Efter stängning: crowdfunding

Det har gått en vecka. Nu är vi här igen.

Vi ska prata med crowdfundingbolagen Tessin och Lendify–

–om hur det ser ut med crowdfunding.

Dessutom de tre viktigaste ekonomiska händelserna.

Du och jag ska på utflykt och ta reda på vad svenskarna–

–vet om vad de stora svenska bolagen gör.

Vad håller de på med?

Så klart blir det Fredagsräkan. Rulla vinjetten.

Nu är det fredag igen.

Vi får summera de tre viktigaste grejerna den här veckan.

Vi börjar med nummer ett. Vad har hänt?

Deklarationen. Man tänker att man deklarerar med papper–

–och när man är klar lämnar in det i brevinkastet.

Vad kan gå fel?

Jag gör det på nätet. Vem lämnar in på papper?

Det kan man göra om man vill. Men inte efter klockan fyra.

Då stänger kontoren och brevinkasten.

Har de tagit bort brevinkasten?

Det är vad som har hänt.

Det är inte alla som har räknat med det.

Hittade de nån lösning?

Ja. Vi har en bild från Åsa i Linköping.

Ett finurligt sätt att lämna in dem till skattekontoret.

Trycka in dem i springorna.

Ett brevinkast som inte finns.

Jag gillar att de har tryckt in.

Man imponeras av entreprenörsandan. En kreativ lösning.

Däremot behövdes det inte.

I slutändan förlängdes inlämningstiden.

Vad är nummer två?

Vi har Elon Musk som är vd för Tesla.

De har lämnat in en rapport.

Då har man en så kallad conference call–

–när man går igenom med analytiker–

–och nyfikna åhörare ställer frågor.

Vad tyckte Musk om frågorna`?

Efter ett tag fick han en fråga och tröttnade.

"Det var en dum fråga. Vi går till Youtube."

Där tog han emot tio frågor av en youtuber.

De var mycket roligare.

Han ville inte prata om kvartalsrapporten.

Vad frågade youtubern?

Mycket mer om framtiden och teknik.

Det var ju superkul. Det är det Musk egentligen gillar.

Han är känd som en visionär som pratar om framtid.

Kvartalsrapporten blev tråkig efter ett tag.

Men han måste inte göra det.

Från Tesla till krona, Ara.

Kronan är väldigt svag just nu.

Det märks när man ska handla i andra valutor.

Jag tänker på de semestersvenskar som ska iväg till–

–Spanien, Frankrike, Italien–

–där euron har blivit dyr. Den närmar sig 11 kronor.

Eller de som shoppar på Amazon i Storbritannien och USA–

–som får betala i USD och pund. Då blir det mycket dyrare.

Allt utomlands har blivit dyrare för oss svenskar.

Tack, Stefan Ingves.

Vi tackar honom.

Med det avslutar vi våra tre viktigaste nyheter.

Vi går vidare till vår utflykt.

Just det. Vad kan svenskarna om svenska bolag?

Du måste prata i micken.

Vi ska kolla hur bra koll svenska folket har på tre–

–kända aktiebolag. Atlas Copco...

Vilka har vi mer?

Ericsson.

Och Sandvik.

Ett av Sveriges största bolag är Sandvik. Vad gör de?

Stål.

Tack så mycket.

Förlåt att jag skrämde dig. Vad gör Sandvik?

Jag vet inte.

Känner du till bolaget Ericsson?

Aldrig hört talas om.

Aldrig hört?

Aldrig.

Tack.

Vet du vad Ericsson gör?

Ja. Mjukvara, va?

Vad gör Atlas Copco?

Jag kommer från Örebro. Jag vet mycket väl.

Tack. Vad gör Atlas Copco?

Bergsmaskiner och borrar.

Stora truckar.

Riktigt bra.

Hej då.

Folk har koll.

Atlas Copco, ett av Sveriges storbolag. Vet du vad de gör?

Nej.

Ericsson då? Vad gör de numera?

Telefoner.

De gör telefoner? Har du en Ericsson-telefon?

Jag har en iPhone.

Vad gör Sandvik?

