsavtal med Rikshem–

–där vi tittar på möjliga lägen i befintliga detaljplaner–

–för att så fort som möjligt få till stora enheter–

–för hundratals personer.

Det är också ett sätt att få ner kostnader–

–skapa bättre hubbar och få ekonomi i verksamheten.

Ni har ett pilotprojekt på Södermalm som startar i maj.

Men sen vill ni ha projekt–

–som innefattar mellan 5 000 och 10 000 kvm boyta–

–och ger plats åt mellan 250 och 500 hyresgäster.

Så det är hela fastigheter.

Det kan säkert funka från 150 personer också–

–men vi tittar också på ytterstadslägen.

Ni är ju ett premiumsegment–

–så ni lär ligga mer i innerstan.

Vi ser mer på lägen runt om stan, med spårbunden trafik.

Det är viktigt för oss att komma ner också–

–i en prisbild som passar för målgruppen.

Hur blir prisbilden, om man jämför med Convendum–

–och vad de kommer att ligga på?

Vi ska nog inte jämföra det.

Vi tittar på hyresrättsmark.

Vi ser på hyresrättsfastigheter och att bygga hyresrätter.

Vi vill komma ner så mycket i pris–

–att vi landar nånstans 20–30 % lägre än alternativen.

Vad blir det då?

Du vill ha en siffra.

Man kan ju hyra rum på Blocket.

Vilka kostnader kan ni förhandla ner–

–så att det blir mer optimalt att hyra via er?

I steg ett handlar det om...

Från en traditionell etta...

Vi tar det som exempel.

En snittetta är ungefär 35 kvm.

Vår ambition är att komma ner till cirka 20 kvm–

–där man har sitt eget rum och badrum–

–som är på cirka 10–11 kvm–

–och delar på övriga ytor som kök och vardagsrum.

Man minskar boytan med 40 %–

–och sen ingår det el, värme–

–och alla vanliga räkningar–

–men även wifi, städning och andra tjänster.

De här kostnaderna kan vi också förhandla ner rejält–

–där man i ett hus med hundratals boende–

–där alla inte har eget el-abonnemang, wifi-abonnemang...

Men i runda slängar? Var hamnar ni?

Vi vill landa nånstans... Det är svårt att säga siffror–

–för allt handlar om var bostäderna är–

–vilka fastighetsbolag, vad marken kostar–

–så jag säger 20–30 % lägre än alternativen.

Som kanske är 6 000 i hyra för ett rum i Stockholm.

För en hyresrätt kanske 10 000–12 000.

Snittpriserna i innerstan är cirka 12 000 i Stockholm.

Per lägenhet?

Men i ytterområden kanske det är 7 000.

Så säg nånstans 5 000–6 000 i totalkostnad.

Vad tror ni om logistiken? Går jag händelserna i förväg?

Lyssnarna kanske också ville höra–

–vad Håkans co-living-faciliteter kommer att gå loss på.

Ni ligger i premiumsegmentet–

–så kanske mer än 5 000–10 000?

Målgrupperna är olika. Bra att det är för ungdomar.

De vill inte äga sin lägenhet, men har varit tvungna.

Jag vill jättegärna äga.

Men många vill nog ha större flexibilitet.

Speciellt tidigt i livet, för en rimlig peng.

Företagsmarknaden är det en helt annan kostnadsnivå på.

Hos oss kommer en etta att kosta från 15 000 och uppåt.

Då är den på 25 kvm.

Alternativet för våra kunder–

–är ju att man har sin personal boende på hotell.

Det finns inga boendealternativ i Stockholm.

Eller nån form av andrahandsuthyrning.

Andrahandsmarknaden är så liten–

–och knepig på grund av bostadsrättssystemet.

Det är svårt att hyra ut i andra hand.

Andrahandsmarknaden är väldigt liten.

Hyresrättsmarknaden finns knappt.

Det är bostadsrätter som finns.

Vi har en unik bostadsmarknad jämfört med andra länder.

Den är ju hårt reglerad. Liksom byggandet.

