Ett julbord med finansiell pyttipanna

När julbordet har avhandlats och man vaknar dagen efter–

–har man rester kvar. På dem kan man göra pyttipanna.

Nu blir det Finansiell pyttipanna del 2–

–med det som vi inte hann med i del 1.

Det blir andra gången vi kör en trilogi i två delar.

Det blir en finansiell pyttipanna igen.

Det är slutet på börsåret.

Det finns intressanta grafer att fundera–

–och reflektera kring.

Det är snart dags att stänga det här börsåret–

–så jag vill hinna med dem.

Kul. När det här går ut–

–är det dagen före Uppesittarkväll.

Vi kan påminna om vår mejllåda: uppesittarkvall@efn.se

Vill man bli uppringd–

–är det dit man ska mejla. Då ringer du.

Ja, det gör jag.

Inte med en bakelittelefon, men med en röd telefon.

Den rimmar bra med börsen nu.

I dag går den förvisso upp.

Men mejla oss med dina frågor och ditt telefonnummer.

Vi har gjort det en gång och det blir ju festligt.

Jag gör det gärna en gång till.

Det vill vi verkligen påminna om.

Vad vill du påminna om med den här grafen om volatilitet?

Det är en graf som man kan ta upp nu och då.

Inte varje dag, men ibland under året.

Titta på volatilitetsindexet eller "skräckindexet"–

–som man brukar skriva i skräckrubriker i media–

–bara för att se hur det utvecklas.

Nu tittade jag på den procentuella utvecklingen.

Några vill se den absoluta utvecklingen.

Här ser man vilka enorma slag det har varit–

–och vid dig ser man finanskrisen.

Men det här har varit intressant.

Det är alltså 2018 och slutet på förra året–

–för vi vet ju att det har varit stökigt i år.

Men tittar vi historiskt sett–

–har det inte riktigt stuckit ut.

Men det var mycket diskussioner i februari i år om–

–att det gick väldigt snabbt.

Det var en stor rörelse 2 och 5 februari.

Men det var kanske inte nedgången som man tog fasta på–

–utan hastigheten i nedgången.

Därför vill jag påminna om Vix-indexet–

–och visa det ur ett historiskt perspektiv.

Det är lägre nivåer nu än om vi backar knappt tio år.

Sen är allt relativt.

Har man kommit in på börsen sen 2012–

–och är van vid de här försiktiga rörelserna–

–kanske man blir mer skrämd av de här rörelserna.

Då har man inte upplevt de här.

2016 hade vi presidentval och brexit.

2011 fick vi en jättespik när USA:s kreditbetyg sänktes.

S&P stänkte...

Stängde?

De stängde... Nej, det gjorde de inte.

Ratinginstitutet Standard & Poor's–

–sänkte USA:s kreditbetyg i augusti 2011.

Det sände ut en chockvåg på marknaden.

Det stökar till nu och då. Man får sätta det i relation.

Vi ser nu också att... Börsen toppade den 29 augusti–

–och nu har vi återhämtat en större del sen dess.

Många fick ont i magen. Det såg vi i sociala medier–

–men det har inte gått upp jättemycket på skräckindexet.

Men om det gör det–

–är jag säker på att media skriver just "skräckindexet".

Inte att börsen har fått halsfluss?

Nej, men halsfluss är bättre än att ligga på intensiven–

–och sväva mellan liv och död. Det gjorde man här.

Man får inte glömma bort det här–

–när det gick upp enormt mycket.

Vi var uppe på en nivå över 80.

Man pratade om systemkollaps.

Under finanskrisen frös kreditmarknaden till is.

Man visste inte vem som satt på riskerna–

–och vågade inte låna ut pengar.

Det är ett skolboksexempel på–

–när det blir riktigt jobbigt.

Nu vet vi att det var det bästa köpläget i en generation.

Det var inte lätt att veta, men visst var det så–

–att man var orolig för att det kunde vara apelsiner–

–eller bananer som man kunde få betala med härnäst?

Vi vet nog inte vad som hade kunnat hända–

–under finanskrisen om det hade gått riktigt illa.

Vi hade nog inte gått tillbaka till byteshandel.