Telefoner igen säkert.

Tack så mycket.

Vad gör Ericsson?

Nuförtiden gör de inte mobiltelefoner, utan IP-växlar.

Vad gör Sandvik?

Gruvdrift.

Är det stål? Har jag rätt?

Ungefär.

Ursäkta.

Jag är från Ryssland.

Du är från Ryssland.

Atlas Copco. Vad gör de?

Jag har inte tid.

Okej.

Kan du jättemycket om Atlas Copco?

Ericsson...

Borrmaskiner. Coromant och allt vad de heter.

Sista frågan. Vad gör Ericsson?

Inte mobiltelefoner i alla fall. De jobbar med–

–nätverk eller vad man säger. 4G, 5G och så vidare.

Du satte allihopa!

Bra jobbat!

Varsågod. Är det nåt skolarbete?

Nej, lite större än så.

Nu ska vi snacka crowdfunding!

Det ska vi göra med Erika Eliasson, IR-chef på Lendify–

–och Jonas Björkman, vd för Tessin.

Varmt välkomna!

Tack.

Varför ska man söka crowdfunding–

–istället för traditionell finansiering?

Tekniken har drivit fram nya affärsmodeller.

Vi kan kapa bort onödiga mellanhänder och vinnarna är–

–investerarna och låntagarna.

Vi är en peer-to-peer lending-plattform.

Vi för ihop investerare och låntagare.

De här tjänsterna finns redan på ett ungefär.

Är det bara att man kapar mellanhänder och gör det–

–närmare för investerarna och de som tar emot.

Är det hela grejen?

Vi jobbar med fastighetsfinansiering.

Investerare ska kunna direktinvestera–

–i ett fastighetsprojekt eller fastighetsförvärv–

–för att komma åt ett särskilt projekt. Idag går inte det–

–förutom för en liten krets kring Stureplan–

–som har gjort såna affärer tidigare.

Sen ville vi... Man pratar ofta–

–om att man ska ha en diversifierad investeringsportfölj.

Det vi vill göra är att inom den portföljen–

–inkludera fastigheter.

Men fastigheter skiljer sig mycket.

Du kanske vill ha bostadsrätter–

–hyreskåkar, industrikåkar.

Inom fastigheter kan man göra en fastighetsportfölj.

Vad innebär den här typen av fastighetsfinansiering–

–jämfört med en traditionell finansiering? Lättare?

Det är en kapitalintensiv bransch.

Det är tufft att få finansiering och de senaste åren–

–har bankerna skruvat åt sina kreditkranar–

–på grund av ny reglering.

Vi möjliggör fler projekt att bli av–

–genom att toppa upp med det som banker inte lånar ut.

Erika... Förlåt.

Det är oftast traditionella verksamheter, tillgångsslag...

Vi säger att vi är finansbranschens airbnb.

Det är nåt gammalt etablerat–

–men som med digitaliseringen gör det tillgängligt–

–för så många fler.

Att investera i lån till kreditvärdiga låntagare–

–är det som vi erbjuder i Lendify.

Och många andra med oss. Ett etablerat tillgångsslag–

–som har funnits i flera decennier.

Och banker och institutioner har tjänat mycket på det här.

Det som är nytt–

–är att det är tillgängligt för privatinvesterare.

Det är ett fenomen som har funnits sen finanskrisen–

–men har kommit till Sverige... Vi startade 2014.

De senaste åren har vår utlåning tagit fart.

Vad innebär det för de som får lån via Lendify?

Endast kreditvärdiga låntagare erbjuds att låna pengar.

Av de som söker lån via vår plattform–

–erbjuds endast 10 % att faktiskt låna.

Kreditvärdiga låntagare.

Marknaden för blancolån–

–vi jobbar med lån utan säkerhet–

–den marknaden i Sverige är på 200 miljarder.

65 % av den har Storbanken.

Resterande delen har nischbankerna.

I och med att vi skär bort onödiga mellanhänder–

–kan vi kapa kostnaderna.

Vi har hittills sänkt låntagarens ränta med 28 miljoner.

Det är bra att man får en avkastning.