Man har egentligen indirekt tvingat fram–

–den här bostadsproblematiken som finns.

Men också en möjlighet för oss.

En liten lägenhet som kostar 15 000–20 000 i månaden–

–är förstås dyr, men billigare än att bo på hotell–

–vilket är alternativet för företagens personal.

Är företagen positiva till den här typen av upplägg?

Det kostar dem 30 000 eller mer att bo på hotell.

Man binder ju ändå upp sig för nåt som företag.

Nja, de gör de inte. Utan det är ju...

Det här är ju ett lägenhetshotell med "long stay".

Hyresformerna är flexibla.

Vi jobbar alltid med flexibilitet, premium, all inclusive–

–som är våra kärnvärden.

Så man binder inte upp sig, utan har frihet–

–att bo korta perioder, eller lite längre.

Det är intressant med det här.

De som lyssnar och är lite om sig och kring sig–

–när det gäller bostäder–

–kan ju leta efter sin första bostad–

–eller så kanske de har barn eller barnbarn–

–som de oroar sig över var de ska bo–

–och om de ska bospara.

Ni är två exempel på innovativa nya lösningar–

–som utnyttjar delningsekonomin.

Den har ju revolutionerat andra branscher.

Hotellbranschen med Airbnb, taxibranschen med Uber...

Finns det en möjlighet att bostadsmarknaden–

–ser helt annorlunda ut om några år?

Det lär finnas fler typer av bostadsformer.

Jag hoppas det, för att det ska bli lättare.

För vi har en ganska svår marknad för bostäder i Sverige.

Vi pratar egentligen enbart om–

–bostadsrätter och hyresrätter.

Som Håkan säger: "Vem kan få en hyresrätt i dag?"

De går runt bland de som har stått i köer i 30 år.

Bostadsrättsmarknaden är ganska låst för unga som vill in.

Jag tror att ägandet lär finnas fortsatt också.

Du vill äga din bostad. Det är inget konstigt.

De som flyttar in till våra co-living-bostäder–

–kanske också lär äga sitt boende, så småningom.

Men återigen, det här glappet, mellan–

–att flacka runt och prova vingarna på fler ställen...

Man kanske äger nåt i en stad–

–men flyttar till en annan stad och bor co-living ett tag.

Det handlar om den här flexibiliteten–

–med möjligheten att flytta på sig.

Det lär komma allt mer–

–med de generationerna som växer upp nu.

Att bospara är fortfarande viktigt.

Vi får ju frågan: "Men ska man inte äga sitt boende?"

Vi vill också göra det möjligt–

–genom att skapa ett billigare boende–

–så att man kan lägga undan pengar–

–och inte slänga dem på ett andrahandsboende i innerstan.

För att återgå till logistiken. Att bo många tillsammans–

–är som upplagt för konflikter.

Städning och tvätt–

–är väl sånt man bråkar om som leder till flytt?

Du nämnde att det kommer att finnas.

Vad finns det för problem med det här?

Det är jätteviktigt att försöka stävja–

–väldigt uppenbara konflikthärdar.

Som du säger kan det ju handla om städning.

Där har vi valt att städning...

Man kan ju ha olika syn på vad städning innebär.

Människor tycker olika.

Det är svårt att komma överens med min sambo.

Och då är jag villig att kompromissa.

Jag förstår precis. Jag har familj och barn.

Vi har valt att då...

Det städas veckovis i de gemensamma utrymmena.

Alla har sin egen del i ett kylskåp.

Man har också sitt eget badrum där man låser sin dörr–

–och har sitt eget utrymme där man förvarar sina saker.

Vad gäller tvätt vill vi skapa andra möjligheter–

–där man inte tvättar i delningslägenheten.

Nu låter det som "Tillsammans" igen. Man tvättar inte.

Går man till kemtvätten?

Inte kemtvätt, men i bottenvåningen...

Tänk er en fastighet med delningslägenheter–

–där det bor 6-10 personer i varje lägenhet.

