Tema: Riksbanken

Välkommen till "Din ekonomi".

I morse kom årets första räntebesked. Riksbanken sänkte reporäntan till –0,50 %.

Det ska vi prata mer om strax.

Men först ska det handla om vad reporäntan egentligen är och hur den påverkar vår ekonomi.

I dag var det åter dags för Riksbanken att meddela sitt räntebeslut.

Att bedriva penningpolitik och arbeta för finansiell stabilitet är Riksbankens två huvuduppgifter.

Där är reporäntan det viktigaste verktyget.

Reporäntan är den ränta till vilken bankerna får låna i Riksbanken.

Det är en kort ränta. Bankerna lånar på en-två veckor till reporäntan.

Om reporäntan är låg så lånar bankerna väldigt billigt i Riksbanken.

Sen kan de låna ut pengarna till dig och mig.

Då blir räntan på våra lån också ganska låg.

Om vi kan låna billigare köper vi mer saker, tjänster och bostäder. Det ger tillväxt.

Tillväxt är viktigt, inte minst för att hålla arbetslösheten nere.

Många företagare säger att det bara är snack att reporäntan påverkar folks benägenhet att låna.

Det är inte riktigt sant. Investeringar påverkas kanske inte så mycket direkt av reporäntan.

Men en effekt av reporäntan går genom växelkursen.

Om Riksbanken sänker reporäntan med 0,25 %, påverkas kronkursen med flera procent.

Då faller kronan ganska mycket. Det stimulerar exportindustrin.

Svenska exportföretag blir mer då konkurrenskraftiga på världsmarknaden.

Om kronkursen går ner med några procent blir också svenska varor lika mycket billigare för en utländsk köpare.

Men det kan vara svårt att förstå varför man sänker räntan när den redan står på minus.

Särskilt som vi ofta hör att svensk ekonomi går bra–

–och att svenska hushåll är allt för skuldsatta.

Det där är knepigt. Om hushållen är överbelånade och vi får en bostadsbubbla.

Hushållen köper för mycket villor, villapriserna trissas upp.

Plötsligt går luften ur bubblan, villapriserna rasar och folk kan inte betala sina skulder.

Då går folk i konkurs och bankerna gör förluster och riskerar att gå i konkurs.

Det är mardrömmen för varje riksbankschef. Vi har inte direkt lågkonjunktur i Sverige.

Vi behöver kanske inte stimulera ekonomin så mycket. Däremot har vi ganska hög arbetslöshet.

Förra året ställdes många inför begreppet minusränta för första gången.

Det kändes konstigt att Riksbanken i själva verket betalar för att låna ut pengar.

Om du frågat bankekonomer för ett år sen, så hade alla sagt att räntor inte kan vara negativa.

Men det är inget konstigt. Det stimulerar ekonomin på samma sätt.

Sänkt reporänta får folk att efterfråga mer lån och köpa mer.

Det driver ner växelkursen, vilket stimulerar exportindustrin.

Vi har tittat på hur det går till när Riksbanken fattar det här beslutet–

–som är så viktigt för vår privatekonomi.

Jag står utanför Sveriges centralbank - Riksbanken.

Härinne står Sveriges penningpolitik i fokus.

Hur går det till när de tar de svåra ekonomiska besluten som rör min och din ekonomi.

Jag har bestämt möte med kommunikationschefen Ann-Leena Mikiver.

Hon ska berätta allt om penningpolitikens högborg.

Riksbanken är Sveriges centralbank - en myndighet som lyder under riksdagen.

Det är världens äldsta centralbank, grundad 1668.

–Hur många är det som jobbar här? –330 personer.

Vad gör Riksbanken rent konkret?

Riksbanken ansvarar för att priserna i Sverige behåller sitt värde–

–och förebygga finansiella kriser. Det är de stora huvuduppgifterna.

Vi har ensamrätt på att ge ut sedlar och mynt.

Det har vi monopol på.

Det vi gör med räntan påverkar nästan varenda svensk.

