Tema: Jul

Hej! Varmt välkomna till "Din ekonomi".

Idag ska vi prata om julen som närmar sig med stormsteg–

–och vad den innebär för våra plånböcker.

Vi börjar med årets julklapp som i år utsågs för 28 gången.

Frågan är vilken betydelse utmärkelsen har.

1988 blev det bakmaskinen.

1991 – CD-spelaren.

2004 – platteven.

Förra året – aktivitetsarmbandet.

I år blev det robotdammsugaren. Utmärkelsen Årets julklapp har stor betydelse för handeln.

Det har jättestor betydelse.

Vi har sett på tidigare produkter, som har fått utmärkelsen, att försäljningen har ökat.

Det lyfter intresset för produkten. Förra året var det fitnessarmbandet.

Det lyfter hela kategorin i butiken och även efteråt.

Redan 1988 började HUI Research kora årets julklapp.

Enligt kriterierna ska produkten vara en nyhet, ha ett högt försäljningsvärde, säljas i stort antal–

–och representera den tid vi lever i. Det är inte alltid som årets julklapp har sålt så bra.

Videokameran som korades 1989 blev aldrig nån riktig storsäljare.

När platteven valdes 2004 var det lite före sin tid.

Det var först åren efter som försäljningen tog fart ordentligt.

Däremot fyrdubblades försäljningen av mobiltelefoner 1994 när de valdes–

–och har ökat stadigt sen dess.

Vissa årets julklappar har kanske varit en fluga just det året. Det tar vi inte hänsyn till i vår utmärkelse.

Vi tittar på det innevarande året. Vad har hänt det här året? Hur har vi konsumenter agerat?

Om det sen säljer året efter, spelar ingen roll för oss.

–Är du nöjd med era val så här långt? –Jag ångrar ingenting. Alla val har varit jättebra.

Är det ingen som kanske inte känns som den bästa i efterhand?

Nej, just det året var den väldigt bra och speglade det året.

Om de sen inte sålde efteråt, spelar ingen roll.

Handeln räknar med att en fjärdedel av julklapparna köps via nätet i år.

Om du tänkte handla på internet finns det skäl att lyssna nu.

Vi har med oss konsumentvägledare Maria Wietzell som reder ut det. – Välkommen.

Om man nu tillhör den här fjärdedelen som ska handla på internet, vad är då viktigast att tänka på?

För det första måste du veta vem du handlar av.

Ta reda på så mycket du kan om företaget. Att hemsidan har ett namn betyder inte–

–att det är företagets namn. Leta efter ordentliga kontaktuppgifter. Vem är det du handlar av?

Finns det en symbol för trygg e-handel? Klicka på den och se att du hamnar på sidan för trygg e-handel.

Kolla om det finns telefonnummer till kundtjänst.

Kolla om det överhuvudtaget går att ringa till dem och att det finns korrekt information om ångerrätt–

–och om hur man reklamerar.

Annars kan det hända att man betalar rakt ut i cybervärlden utan att få nånting.

Man ska titta efter symbolen för säker e-handel.

Det står "trygg e-handel" på den. Det finns företag som fejkar den.

Därför är det viktigt att klicka på den så att det verkligen är en certifierad rutin.

Om det nu är en certifierad butik, vilka extrakostnader får man räkna med?

I de flesta fall tillkommer fraktkostnad. Betalar man mot faktura kan det tillkomma en fakturaavi.

Handlar du från ett land utanför EU, tillkommer det moms, tull och postens särskilda avgifter.

All den informationen finns på Tullverkets hemsida. Det krävs extra uppmärksamhet om man handlar utanför EU.

–Vad gäller om man vill returnera? –Då har du 14 dagars ångerrätt på det mesta.

Har företaget informerat om att du får betala returfrakten, får du göra det.

Har företaget informerat om en värdeminskningsavgift om du har varit oförsiktig när du har undersökt plagget–

–eller vad du nu har köpt, kan du få betala en värdeminskningsavgift.