På bottenplanet skulle man kunna ha co-working–

–ett kafé, ett gym samt en häftig tvättstuga–

–med jättemånga maskiner som man kan boka i appen.

Samtidigt som du spelar biljard, fikar eller jobbar–

–fixar du kläderna.

Man får bygga upp det på ett sätt som...

Det finns vissa likheter med studentboenden.

Ja...

Eller äldreboenden.

Ja, delvis.

Det är ett förfinat studentboende.

För det jag inte har nämnt apropå konfliktminimeringen–

–är att vi bygger ett digitalt system–

–för att matcha ihop människor.

Ja, man vill kanske bo med liknande människor?

Ja, och då har vi gjort en del undersökningar.

Det innebär inte att man alltid vill bo–

–med de som har samma intressen.

Men hygienfaktorer som att man gillar–

–när det är ordning och reda är viktigt.

Eller att det är tyst på kvällarna.

Eller att man vill vara hemma och mysa.

Såna saker är viktiga att plocka fram.

Man självskattar sig och tittar på andra människor–

–som har samma ambition om hur det ska se ut.

Störs man inte av oordning är det bättre–

–att bo med människor som delar den synen.

Det där har vi redan börjat bygga.

När vi öppnar co-livelabbet på söder–

–testar vi hur människor funkar tillsammans.

Det är spännande och viktigt.

Det finns ett hållbarhetstänk här också.

Man kan effektivisera boendet, bo på en mindre yta–

–och samtidigt samordna resurser.

Till exempel använda tvättmaskiner–

–under tider när de annars skulle stå tomma.

Det låter vettigt och det skulle kunna möjliggöras–

–genom appar och digital teknologi.

Det kanske öppnar upp för andra affärsmöjligheter–

–och aktörer att leverera de här tjänsterna.

Det här är ett uttryck för en viss målgrupp–

–i en framtida bostadsmarknad.

Hur kan det se ut framöver?

Hur kan bostadsmarknaden förändras?

Titta på de stora makrotrenderna–

–som urbanisering, globalisering, digitalisering.

Storstäderna blir större. Landsbygden avfolkas.

Fler vill bo och arbeta i stora städer.

Det kräver att vi hittar nya former.

Man är politiskt intresserad–

–av att bygga en levande stadsbild–

–med kommersiella ytor, bostäder och kontor tillsammans.

Det är också miljövänligt för det kortar avstånden.

Man får inte så långa resvägar.

Men den största skillnaden är att vi decentraliserar.

Det är ett nyckelord att lägga på minnet.

Vi decentraliserar våra arbetsplatser och bostäder.

De är centraliserade idag–

–och det är en gammal föreställning som lever kvar.

Varför ska ett företag ha sitt kontor i en fastighet–

–ibland på en opraktisk placering–

–när man kan ingå i ett system av arbetsplatser–

–spridda över en hel marknad?

Där får man nära till kunder–

–medarbetare, samarbetspartners.

Varför ska vi bo på ett ställe–

–när våra behov är spridda över geografin?

Om man har familj finns det vissa praktiska saker.

Skolan ligger på en viss plats till exempel.

Då kan man tänka sig–

–att det blir dyrt att bo centralt i Stockholm.

Och det blir inte enklare.

Vi har en inflyttning som motsvarar–

–minst ett Malmö de närmaste tio åren.

Det handlar kanske mer om 500 000 människor än 350 000.

Det kommer att bli ont om bostäder och kontor.

Det går inte att bygga–

–på grund av byggregleringar på höjden och bredden.

Ett alternativ för vissa familjer är–

–att slå ner bopålarna en bit utanför stan–

–i ett trevligt område där barnen går i skolan.

Sen behöver man också en landningsyta i city:

En liten lägenhet, gärna premium–

–och gärna med flexibla hyresavtal som ett komplement.

Dessutom behöver man ett utlandsboende.

Och människor kommer att ha råd med det. Inte alla.

Men en stor del kommer att ha råd med det.

Arbetet kommer också att spridas över nationsgränserna.