Med det kommer också risker.

Jag har testat Lendify.

Då fick jag först panik.

Det är a, b, c, d, e, f i en portfölj.

Plötsligt blir jag exponerad. Jag ser det tydligare.

Samma sak med fastigheter. Oj, nu finns det större risker.

Hur är riskerna jämfört med traditionell finansiering?

Vi dockar in i en etablerad struktur.

Vi tar kreditbedömning. Vi har tillgång till UC–

–och hela den infrastruktur som finns via–

–inkassoföretag och Kronofogden.

Vi ligger ju på kreditförluster på runt 1 %.

Om vi tittar på under finanskrisen 2008, 2009–

–så var kreditförlusterna det dubbla bland nischbankerna.

Avkastningen efter kreditförluster och avgifter–

–har det senaste året legat på 6 % på vår plattform.

Om förlusterna dubblades skulle avkastningen ligga på 5 %.

Avkastning i förhållande till risk är otroligt bra.

Det här vet bankerna och institutionerna.

De har tjänat mycket på det under lång tid.

De bör vara rädda nu?

Ja, faktiskt.

Det är ett lönsamt område. Vi börjar ta marknadsandelar.

Och för fastigheterna?

Jag brukar säga att–

–risk och avkastning är hyfsat linjärt.

Många av de projekten vi har ligger på mellan 9 och 12 %.

Det är i ett högre risksegment så klart.

Ska du få den avkastningen så blir det högre risk.

Det kan variera beroende på vad det är för risk.

Byggrisker, motpartsrisker eller–

–hur mycket man har sålt.

Det varierar mycket vilken risk det är.

Eftersom bankerna mer och mer–

–drar sig bort från det här segmentet–

–så ökar möjligheten för oss att få bättre säkerheter.

Då kommer vi ner i avkastning på instrumenten.

Vi blir en spegling av investerarnas riktning.

Investerarbasen går hela tiden åt olika håll.

Vi letar efter de projekt som de vill ha.

Det har varit mycket bostadsutveckling de senaste åren.

Den marknaden skakar nu.

Då vill man ha kapitalet nån annanstans.

Det där varierar beroende på konjunkturläget.

Vad vill investerarna har för bostadsprojekt nu?

Man tittar mer på marknadsrisken.

Förut kunde man lita på en stark marknad.

Om det är ett byggprojekt och det ska säljas bostäder–

–då räknade man med att det blev sålt.

Idag tittar man på hur planen ser ut.

Vissa projekt är försålda med bindande förhandsavtal.

Då har man hanterat marknadsrisken.

Det varierar mycket, men man är mycket mer–

–noggrann på marknadssidan än tidigare.

Lendify sållar igenom kreditutlämningar. Hur sållar ni?

Vi vill också vara en marknadsplats–

–men vi har vissa grundkrav, som man ska klara av.

Vi tittar på bakgrund–

–hur mycket egna pengar man stoppar in.

Det får aldrig vara helt finansierat av investerarna.

Skin in the game. En viktig princip.

Och så en massa andra parametrar.

Du får inte ha upprepade konkurser.

Med privatpersoner har du mycket publika uppgifter.

Det är lurigare att bedöma ett projekt–

–och det är upp till investerarna att göra bedömningen.

Vi tittar på om vi kan göra det enklare att bedöma.

Tittar vi på konsumentkrediter mot privatpersoner–

–är det extremt lätt att skala och digitalisera–

–och docka in i en väletablerad struktur.

Peer-2-peer eller marketplace lending–

–har vuxit internationellt.

En stor frågeställning för bolag i Storbritannien handlar om–

–hur man säkerställer att det är rätt person som söker lån.

Vi har mobilt bank-ID och personnummer–

–och väldigt hög betalningsmoral i Sverige.

Infrastrukturen med Kronofogdemyndigheten är unik.

Så det här går att docka in och digitalisera.

Avkastningen i förhållande till risk är för bra–

–för att vara sann.

Det beror på att bankerna har haft oligopol.

Nu får investerarna avkastningen.

Avkastningen på den här typen av krediter är för god.