Det påverkar bolån, sparande och om man kan lägga undan pengar och investera.

Alla möjliga framtida beslut. Därför behöver man hänga med i vad som händer med penningpolitiken.

Styrräntan är en otroligt viktig del i vår privatekonomi.

Men var fattas besluten om vilken ränta vi ska ha?

Nu är vi snart inne i det mytomspunna rummet där räntan beslutas.

Vad spännande! Vilken dörr!

Anledningen till att det är tjocka väggar och dörrar–

–är att ingen ska kunna avlyssna vad som sägs härinne.

Det som sägs här kan påverka marknaden. Alla ska få veta samtidigt vad som beslutas.

Här i det Ovala rummet fattas räntebeslutet.

–Här ligger klubban, är det Stefan Ingves plats? –Det stämmer.

Chefen för Riksbanken heter Stefan Ingves. Han har suttit vid rodret sen 2006.

Hur går det till när man ska komma fram till ett visst räntebesked?

Staben, den penningpolitiska avdelningen–

–räknar fram en massa prognoser om vad de tror om ekonomin på sikt–

–om tillväxten i Sverige och omvärlden, sysselsättningen...

Vilken är deras individuella syn? De ska komma överens om ett beslut.

När röstningen är gjord slår Stefan klubban i bordet.

Nu har alltså Stefan Ingves slagit klubban i bordet och sänkt reporäntan till rekordlåga –0,50 %.

Jan Häggström, välkommen!

Varför gör Riksbanken på det här viset?

Framför allt för att de är oroliga för att kronan ska bli för stark.

ECB sänker sannolikt räntan på nästa möte.

Fed kanske inte höjer som man har trott.

Om det blir så, riskerar kronan att bli starkare.

Riksbanken gör detta i förebyggande syfte för att förhindra en starkare krona längre fram.

En sänkning var väl ganska väntad.

Vad spelar egentligen 10-15 punkter för roll?

Det spelar egentligen bara roll för växelkursen.

Väldigt lite av det här slår igenom för vanliga låntagare.

Ett och annat företag och en och annan kommun lånar idag till negativa räntor–

–men det kommer inte hushållen att kunna göra.

Det beror på att bankernas huvudsakliga finansieringskälla är–

–de pengar som hushåll och företag sätter in.

Trots att Riksbanken sänker räntorna till negativ nivå, så sänker inte vi våra inlåningsräntor.

Våra finansieringskostnader sänks inte. Det har inte riktigt samma samband som tidigare.

Tidigare när Riksbanken sänkte räntan, blev finansieringen billigare för banken och vi kunde sänka räntan.

Det sambandet fungerar inte idag. Då skulle vi behöva sätta minusränta på våra inlåningskonton.

Hur märker hushållen av det här?

Framför allt på att kronan försvagas ganska kraftigt.

Det leder så småningom till högre importpriser.

Det betyder att man inte får lika mycket till godo av de fallande globala energipriserna.

Det är precis det som Riksbanken vill åstadkomma. Man vill pumpa upp inflationen–

–med hjälp av bland annat stigande importpriser. Det får man när kronan pressas ner.

Vad säger Riksbanken om framtiden?

De är ganska positiva och har höga tillväxtprognoser.

De tror också att inflationen är upp på en bra bit över 2 % nästa år.

Men det tycker ändå att inflationsuppgången känns osäker.

Det är några faktorer just nu som håller tillbaka mer, till exempel energipriserna.

Därför vill man vara på den säkra sidan helt enkelt, speciellt när det gäller kronan.

Man är orolig för att den starka ekonomin i Sverige ska bidra till en för stark krona.

Då förstör man effekten av att importpriserna drar upp inflationen.

Stort tack för att du kom hit och förklarade.

Vi går vidare till en typ av sparande som påverkar reporäntan - obligationer.

Trots lägre avkastning har statens premieobligationer börjat locka en ny målgrupp.

Om du vill ha ett lågrisksparande kan en premieobligation vara ett bra alternativ.

Vad är egentligen en premieobligation?