Nationsgränserna är rätt ointressanta i framtiden.

Nationalstatens betydelse kommer att avta.

Storstädernas roll i samhällsstrukturen kommer att öka.

Jag läste att världen kommer att bestå av 160 städer–

–om inte alltför lång tid.

Det låter inte som en decentralisering.

Menar du att man decentraliserar inom storstaden?

Det beror på vad man pratar om.

Arbetslivet är ofta kopplat till en lokal marknad.

Att alla marknader är lokala stämmer inte helt–

–men arbetslivet är ofta kopplat till en lokal marknad.

Boendet skulle kunna spridas större än så.

På fler platser.

Det skulle kunna innebära att man bor längre ut–

–men man pendlar inte varje dag.

Man stannar över i citykärnan x antal nätter i veckan.

Det är en intressant tanke.

Om man tänker hur snabbt co-workingtrenden har växt–

–hur snabbt kommer bostadsmarknaden att förändras?

Den har ju varit väldigt trögrörlig.

Det har varit svårt för politikerna att få igenom reformer–

–eftersom det finns starka väljargrupper.

De som har en hyresrätt idag vill helst inte–

–att marknadshyror införs till exempel.

Det har bevisligen varit svårt att reformera marknaden.

Det är säkert knepigt även framgent.

Det krävs att det kommer nya innovativa förslag.

Vi representerar två nya förslag.

Båda två är ju en form av hybrid.

Absolut. Det är i och för sig inte så konstigt–

–att bostadsmarknaden är svår att förändra.

Det finns fler regler kring hur man bor än hur man jobbar.

Det är lättare att ställa in skrivbord–

–i en lokal där folk vistas under dagen–

–än där folk ska leva och bo.

Det finns brand- och ventilationskrav. Det är bra.

Det finns en massa regler som inte är enkla att ändra på.

Man måste utgå från de här reglerna–

–när man skapar de här hybriderna–

–för att visa på hur reglerna skulle kunna ändras.

Allt är byggt på regler som skapades för hundra år sen.

De utgår från att man bor i en etta med kokvrå–

–eller en tvåa med kök och så vidare.

Därför tar det lite längre tid.

Och det är mycket politik i det.

Men i och med den ansträngda bostadsmarknad som vi ser nu–

–tror vi att politiker, fastighetsägare och banker–

–blir tvungna att öppna ögonen för andra bostadsformer.

Det är jättebra och viktigt.

Nu har ju jag särintressen i den här frågan.

Vi bortser från att vi drar nytta av de här problemen.

Om vi ser det ur ett samhällspolitiskt perspektiv–

–så borde man göra nåt åt byggregleringen–

–när det gäller buller och höjden på fastigheter.

I alla andra storstäder är det på den dyraste marken–

–man bygger som högst.

Sen är det en fallande skala ut mot den billigare marken.

Politikerna skulle ställa som krav på fastighetsbolagen–

–att bygga minst 30 våningar vid Sergels torg.

Och det skulle ju förändra inte bara Stockholm–

–men hela Sveriges tillväxt. Det borde göras.

Minst 30 våningar.

Både bostäder och kommersiella lokaler.

Bostadsrätten är också ett svenskt fenomen.

Det blir trögrörligt–

–och får en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden–

–ihop med vissa beskattningar.

Träffar man folk utomlands i New York, London, Schweiz...

De tror att jag är väldigt etablerad–

–för att jag är 26 år och har köpt en egen lägenhet.

Hade du köpt den i Paris eller Bryssel–

–skulle du ha ägt den och kunnat göra vad du vill med den.

Du kan hyra en andrahandslägenhet på dagen.

I Bryssel finns 2 000 andrahandslägenheter.

Det räcker att åka till Oslo.

I Sverige finns inte bostadsformen ägarlägenhet.

Den har inte tagit fart.

Det beror väl på de politiska problemen–

–kring hur bostadsmarknaden fungerar.

Men många nya aktörer i näringslivet–

–ser kommersiella möjligheter–

–att utveckla det här på samma sätt som i USA.