Men både returfrakt och värdeminskningsavgift ska det informeras om.

–Det gäller att vara uppmärksam. –Ja, läs villkoren.

Hur noggrann är du själv när du handlar på nätet, om du nu handlar där?

Jag kollar alltid att det finns ordentliga kontaktuppgifter, telefonnummer och en fysisk adress.

Att det finns en riktig e-postadress och inte bara ett kontaktformulär.

Sen fritextsöker jag på företaget och ser vad andra konsumenter har skrivit om det.

Ta det med en nypa salt, men det ger ändå en viss indikation.

Stort tack för att du kom hit, Marie.

Oavsett om man handlar på nätet eller inte så innebär julen en hel del extra kostnader.

Det är lätt att förköpa sig och handla på kredit för pengar som man inte har.

Årets julhandel förväntas slå nytt rekord igen.

Hur ska man göra så att slantarna inte bara rinner iväg?

Utgifterna ökar till jul.

Tänk på att fortfarande inte leva över sina tillgångar.

Om du har handlat för mer än du har råd med, kan du vända dig kommunens budget- och skuldrådgivning.

Om nån har väldigt många olika skulder–

–kan vi ge dem rådet att ta de små skulderna–

–som de kan betala av inom en-tre månader–

–och som det är väldigt hög ränta på...

De är smartast att betala av först.

Personer som är överskuldsatta drabbas mer än andra av hjärt- och kärlsjukdomar, depressioner och för tidig död.

Det visar en rapport från Riksrevisionen. Nästan en halv miljon personer har en eller flera skulder–

–enligt Kronofogdemyndigheten. Ansökningarna om skuldsanering ökar.

Skuldsanering har funnits i cirka 20 år i Sverige. En skuldsaneringslag.

Ansöker man om skuldsanering hos Kronofogden betyder det–

–att om man får den beviljad, får man under ytterligare fem år leva på existensminimum–

–och man får en avbetalningsplan.

Klarar man den, så blir man av med resten av skulderna.

Några tips inför julhandeln är att göra en budget och jämföra priser på nätet–

–undvika spontaninköp och snabblån, och varför inte sälja av saker som du har hemma och inte använder.

Då får du en extra slant inför julen.

Det är smartare att dela upp det man ska köpa till jul under flera månader innan.

Det är tanken som räknas och man måste inte köpa dyra julklappar.

Det har blivit lite av en kapplöpning. Det är sorgligt.

Att det har blivit en kapplöpning inför jul håller nog många med om.

Faktum är att julen inte alltid har varit kommersens högtid.

Nu är det jul igen och för de flesta betyder det mycket utgifter.

Julen har inte alltid varit kommersens högtid. En gång i tiden handlade det främst om det här.

Jesusbarnets födelse.

Många känner nog inte ens till att det är Jesu födelse som firas.

Samtidigt har de gått i kyrkan och tittat på en julkrubba med dagis och skola.

Men de gör inte kopplingen. Det gjorde man förr.

Matens betydelse för julfirandet har förändrats. Maten vi äter ändras också.

Vissa saker faller bort och vissa kommer till.

Idag har vi barnens firande i fokus. Det handlar väldigt mycket om julgranar, julklappar–

–och vissa tv-program. Maten har blivit mindre framträdande vill jag säga.

Det är vi som driver på förändringarna, men med viss hjälp av företag och reklam.

Genom att marknadsföra en vara som typisk för årstiden eller sätta ett bra pris på den–

–så kan de få oss att ändra våra vanor. Det gör vi varje år utan att riktigt märka det.

Ett exempel på att vi inte helt och hållet är slavar under kommersens krafter–

–är att Coca-Cola i årtionden försökt att etablera sig som julläsken nummer ett i Sverige.

Trots det faller cola-försäljningen kraftigt varje jul till förmån för julmusten.

En stor inverkan har Coca-Cola ändå haft.

