Allt du vill veta om obligationer

Obligationer har du nog hört talas om. Men vet du vad det är?

Obligationer är ett lån som ska betalas tillbaka.

De ska betalas tillbaka till ett förut- bestämt datum till ett förutbestämt pris.

Den som behöver pengarna, och lånet, är utställaren av obligationen.

Den som ska ge pengarna är investerarna.

Investerarna kan man locka på två sätt.

Det första är att lova att betala tillbaka mer pengar än man lånat på slutdagen.

Det andra är att man lovar att betala en ränta under obligationens livstid.

Det kan vara till exempel 5 % per år.

Om länder ger ut obligationerna kallas de för statsobligationer.

Om företag ger ut dem kallas de för företagsobligationer.

Länder, kommuner och företag får sitt lån och investerarna får en bra avkastning.

Finns det nån nackdel? Ja, det finns det.

Vad händer om länder, kommuner och företag inte kan betala tillbaka lånet?

Då kan investerarna förlora det de lånat ut.

Om obligationen har en hög risk, så kräver investerarna en hög ränta.

Om det är låg risk vill investerarna fortfarande ha en hög ränta–

–men nu nöjer man sig med en lägre ränta. Gissa vad som är mest riskfyllt:

När länder ger ut statsobligationer eller när företag ger ut företagsobligationer?

Det är när företag ger ut företagsobligationer.

Det är ju vanligare att företag går i konkurs än att länder gör det–

–så statsobligationer brukar ha lägre ränta än företagsobligationer.

Men när en obligation ska betalas tillbaka är jättevikigt för hur stor risk det är.

Tänk er att H&M ställer ut två obligationer.

Den ena ska betalas tillbaka om två år och den andra i morgon.

Risken att H&M går i konkurs i morgon är extremt liten.

Därför har obligationen som ska betalas tillbaka i morgon låg risk.

Risken att H&M går i konkurs om två år, när mycket kan hända, är betydligt högre.

Hur investerar man i obligationer? Att köpa obligationer själv är extremt svårt–

–för man måste ha mycket pengar. Men det är ingen fara.

Fonder brukar investera i obligationer. De har mer pengar och kan göra det.

De kan köpa flera olika obligationer. Då blir det mindre risk.

De fonderna kallas för räntefonder. Då kan du investera i räntefonderna.

Genom räntefonden får du exponering mot de obligationer som du vill ha.

Vilka räntefonder finns det, då?

Om räntefondens obligationer har långt kvar innan de ska betalas tillbaka–

–kallas de för långräntefond eller, förvirrande nog, obligationsfond.

Men om räntefondens obligationer har kort tid till återbetalning–

–kallas den korträntefond eller penningmarknadsfond.

Vad kallas en räntefond som investerar i obligationer med hög risk? Högräntefond.

Anledningen till att den har högre ränta är dess högre risk.

Många högräntefonder kallas "high yield"...nånting.

"High yield" är engelska för hög ränta. Det är samma sak.

Tips: Kika gärna på vad ett sparkonto med statlig insättningsgaranti ger för ränta.

Då det är insättningsgarantin, och du uppfyller kraven för den–

–alltså att du har pengar under 950 000 kronor–

–så är det i princip riskfritt.

Om du får 0,75 % ränta och tror att en räntefond ger detsamma eller lägre–

–så är det onödigt att ta risken. Då är det bättre att ha garanterade räntepengar.

Tips nummer två: Räntefonder som finns i ISK är inte skattemässigt optimalt.

Det är bättre att ha räntefonder i ett aktie- och fondkonto–

–och betala 30 % skatt på vinsten, än ISK:s schablonskatt.

Nu kan ni allt om obligationer.

Vad är egentligen en obligation? Hur investerar man i den som privatperson och vad är det för skillnad mellan stats- och företagsobligationer?

EFN:s Ara Mustafa förklarar allt du behöver och vill veta om obligationsmarknaden och om olika sorters räntefonder.

  • Strategens råd: Sluta inte månadsspara6:20

    Strategens råd: Sluta inte månadsspara

    Det är orostider på börsen och extra svårt att pricka in upp- och nedgångar. För att ha ett jämnt sparande är det en bra idé att spara kontinuerligt varje månad.

  • Lånesajter kritiseras av Konsumentverket0:59

    Lånesajter kritiseras av Konsumentverket

    Konsumentverket har genomfört en granskning av företag som jämför lån i marknadsföringssyfte. Nu riktar myndigheten kritik mot sajterna, vars reklam kan anses vara missvisande. 

  • Därför pressas elpriserna2:25

    Därför pressas elpriserna

    Efter en vinter med mycket snö i fjällen väntas en kraftig vårflod. Det fyller lagren och kan pressa elpriserna till rekordlåga nivåer. I sommar kan...

  • Bolagsspecial i #Uppesittarkväll2:05:57

    Bolagsspecial i #Uppesittarkväll

    #Uppesittarkväll är tillbaka med en bolagsspecial. På plats i studion finns Tobiis vd Henrik Eskilsson, Cibus vd Sverker Källgården och finanschefen Jörgen Gullbrandsson från Storytel.

  • Sparekonomens hemestertips2:33

    Sparekonomens hemestertips

    Semestern i år lär bli annorlunda för de flesta. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, tipsar om hur du ändå kan få en bra sommar.

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

  • Spara effektivt med cykeln1:31

    Spara effektivt med cykeln

    I pandemitider undviker allt fler kollektivtrafiken. Det gör att biltrafiken ökar men allt fler väljer också cykeln i större utsträckning. Det är en vinst, både för ekonomin och miljön. 

  • SBAB: Fler ansöker om pausade amorteringar26:24

    SBAB: Fler ansöker om pausade amorteringar

    I EFN Kvadrat fokuserar vi på hur bomarknaden hittills drabbats av coronakrisen. Mäklarhusets vd Erik Wikander vittnar om att hans kedja ökade försäljningen med hela 13 procent i april. SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann berättar att ungefär 10 procent av deras bolånekunder har ansökt om att pausa amorteringarna.