Om vi tittar på crowdfunding som helhet–

–så har intresset ökat. Men under finanskriser–

–brukar såna här branscher drabbas hårt.

Crowdfunding är ett rätt nytt fenomen.

Vi har inte haft nånting likt finanskrisen.

Men om det blir en stor recession...

Hur blir risken hos er?

Det blir ett tuffare klimat. Finansiering behövs alltid.

Framför allt i fastighetsbranschen.

Om det var nån gång man vill ha kapital–

–så var det under finanskrisen, för det var fina köplägen.

Med vår plattform blir vi alltid väldigt flexibla.

Vi kan matcha investerare i alla marknadsklimat.

Det finns alltid pengar nånstans i systemet.

De vill vi hitta.

Vi tror att antalet affärer kan öka för oss.

Det kommer inte att finnas så många aktörer som lånar ut.

Bankerna måste titta på hela sin balansräkning.

Det de gör är att helt stänga kranarna.

Redan nu ser man att de inte vill låna ut.

Det gör det väldigt komplicerat för fastighetsbolagen–

–som har förväntat sig en viss finansiering.

Där vill vi vara den plattformen som kan hitta kapital.

Allting handlar om kreditbedömningsprocessen.

Vi tar avstånd från korta sms-lån–

–med väldigt hög risk.

Vi tittar endast på kreditvärdiga låntagare.

Vår genomsnittslåntagare är 44 år–

–tjänar 400 000 och bor utanför storstaden–

–och ska låna till husrenovering.

Allting handlar om att ha en bra kreditbedömning–

–och inte låta folk med dålig ekonomi låna pengar.

Sen är avkastning i förhållande till risk väldigt god.

2008-2009 fördubblades kreditförlusterna.

Det vill säga 2 %.

Då har man fortfarande en kudde–

–innan man måste tugga på insatt kapital.

Jonas Björkman och Erika Eliassson, stort tack.

Nu är det dags att gå över till populära Fredagsräkan.

På Göteborgs fiskauktion såldes 3 863 kilo räkor.

Det är hur mycket som helst och en svår siffra att få till.

Räkorna ska, om de är nyfångade och av god kvalitet–

–hålla i kylskåp som håller två-fyra grader.

Med ett bra pris i dag kanske det lönar sig att köpa–

–och spara till på onsdag.

Förra veckan skulle de kosta 335 kronor i handeln.

Då är det kanske bättre att köpa förra veckan–

–än den här om det är dyrare.

Det är svårt att köpa förra veckan, eftersom den har varit.

Nu tar vi reda på vad det kostar den här veckan.

376 kronor kilot!

Det är en ökning från 335 kronor.

Fredagen är förstörd. Räkan är för dyr.

Blir den dyrare nästa vecka, då var det bra att köpa nu.

Med de orden tar vi helg.

Efter stängning är EFN:s fredagsmagasin som sammanfattar veckan.

I dagens program:

Crowdfundingsnack med Lendify och Tessin.

Vet svenskarna vad Atlas Copco, Sandvik och Ericsson gör?

Trillingnöten:

Deklarationen framför allt

Elon Musks udda telekonferens

Dyr semester när kronan kraschar

 

Och såklart: så mycket kostar fredagsräkan.

 

Programledare: Ara Mustafa och Albin Kjellberg.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Holmen 8.6%
Paradox Interactive 3.4%
Essity 2.7%
Pandox -1%
THQ Nordic -3.4%
ICA Gruppen -4.9%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så ser aktieägandet ut i Sverige1:29

    Så ser aktieägandet ut i Sverige

    Närmare en femtedel av alla svenskar äger aktier. Förutom att det är fler män än kvinnor som handlar i aktier, så finns det också stora...

  • Bostadspriserna på väg att stabiliseras3:39

    Bostadspriserna på väg att stabiliseras

    Under måndagen presenterades färska bostadssiffror från Valurguard. Priser på villor sjunker 0,6 procent medan bostadsrättspriserna går ned 0,4 procent. Säsongjusterat går dock priserna upp för tredje månaden i rad. Lena Fahlén från Handelsbanken kommenterar.