Matilda, är du övertygad?

Kan du tänka dig att flytta in i ett kollektiv?

Jag är lite skeptisk–

–men min sambo sa för några månader sen–

–att han kan tänka sig–

–att flytta in i en villa utanför stan–

–med några kompisar. Men för mig–

–blir logistiken för mycket.

Då bor jag hellre i en Oscar Properties-lägenhet–

–med "all inclusive". En kostnadsfråga...

Jag ska övertala dig...

Ni samarbetar med Oscar Properties.

Samarbetar ni med fler "nybyggare"?

Ja. Vi tar över bostadsrättsprojekt.

Rena drömmen för dem som inte får de sålda.

Så ritar vi om innehållet. Fler mindre lägenheter.

Vi hyr hela fastigheten av bostadsutvecklaren–

–som kan sälja den till nån förvaltande fastighetsaktör.

Samarbetet med Oscar Properties inleddes–

–för att de gör fina och praktiska lägenheter–

–som passar vårt premiumkoncept.

Wallenstam jobbar vi också med, en av Convendums ägare–

–och en rad andra fastighetsbolag. Även där vänder vi–

–dagens bostadsrättssituation till vår fördel.

Två olika perspektiv.

Oss passar det rätt bra–

–att kunna utveckla vår co-living-form–

–tack vare situationen på bostadsrättsmarknaden.

Varför får inte privatpersoner hyra av er?

Man kan göra det, men vi förutsätter att det är för dyrt–

–för privatpersoner. Alternativet för privatpersoner–

–är att ha ett boende i klassisk form–

–med de kostnader ni nämnt. Ett företag–

–kan ha en medarbetare som bor...

Om jag och fem kompisar som ett kollektiv–

–har råd att hyra din lägenhet, är det okej?

Ja. Ni är välkomna.

Kanske ett lämpligt ställe för att runda av.

Diskussionen har varit spännande.

Ni står för innovation inom bostadsbranschen–

–och det nya året 2019 har precis börjat.

Ett blankt år.

Kan vi få en framtidsspaning–

–om vad som sker på bostadsmarknaden 2019?

Nåt som tittarna och lyssnarna kan ta med sig.

Som jag nämnde tidigare väljer vi att se positivt–

–på den ansträngda bostadsmarknaden–

–från perspektivet att vi tror–

–att det här ställer saker på sin spets.

Politiker och fastighetsägare måste öppna ögonen–

–för nya möjligheter och bostadsformer.

Det vill vi se den närmaste tiden.

Utan regering...

Det finns kommunpolitiker som är initierade på området.

Vi börjar med dem.

Främst måste man förbereda sig på en lågkonjunktur.

Vår cykel är väldigt "stretchad" och lång.

Frågan är inte om, utan när, en svagare konjunktur kommer.

Och hur låg blir den?

Och hur lång? De brukar inte vara så långa.

Och bostadsrättsmarknaden–

–blir aldrig som den varit, tror jag.

Förklara.

I den framtida samhällsstrukturen–

–kräver andra levnadsmönster andra lösningar.

Vi ägnar mycket tid åt gissningar om framtiden.

Vi har revolutionerat kontorsmarknaden–

–i linje med kundbehov. Och nu revolutionerar vi delvis–

–företagsbostäder. Vi jobbar med transportmedel...

Vår roll som aktör är att hjälpa andra företag–

–att fokusera på sin kärnverksamhet.

Vi löser problemen kring hygienfaktorer.

Det ska vi fortsätta med–

–men med dagens bostadssituation–

–kan det nog bli svårt för bostadsrättsmarknaden–

–att fortsätta som förut.

Inte upp lika mycket?

Nej.

Möjligheterna till bostadskarriär som funnits i Stockholm–

–under de senaste 20 åren blir begränsade.

Prisnivåerna vi haft återkommer kanske inte.

De är framtvingade på onaturliga grunder.

Nu kan man inte låna lika mycket–

–amorteringskrav, räntehöjningar...