Det är ett sätt för staten att låna upp pengar av oss.

De utfärdar premieobligationer kanske två gånger om året.

Då kan man köpa dem och ha dem under en viss tid, ett par år.

Under den tiden sker det regelbundet lotterier på premieobligationerna.

Det finns alltså en vinstmöjlighet när man sparar i premieobligationer.

Räntan man får på premieobligationen samlas i en gemensam pott–

–och lottas sen ut. Hur mycket som lottas ut beror på den aktuella marknadsräntan.

Vinsten är skattefri och man får alltid sina pengar tillbaka. Maxvinsten är 1 miljon kronor.

Mellan åren 2010 och 2015 gav staten ut 6 380 000 premieobligationer.

Grafen visar att lånevolymen och obligationerna minskat.

Ett skäl är att det inte är lika attraktivt att spara i premieobligationer eftersom räntan är så låg.

Men det finns en grupp som börjat intressera sig för just premieobligationer.

Enligt Riksgälden, som ger ut premieobligationerna–

–tycker många unga att det är en bra och säker sparform.

Tidigare har man sagt lite ironiskt att det är pensionärernas favoritsparform.

Det har förändrats.

Därmed är dagens "Din ekonomi" slut. Håll ut, vi är tillbaka nästa vecka.

Då ska vi prata om hur du kan investera och tjäna pengar utomlands. Missa inte det!

Din Ekonomi om Riksbanken. I morse kom årets första räntebesked där Riksbanken sänkte reporäntan till -0,50 %. Din Ekonomi förklarar vad reporäntan egentligen är och hur den påverkar vår ekonomi. Jan Häggström, chefsekonom Handelsbanken, är i studion och berättar vad som kommer hända nu.

Dessutom har vi gjort ett studiebesök hos Riksbanken.

Programledare: Petra Bergman

  • Uppesittarkväll - Tema Akademi2:00:20

    Uppesittarkväll - Tema Akademi

    Nu trillar snart lönen in och vi väntar in den med dig. I #Uppesittarkväll är det back to basics som gäller. Allt du någonsin velat lära dig om sparande och aktier.

  • Intresset för gröna obligationer växer4:44

    Intresset för gröna obligationer växer

    Att investera i gröna obligationer innebär kort förklarat att låna ut pengar till gröna projekt. Den första gröna obligationen kom 2007, och sedan dess har intresset - och utbudet - bara ökat. 

  • Så blir du kryptoproffs2:07

    Så blir du kryptoproffs

    Eric Wall, expert på kryptovalutor, ger fyra tips som du bör tänka på när du investerar i digitala valutor.

  • Ekonomiskt att ta cykeln1:32

    Ekonomiskt att ta cykeln

    Att cykla ger bättre hälsa och bättre miljö jämfört med bilkörning. De ekonomiska fördelarna syns tydligt på kontot, men också i samhällsekonomin blir skillnaden väsentlig.

  • Så funkar jämställda investeringar6:16

    Så funkar jämställda investeringar

    Jämställda investeringar betyder inte sämre avkastning. Och bolag med lika delar män och kvinnor i styrelsen fattar bättre beslut. Sara Ellsäter från Jämställda Fonder visar...

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 -1.1%
NASDAQ-100 0.1%
NASDAQ Composite -0.1%

Vinnare & förlorare

NCC 8.6%
Thule Group 4.8%
Lifco 4.8%
Atlas Copco -4.1%
Fagerhult -4.5%
Bonava -6.8%
Uppdaterad ons 17:35
Fördröjning 15 min
  • Dags för däckbyte1:19

    Dags för däckbyte

    Efter den 15 april är det inte längre tillåtet att köra med dubbdäck, om inte väglaget kräver det. Den som sölar med däckbytet åker på en böteslapp på 500 kronor. 

  • E-sporten erövrar arenorna1:06

    E-sporten erövrar arenorna

    Fenomenet e-sport växer så det knakar och stora arenor fylls för tävlingar och event. Tävlingarnas totala prispotter för 2017 uppgick i 121 miljoner dollar.