Men vi hade nog fått se centralbanker–

–och politiska krafter intervenera mycket mer–

–för att skapa stabilitet. Det kunde ha gått käpp rätt.

Det har gäster berättat...

...i första Uppesittarkväll i den här studion.

Då insåg man att det var på allvar, faktiskt.

Den hårda kampen om att vara störst.

Ett väldigt spännande rejs. Som ett maraton.

Jag har sagt det tidigare. Jag satt framför datorn.

Den 2:a augusti i år passerade Apple–

–tusen miljarder dollar i marknadsvärde.

Jag hade en live feed och undrade: "När ska de gå ut?"

Jag kunde inte slita mig från datorn.

Andra kollar Vasaloppet. Du kollar Apples marknadsvärde.

Och det intressanta med den här grafen–

–är att techbolagen har haft det lite jobbigt.

De har lite halsfluss. Nej, egentligen inte.

De har nog snarare en stukad fot och lite träningsvärk.

Men nu vill man inte ha techbolag–

–då det har varit för stor andel av dem.

Tänk om du köper en blandad godispåse–

–men plötsligt byter producenten ut ditt favoritgodis–

–mot det godis du inte gillar, som det blir mycket av.

Då kanske du inte köper godispåsen längre.

Så blev det lite med tech. Det blev för stor andel.

Men bolagen presterar.

Poängen här är att ingen är på tusen miljarder längre.

Och Apple har blivit omsprungna–

–av både Microsoft och Amazon.

Nu är Microsoft största bolaget.

Det var en liten skräll.

Det var ju kampen om fyra bolag tidigare.

"Vem kommer att bli det största?"

Sågs de inte som en fossil i techvärlden? Lite gamla och...

De hade mycket högre värdering 2000.

De är inte så hög värdering i Microsoft längre.

Allt är relativt. Men det som har varit bra–

–är när de fick en ny vd 2014.

Han gjorde ett strategiskt skifte–

–där man på allvar går mot molnet–

–och migrerar med Office 365–

–och nya Windows-versionen med mer inslag av online.

De har gjort ett stort strategiskt skifte, som bar frukt.

Man satsar mycket på nåt spännande: kvantdatorteknologi.

Det låter spännande, men för högt för min tomtemössa.

Just det här med data... Jag svävar ut lite.

Ett annat bolag, Cramers Cloud Kings–

–har Splunk, som många använder–

–för att få realtidsdata till mätningar.

Då kan man använda Splunk.

Och jag hörde att de i realtid kan mäta saker–

–i en produktion. Hur hög temperaturen i mat är–

–eller hur många låneansökningar en bank får.

De har börjat mixtra med virtual reality–

–och "augmented reality".

Man kan hålla upp en padda över en fiskbassäng–

–och se fiskarnas storlek, hur länge de har varit där–

–och temperaturen.

Big data har vi pratat om. Det är ostrukturerat.

Vi måste få in det i en struktur–

–för att förstå alla siffror.

Sen kan man göra det i ett augmented reality-lager.

Det är väldigt spännande.

De här bolagen tror jag har framtiden för sig.

Jag har inga aktier i Splunk.

För andra gången: "Obegriplig bild från Nicklas". Roligt.

Ja, för jag saxade den här från mitt runda arkiv.

Jag fyller på den här varje månad. För att spara data.

Ni skulle göra om den, men det var mycket siffror.

Vad är det?

Varje månad fyller jag i hur OMXS30 slutar.

Då är det ganska enkelt sen...

Jag har data från juli 1998.

Då ser man enkelt när vi är i december...

Då kollar jag bara snitt- och mediansiffra för december–

–de senaste 20 åren. Man får en snabb känsla för–

–att det är både grönt och rött.

Man får en känsla för hur börsen har gått historiskt.

Här ute har man alla år, och här har man månaderna.

Traditionellt går det bättre mot november och december.

Våren brukar vara bra, inför utdelningssäsongen.

Mars och april har sett rätt risiga ut på senare tid.

Alltså, sen 2012 är det ett rätt stort rött block här.

Februari pratar man inte så ofta om.

Den har varit jättebra på slutet.

Bara –0,6 % i år.

Man ser att juni, juli och augusti... Klassiska månader.