Det var de som standardiserade vår bild av jultomten i sin reklam–

–så som vi är vana att se honom idag.

En gång i världen talade man inte om att man hade gett en julklapp. Man täljde till en trägubbe–

–slängde in den och sprang sin väg. Det var heller inte möjligt att köpa julklappar, utan man tillverkade dem.

Det har vuxit sig enormt stort under hela 1900-talet.

Nu har i princip alla människor råd att köpa nånting i julklapp.

En del köper väldigt mycket.

Dekorering och julklappar har fått en större roll.

Julen får ofta stå i centrum för kritik av vår överdrivna konsumtion.

Nu har vi ett ganska neutralt förhållande. Om vi gör vissa uppoffringar för att hjälpa bostadslösa och flyktingar–

–så kan vi nog få fira utan att nån har så mycket synpunkter. Men under oljekrisens 70-tal–

–då man började inse att jordens resurser var ändliga, var det förkastligt–

–att köpa dyra julklappar eller slösa med mat.

Idag handlas det mycket mat vid den här tiden på året. Nu ska vi få se några exempel på hur mycket som går åt.

Vi äter nästan 6 900 ton julskinka varje år.

Det kostar oss 485 miljoner kronor.

Alla äter inte julskinka, men de som gör det äter i snitt ett kilo per person, enligt Svenskt kött.

För att få julstämning köper vi 3 miljoner granar varje år.

Rödgranen är mest populär och kostar runt 400 kronor.

Väljer alla en sån betyder det att vi handlar granar för 1,2 miljarder kronor varje år, enligt SkogsSverige.

Vi är duktiga på att dricka glögg. Runt 1,8 miljoner liter dricker vi varje år, enligt Systembolaget.

En flaska glögg brukar kosta runt 60 kronor.

Skulle alla köpa den glöggen skulle vår totala glöggkonsumtion vara 108 miljoner kronor.

Därmed är dagens program slut. Vi tar nu ett kort juluppehåll.

Om ni vill se våra tidigare program finns de alla på EFN.se.

I januari är vi tillbaka med ett nytt program om fonder. Missa inte det. Hej då!

Årets största högtid närmar sig med stormsteg. I dagens Din Ekonomi ska vi prata om julen och vad den innebär för våra plånböcker. En fjärdedel av alla julklappar kommer att köpas på nätet i år. Maria Witzell, konsumentvägledare, berättar vad som är viktigast att tänka på innan man handlar klapparna online.

Dessutom får du lära dig hur julen blev kommersiell.

Programledare: Åsa Julin

Få mer av EFN

Missa inga nyheter, prenumerera på våra nyhetsbrev. Markera samtliga nyhetsbrev du vill prenumerera på.

Genom att prenumerera godkänner du att din e-postadress sparas för att vi ska kunna skicka nyhetsbrev till dig. Läs mer här.

Eller hitta oss i sociala medier

Börsindex

OMX Stockholm 30 1.1%
NASDAQ-100 0.3%
NASDAQ Composite 0.4%

Vinnare & förlorare

Holmen 8.6%
Paradox Interactive 3.4%
Essity 2.7%
Pandox -1%
THQ Nordic -3.4%
ICA Gruppen -4.9%
Uppdaterad tor 17:35
Fördröjning 15 min
  • Så ser aktieägandet ut i Sverige1:29

    Så ser aktieägandet ut i Sverige

    Närmare en femtedel av alla svenskar äger aktier. Förutom att det är fler män än kvinnor som handlar i aktier, så finns det också stora...

  • Bostadspriserna på väg att stabiliseras3:39

    Bostadspriserna på väg att stabiliseras

    Under måndagen presenterades färska bostadssiffror från Valurguard. Priser på villor sjunker 0,6 procent medan bostadsrättspriserna går ned 0,4 procent. Säsongjusterat går dock priserna upp för tredje månaden i rad. Lena Fahlén från Handelsbanken kommenterar.