Det har också varit dyrt att bygga på kommunal mark–

–i centrala Stockholm och det har drivit upp–

–priserna på bostadsrätter.

Mycket är "boostat" på onaturliga grunder–

–och fortsätter nog inte på samma sätt.

Men det kommer spännande boendealternativ–

–i linje med behoven.

Den moderna människan, särskilt de yngre–

–kanske ser det annorlunda.

De faller inte in i det konventionella mönstret.

47 % av målgruppen–

–vill bo med andra utöver familjen.

Runt hälften av målgruppen vill bo så här–

–och hälften inte.

Diskussionen är intressant.

Vi ska fortsätta följa er utveckling–

–liksom andra bostadsutvecklares i Kvadrat.

Och jag vill puffa för att i nästa podcast:

"Rik eller fattig" med Ara och Amelia–

–ska vi också tala om ungas bostadssituation–

–och hur man ska tänka kring den.

Missa inte det. Där är jag med som gäst.

Jag vill tacka våra gäster Katarina Lindestam Beyer–

–medgrundare till Colive, och Håkan Jeppsson–

–vd för fastighetsoperatören Convendum.

Nästa vecka är Petra tillbaka. Jag får tacka för mig.

Vad ska ni tala om då?

Varje fredag fortsätter vi–

–prata om ämnen som berör boende och privatekonomi.

Jag ska lyssna.

Detta avsnitt av EFN:s bostadspodd Kvadrat gästas av Katarina Liljestam Beyer, medgrundare till startupföretaget Colive samt Håkan Jeppsson, vd på fastighetsoperatören Convendum.
De står båda i startgroparna för att senare i år dra igång olika former av nya kommersiella kollektivboenden, så kallad co-living, som möter ett behov på marknaden för mer flexibla och hållbara bostäder.

Colive inriktar sig på unga personer som vill ta sig in på bostadsmarknaden och Convendum är ett alternativ till hotell för främst företagskunder som är i behov av bostäder till sin personal.
Är dessa nya bolag startskottet för en hel våg av nya digitala aktörer inom den så kallade delningsekonomin som kommer driva fram en icke-politisk och lönsam lösning på bostadskrisen i landet?

Programledare: Joakim Båge och Matilda Karlsson

  • Så sparar du rätt till barnen2:23

    Så sparar du rätt till barnen

    Planerar du att komma i gång med ett sparande till dina barn? Vänta tills du har sett de här tre viktiga tipsen från EFN:s Albin...

  • 69 ska bli det nya 671:12

    69 ska bli det nya 67

    Riksdagen har beslutat att förlänga anställningsskyddet från 67 till 69 års ålder.

  • Föräldrar i bidragstoppen1:31

    Föräldrar i bidragstoppen

    I år väntas ersättning till föräldrar bli den största posten inom socialförsäkringen. Ersättning för sjukdom och funktionsnedsättning petas då ned till andra plats. EFN förklarar...

  • Här finns jobben om fem år1:05

    Här finns jobben om fem år

    I den senaste arbetsmarknadsprognosen spår Arbetsförmedlingen en avmattning i jobbtillväxten. På fem års sikt blir det svårast att få jobb inom bland annat medieyrken och...

  • Så funkar pensionen för sommarjobbare1:11

    Så funkar pensionen för sommarjobbare

    För de flesta sommarjobbarna ligger pensionen långt fram i tiden, men varje skattad krona bidrar. Den som tjänar över 19 670 kronor per år har rätt till totalt 17,21 procent av lönen avsatt till pensionen. 

  • Röken skingras på svenska uteserveringar1:11

    Röken skingras på svenska uteserveringar

    1 juli träder en ny lag i kraft som bland annat innebär förbud mot rökning på uteserveringar, busshållplatser och allmänna lekplatser. Lagen ska begränsa hälsorisker och besvär relaterade till tobaksanvändning. Förutom hälsan finns det stora ekonomiska fördelar med att fimpa, både för samhället och privatekonomin.