September brukar också vara väldigt obehaglig.

Det går ner i volymer på sommaren–

–men man ser ändå större rörelser.

Man får "printscreena" den här och spara den.

Vissa månader är riktigt stora.

September har ofta bjudit på kallduschar.

Jag ville bjuda på den här i de skakiga tiderna–

–när folk funderar på hur de ska tänka.

Ja, en obegriplig bild från Nicklas.

Historiska börsnedgångar. Det gillar du att prata om.

Ja. Fast jag gillar nog inte att prata om–

–börsnedgångar per se–

–utan för att man blir ett resultat av–

–den kontext man lever i.

Sen vi körde i gång Uppesittarkväll och Utsvävarkvarten–

–har det varit ganska mycket volatilitet på börsen.

Så har året sett ut.

Och när många har lite ont i magen–

–och det pratas på sociala medier–

–kommer det många frågor–

–och det gör att man grottar ner sig mer i det.

Och det blir kul vid bättre tider.

Då kan man gå tillbaka och se hur det var.

Här har jag tittat på OMXS30–

–från 2000 till 2017–

–för att se hur stor "max drawdown" har varit under året.

Här reagerar jag direkt på att det är intressant–

–att drawdowns är tvåsiffriga alla år utom två.

Ja, exakt. Den här datan är jättetrevlig–

–för jag handknackar den, räknar med kalkylatorn–

–och skriver in den. Det finns ett värde i att ha den.

Jag kan ha den utskriven, särskilt i sämre tider.

För vi har flockmentalitet.

Det blir ryggdunkarmentalitet när man pratar aktier.

Det här är fakta. Hur man tolkar det är en annan femma.

Hur går man mot flockmentaliteten?

Genom att titta på fakta. Hur har det varit?

Det är en sak med känslor. Det är mänskligt.

Är vi inte känslomänniskor?

Jo, vi har flockmentalitet. Och börsen är ju sån.

Ta din onda magkänsla–

–och multiplicera den med några miljoner. Det är börsen.

Det är inte annorlunda för investerare.

Fondförvaltare har placeringsmandat, ett jobb att vårda–

–kanske en bonus att skydda och en familj att försörja–

–så tro inte att branschens professionella–

–alltid är kalkylerande och nyttomaximerande.

De får också ont i magen.

De tar också beslut de kanske inte hade tagit–

–om det hade varit deras egna pengar.

Den hoppade själv. Men på samma tema.

Björnklockan klämtar.

Man får spola tillbaka och pausa den där bilden.

Björnklockan klämtar. Vi ska inte fastna här.

Durationen är hur långa max drawdowns har varit.

Rätt långa, va?

Nja... Max drawdowns är topp till botten under ett år.

Men titta: 81, 150...

Här var det en stor kris. Här också.

Tre år i rad har drawdowns varat i minst två månader.

Ja. Korrektionerna brukar vara två, tre månader.

De har varit rätt långa. 2015, 156 dagar–

–2016, 176 dagar och 2017, 71 dagar.

Det är rätt lång tid. Uppgångarna är längre, men ändå.

Ja, och...

Det har ändå varit positiva börsår.

Ja, för andemeningen här–

–är att se från toppen till botten–

–och se hur börsåret faktiskt slutade.

Här kan det vara dåliga år.

Här hade vi två halvårsvisa nedgångar.

Det ena slutade på –1,21 %, det andra på +5 %.

Man kan ha långa nedgångar, men ändå sluta bra.

För 2015–2016 var vi ner 28,5 %.

2011 var vi ner 29,5 %, här.

Det har varit stora rörelser fast börsen bottnade 2008.

Men om man får ont i magen, skriv ut den här bilden–

–så ser man att börsåren ofta slutar bra ändå.

Det här är en "bearometer". En ny term jag har lärt mig.

En "bearometer" är inte en barometer–

–utan det handlar om hur många börser–

–som befinner sig i björntrend.

Att man har fallit minst 20 % från toppen.

Här ser vi den siffran. Då ser vi vilka.

Daxen i Tyskland kom nyligen och passerade –20 %.

Argentina och Mexiko närmar sig. I övrigt ser det bra ut.

I övrigt är vi i en korrektionsfas.

Grafen är en och en halv vecka gammal–

–och vi har haft ganska bra börsdagar på sistone.

Tyskland kanske börjar ta sig ur.

Men bearometern är inte nattsvart.

Och så får man ta med sig den nya termen.

Det är de börser som globalt sett är i björntrend.

Jag vill också bara påminna jättekort om–

–att i Shanghai utgörs 75 % av handeln av privatpersoner.

Hang Seng... På min resa sa de–

–att man såg positivt på framtiden.

Väldigt många börsbolag vill in på börsen.

Pipelinen är överfylld och fylls på i ännu snabbare takt.

Så de bryr sig inte om den jobbiga tid som har varit.

De har varit nere på –25 %.

I Stockholm har vi knappt sett några introduktioner i år.

Och det var glödhett i fjol.

Den här får du kort tid på. Det är många siffror.

De fem bästa bolagen de senaste fem åren.

Det här får man ta som en hemläxa över jul och nyår.

Jag tänkte att ni skulle göra nåt fint av den, men...

Jag kikade på vilka bolag som har gått allra bäst.

Det är totalavkastningssiffror inklusive utdelningar–

–på olika index i Europa, USA... Ja, ni ser.

Vad har gjort att de här bolagen har gått bra?

I vissa fall har man brutit ny mark–

–och växt, förvärvat eller gjort nåt värdeskapande.

Boliden kanske är väldigt cykliskt–

–och vi har haft en bra konjunktur.

Nåt kanske är ett turnaround-case–

–eller en marginalresa med stärkt lönsamhet.

Om man har tid, ork och lust att sätta tänderna i nåt–

–ska man titta på bolagen och grotta ner sig på varför.

Då lär man sig vad bolag kan gå bra av framåt.

Om vi blickar tillbaka om fem år–

–är det inte samma bolag här.

Men jag tycker att det är nyttigt–

–att försöka förstå varför bolag har gått bra.

Nöj dig inte med ett. Ta några.

Försök sen applicera det på bolag för nästa år.

Så man vet vad man ska titta efter.

Det är en pausa- och "printscreena"-bild.

Pausa och "printscreena".

Så kan vi gå vidare och ge en sista uppmaning:

Nu har ni kollat klart på Utsvävarkvarten.

Mejla ditt mobilnummer så ringer vi från Uppesittarkväll.

Släng med en fråga, så vi kan förbereda oss lite.

Ja, exakt.

Snart är det dags att stänga börsåret 2018. Nicklas Andersson knyter ihop säcken med ytterligare en finansiell pyttipanna där bland annat volatilitet, björnklockans klämtande och de största börsbolagen ingår.

Programledare: Albin Kjellberg

  • Så påverkar minusräntan dig2:09

    Så påverkar minusräntan dig

    Centralbanker världen över har sänkt räntor i försök att få upp inflationen. I Sverige ligger räntan på -0,25 procent och i eurozonen är den -0,4...

  • Så fungerar ett brutet räkenskapsår1:26

    Så fungerar ett brutet räkenskapsår

    För de flesta bolag är ett räkenskapsår detsamma som ett kalenderår, men vissa företag väljer ett brutet räkenskapsår. Men vad innebär det och vilka företag kan dra nytta av det? 

  • Så sparar du rätt till barnen2:23

    Så sparar du rätt till barnen

    Planerar du att komma i gång med ett sparande till dina barn? Vänta tills du har sett de här tre viktiga tipsen från EFN:s Albin...

  • 69 ska bli det nya 671:12

    69 ska bli det nya 67

    Riksdagen har beslutat att förlänga anställningsskyddet från 67 till 69 års ålder.

  • Föräldrar i bidragstoppen1:31

    Föräldrar i bidragstoppen

    I år väntas ersättning till föräldrar bli den största posten inom socialförsäkringen. Ersättning för sjukdom och funktionsnedsättning petas då ned till andra plats. EFN förklarar...

  • Här finns jobben om fem år1:05

    Här finns jobben om fem år

    I den senaste arbetsmarknadsprognosen spår Arbetsförmedlingen en avmattning i jobbtillväxten. På fem års sikt blir det svårast att få jobb inom bland annat medieyrken och...